Hitta din stil

Amanda Romare: Så skrev jag Judas

Amanda hittade sin kille till slut. De är kära och har till och med flyttat ihop. Allt borde vara toppen. Men tvivlen är aldrig långt borta, särskilt inte när spöken ur det förflutna flyttar in vägg i vägg, sexlivet går på sparlåga och pojkvännen anklagar henne för att vilja kontrollera hans vikt och psyke.

Är det viktigt att hålla sig till en genre?

Både skrivprocessen och införsäljningen till bokhandeln påverkas när genrer blandas i en bok. Vi frågade förläggarna om man ska våga experimentera – eller stanna inom ramarna.

Izabella Rosengren: Så skrev jag 52 Hz

Som vetenskapsjournalist har Izabella Rosengren aldrig haft ett särskilt intresse för valar. Men när hon hörde talas om världens ensammaste val blev hon intresserad – och använde valen som fond för en berättelse om människans utrotning av världens största däggdjur.

Skrivläraren: 10 vanliga misstag att undvika

Små skavanker kan sänka de bästa texterna. Skrivläraren Anna Ringberg vet vilka misstag du bör undvika – och hur du ska skriva istället.

Elinore Brandén: »När jag förlorade min bror insåg jag att jag behövde ge skrivandet en chans«

Elinore Brandén har alltid drivits av att berätta historier och har tidigare skrivit krönikor och noveller. När en plötslig förlust vände livet upp och ned insåg hon att vardagen behövde sättas på paus och skrivandet ta plats. Sorge- och skrivprocessen flätades samman och resulterade i debutromanen Hon ska heta Happy.

Johanna Mo om att hitta sin metod

Som framgångsrik deckarförfattare ska man skriva synopsis, trodde Johanna Mo – tills hon en dag gick tillbaka och läste ett eget gammalt synopsis.

Balsam Karam: »Jag är fascinerad av kärlek«

Balsam Karam har sällan mått sämre än i våras, då hon skrev sin nya bok. Så hur kunde Mörk materia bli en kärleksroman?

Tove Alsterdal: »Hon levde kvar som min barndoms mörker«

Hur skriver man lidelsefullt om sin pappas otrohetsaffär med en yngre kvinna? Det tog sin tid för Tove Alsterdal att klura ut den saken.

Artur Bagheri: » Medvetet ignorant och anti-­auktoritär«

Artur Bagheri är verksam som manusförfattare, för bland annat SVT och SR. Hans bokdebut är en experimentell diktsamling som på samma gång är aggressiv, våldsam, mjuk och sårbar. Kärlek och politik flätas samman, och engelska och persiska bryter in i svenskan.

Låt hjärtat vara med

Allt fler vill förändra världen med sina böcker. Men hur gör du bra litteratur av det du brinner för?

Houssin Vennberg Sninate: Sökandet leder ofta till handling

Houssin Vennberg Sninate recenserar i Svenska Dagbladet och har tidigare skrivit poesi. I hans debutroman ger sig två till synes olika karaktärer ut på varsitt stort äventyr. Skiljelinjen mellan fantasi och verklighet är suddig, och inget är som det först ser ut.

Hanna Johansson om att lura läsaren

Det är 90-tal i Berlin och Naomi börjar ta över Lauras liv. Eller: det är millennieskifte i Stockholm och Laura börjar ta över Naomis liv. I Hanna Johanssons nya roman är ingenting vad det verkar vara.

Karin Skoog: »Att berätta om människorna har varit det viktigaste för mig«

Bibliotekarien Karin Skoog har vunnit två av Skrivas novelltävlingar inom loppet av ett år. Nu debuterar hon med en roman som behandlar relationen mellan människan, samhället och tiden – skildrat genom en familj i vänsterrörelsen och deras liv från kollektivets 1970-tal till individualismens 1990-tal.

Daniel Alfredson: »Jag är nybörjare inom romankonsten«

Efter ett 20-tal långfilmer romandebuterar regissören Daniel Alfredson med Det andra livet, en spionthriller om ubåtsdramat i Hårsfjärden 1982. För Skriva förklarar han varför just den berättelsen blev bok.

Hans Gunnarsson om att konstra

Novellflätor, vi-perspektiv och romankaraktärer som ställs inför absurda problem. För Hans Gunnarsson är konstrandet ett sätt att göra både texterna och skrivandet roligare.

Nora Khalil: »Jag hade ju drömt om det här så länge«

Med Yani och Abow har Nora Khalil sprängt vallen för vad som anses möjligt i en krisande genre. Så varför lämnar hon nu ungdomsböckerna – och är det för gott?

Karin Hallberg: »Jag ville skriva en bok, så jag fick ta reda på hur man gör«

Karin Hallberg är frilansande översättare och skribent och har tidigare arbetat på Hamnarbetarförbundet. I sin debutroman På andra sidan Älvsborgsbron blandas facklig kamp med kärlek, ångest och saknaden efter en vän, alltihop med Göteborgs hamn som kuliss.

Katarina Bjärvall om att välja boktitlar

Landets enda boktitelkonsult, författaren Katarina Bjärvall, har lärt sig av sina egna misstag.

Augustvinnaren Tony Samuelsson om att nå läsare

Genom hela sitt författarskap har Augustpristagaren Tony Samuelsson velat att hans böcker ska kunna läsas av vem som helst. Men vad innebär det att skriva »vänskapligt« – och varför är det så viktigt?

Evelyn Schreiber Scala: »De riktigt extrema händelserna har verkligen inträffat«

Under några decennier i mitten av 1900-talet drev cirkusdrottningen Baptista den i hela Europa omtalade Cirkus Mijares-Schreiber. Än i dag kallas Baptista för »Sveriges största cirkuspersonlighet« och 2020 började hennes ättling Evelyn Schreiber Scala samla släktens historia. Projektet har nu resulterat i den första delen av Cirkustrilogin; en berättelse om starka kvinnor, förbjuden kärlek och en bortglömd bit historia.

Jenny Aschenbrenner om att hitta tonen

Precisa detaljer och en osäkerhet som osäkrar ­texten. Så fann Jenny Aschenbrenner tonträffen som kunde ­skildra en laddad plats – och ett begravet förflutet.

Så skriver du en tegelsten

Den riktigt tjocka romanen har en speciell lockelse – men både författare och läsare riskerar att stupa längs vägen. När författaren Sven Olov Karlsson skrev sitt livs längsta bok krävde arbetet nya ingredienser.

Cecilia Hansson om att bli besatt av Kafka

Ett halvår efter att hyllade Kafkalungan gavs ut undrar Cecilia Hansson vad som egentligen hände. Och: hur hon ska undvika att bli så uppfylld av någonting igen.

Så blev Lisa Ridzéns idé en boksuccé

När Lisa Ridzén hittade ett anteckningsblock i sin pappas verkstad visste hon plötsligt vad hon skulle skriva om. Här berättar författaren bakom »Tranorna flyger söderut« hur hon skrev sin framgångsrika debutroman.

Ella-Maria Nutti: »Jag ville lyfta fram skavet«

Ella-Maria Nutti har prisats för sin förmåga att skildra människors svårigheter att prata med varandra. Så hur kommunicerar man kommunikationssvårigheter?

Ellika Lagerlöf: »Fantastiken blev ett slags verklighetsflykt«

I Den sista kastraten överskrids såväl kroppsliga som sociala gränser och linjen mellan verkligheten och det absurda suddas ut. Ellika Lagerlöf finslipade sin surrealistiska skrivstil på Biskops Arnös författarskola, och går i dag Valands masterprogram i litterär gestaltning.

Lina Wolff: »Jag var en sorglig jävel när jag hukade under realismen«

I hennes romaner mixas den krassa verkligheten med demoner, förbannelser och surrealistiska karaktärer. Varför är Lina Wolffs värld så skruvad?

Lina Wolffs fem metoder för derealiserat berättande

Vill du röra dig smidigt mellan verklighet och overklighet? Överdriv det otroliga – men se först till att göra de realistiska delarna helt trovärdiga.

Jörgen Gassilewski: »Jag ville skriva fram ett litet barns liv«

Efter nästan 20 år som poet ville Jörgen Gassilewski lämna jagperspektivet i dikterna. Han sökte sig till prosan – och gav perspektivet till en treårig flicka.

Karin Smirnoff om att lugna ned sig

Med sin ordkarga Janakippo-prosa skapade Karin Smirnoff tempo och framåtrörelse på ett helt eget sätt. Men när hon tog över Milleniumserien väcktes frågan: Kan en kriminalroman bli för rapp?

Nike Åkerberg: »Din huvudsyssla blir bättre om du gör annat parallellt«

I konstnären Nike Åkerbergs debutroman kämpar den excentriska huvudpersonen Clementine med att vara en bra mamma, fru och vän – och inte minst dotter till sin krävande mor. Allt medan tvångstankarna rasar och dikter ska skrivas. Åkerberg skriver med högt tempo om intensiva känslor, komplicerade människor och trassliga familjerelationer.

Johanna Larsson: »Skrivandet är mitt försök att närma mig en fråga«

2018 skjuts missionären John Allen Chau till döds på North Sentinel Islands strand, efter att ha försökt kontakta öns isolerade befolkning. Händelsen inspirerade psykologen Johanna Larsson att skriva diktsamlingen Bokstavstro. Hennes debutbok består av gränsöverskridande poesi om kärlek och språk, tro och kommunikation.

Skriv först, tänk sedan – hur viktigt är det med ett synopsis?

Skrivlärare och förläggare tjatar om vikten av att skapa detaljerade synopsis och dramaturgiska kurvor. Men hur kul är det? Skriva sökte upp författarna som hellre kastar sig ut.

Lina Bengtsdotters tips för att skriva spänning

Med sitt fokus på mordgåtor och cliffhangers kräver kriminalromanerna hantverkskunnande. Lina Bengtsdotter tipsar om hur du kan blomstra inom en regelstyrd genre.

Astrid Mohlin om att förstå sina läsare

Astrid Mohlin fick i uppdrag att intervjua 300 tolvåringar. För Skriva förklarar hon varför hon blev en bättre berättare av att hänga med sin målgrupp.

Marianne Lindberg De Geer om dagböcker

Marianne Lindberg De Geers dagbokssvit har jämförts med Lars Noréns och Ulf Lundells. Inför utgivningen av den femte boken berättar hon om attackerna på kollegorna och gränsen till det privata.

Magdalena Sørensen: »Jag vill bringa något slags ordning«

En dotter återvänder till barndomshemmets kaos. Där väntar en mamma med samlarmani och ett hus fyllt med prylar, minnen och märkliga hyresgäster. Här sitter det förflutna i väggarna, och berättaren tvingas möta oredan som hon flytt ifrån. Magdalena Sørensen skriver poetiskt och intimt om att försöka få grepp om livet.

Cecilia Khavar: »Jag ville försöka berätta vad som ledde fram till upploppet«

Den 6 januari 2021 betraktade omvärlden i chock hur USA:s politiska högkvarter Kapitolium stormades av högerextremister. Journalisten Cecilia Khavar rapporterade till Sverige på plats i Washington DC. Tre år senare möts Donald Trump och Joe Biden i presidentvalet, och Cecilia Khavar ger i debutboken Stormningen inblick i vad som hände före och under upploppet i Kapitolium.

Så skriver du för slukaråldern

De har just upptäckt läsningen, känslorna är stora och allt upplevs för första gången. Barnboksförfattarna Sara Ohlsson och Klara Bjelkenäs förklarar varför barnen är de bästa läsarna – och hur du fångar deras intresse.

Sara Kadefors: »I krislägen väller samma känslor fram, oavsett din ålder«

Få författare har skapat huvudkaraktärer i så många olika åldrar. Nu är Sara Kadefors aktuell med både »en ungdomsroman för 50–60-åringar« och en barnbok som utspelar sig på 1970-talet.

John Ajvide Lindqvist om att träffa rätt

2004 kom vampyren Eli till Blackeberg och John Ajvide Lindqvists författarkarriär fick en rivstart. Hur kunde en debutroman, i en undanskuffad genre, bli en sådan succé att den ges ut som numrerad och signerad bokbox 20 år senare?

Stig Larsson om god smak

Under lång tid var han symbolen för litterär kvalitet i Sverige. Nu är han aktuell med Högt och lågt: en tankebok om skrivande. Tycker smakdomaren att han själv ­någonsin haft fel?

Isak Gröndahl: »Jag ville bara sätta ord på saker som jag hade varit med om«

I debutnovellsamlingen Symptom blöder gränslösa barnlekar ut i tveksamma vuxenbeteenden. Isak Gröndahl målar fram en bisarr och stundvis mörk bild av att växa upp på 00-talet, med ett lika ungdomligt som litterärt språk. För Skriva berättar han om att hitta sin ton och få manuset ur händerna. Innan det är för sent.

Lars Arrhenius: »Att skriva har varit ett sätt för mig att bearbeta minnena«

I Lejonmyran får läsaren följa Tzia och Christine under massakern av tutsibefolkningen i Rwanda på 1990-talet. Romandebutanten Lars Arrhenius är jurist och diskrimineringsombudsman, och arbetar med mänskliga rättigheter. Tzia och Christine var Arrhenius barnflicka respektive vän när han växte upp i Rwanda.

Så kan du berätta med olika perspektiv – fem exempel

I Mattias Edvardssons framgångsrika kriminalromaner skildras skeendet ofta från olika personers synvinkel – ibland är det till och med samma skeende som skildras ur flera perspektiv.

David Norlin om längdskrivning

En av vårens mest omsusade romaner, Vikarien, är nästan 1 000 sidor tjock. Vad vann David Norlin på att skriva så långt?

Pauline Olsson Ghoreishi: »Jag förstod tidigt att det kunde bli en bok«

När huvudpersonen i Alejandro. får beskedet att hans barndomsvän gått bort ser han tillbaka på allt de gått igenom. Uppväxten i Malmö, droghandeln som började som en kul grej men spårade ur, och Alejandro som aldrig visste när han skulle sätta stopp. Pauline Olsson Ghoreishi debuterar med en roman om gängkriminalitet, och vänskapsband som är tjockare än blod. För att lyckas behövde hon följa med dit de fiktiva romanpersonerna tog henne.

Stilskolan: Låt läsaren få luft

I Stilskolan får du specialverktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Tova Gerge om att väcka starka känslor

Både i debutromanen Pojken och i nya Fearplay skriver Tova Gerge om teman som provocerar – som sex, våld och makt. För Skriva berättar hon varför.

Agri Ismaïl om att fångas av formen

Agri Ismaïl ville att berättelsen i hans debutroman skulle speglas i bokens litterära form. Resultatet blev, efter tio års experimenterande, »en systemroman utklädd till familjeskildring«.

Stilskolan: Ge läsaren ett mönster

I Stilskolan får du specialverktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Elisabeth Rynell: »Att skriva är för mig att urskilja«

Varje människa har sin alldeles egna blick på världen. Och det är – paradoxalt nog – just genom att sätta ord på den blicken som hen kan nå andra. I boken Skrivandets sinne berättar Elisabeth Rynell om en receptiv och känslig skrivprocess.

Skriv mindre

Hur undviker du som författare att bli långrandig eller skriva folk på näsan? Här är sju sätt att få mer sagt med färre ord.

Sanna ­Samuelsson: »Alla har sitt liv som en språklig resurs«

Kulturjournalisten Sanna Samuelsson påtalade kulturbarnens försprång och startade den svenska nepo baby-debatten. Nu har hon ­romandebuterat med en berättelse om en betydligt mindre privilegierad uppväxt.

Linda Jones om att ta vara på idéer

Idén till Linda Jones Augustprisnominerade De tar allt ifrån mig uppstod genom en av Skrivas novelltävlingar. Här berättar hon hur ett ögonblick av inspiration kan bli en färdig roman.

Kerstin Perski om att berätta till musik

Kerstin Perski är författare, dramatiker – och en av Sveriges främsta librettister, aktuell med nyskrivna Mytomania på GöteborgsOperan. För Skriva förklarar hon vad som krävs av en berättelse som rymmer både text och ton.

Klaus Stein: »Min önskan är att den ska slå ett slag för demokratin«

I läkaren Klaus Steins autobiografiska debutroman får vi följa hans mormor Hilde, som levde i Danzig när Hitler steg till makten, parallellt med Klaus vardag som läkare i Sverige 80 år senare. När Klaus börjar träffa en psykolog inser han att han, som ett av krigets barnbarn, fortfarande lider av den tystnadskultur som uppstod i tyska familjer efter andra världskriget. Och han börjar ställa frågor om mormor Hilde, som hans familj aldrig talade om.

Stilskolan: Korsa karaktärernas viljor

I Stilskolan får du specialverktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Pascal Engman: »Jag försöker berätta något om världen«

Han vill inte bara skriva realistiskt om verkligheter som de flesta inte ser – han vill helst föregripa verkligheten. Men hur kan någon veta vart världen är på väg i dag? Skriva har träffat en tvivlande Pascal Engman.

Skriva med förhinder

Att man är allvarligt sjuk, har dyslexi eller har ­vuxit upp med ett annat språk behöver inte betyda att man inte kan skriva. Tvärtom kan resultatet bli ­bättre. Elin Klemetz har träffat författarna som måste anstränga sig mer än andra.

Lär dig att bygga en bladvändare!

Hans kriminalromaner håller ett makligt tempo, och actionscenerna är få och nedtonade. Ändå har han översatts till över 30 språk och hittat ett sätt att alltid få läsarna att »bara läsa ett kapitel till«. Nu berättar Mattias Edvardsson hur han gör.

Sofia Parland: »En större utforskning av vad sorg, våld och krig gör med en människa«

Sofia Parland skriver prosapoetiskt om erfarenheter hämtade ur sitt eget liv: den ryska härkomsten, det nya hemmet i Finland och identitets­krisen som uppstod när kriget i Ukraina bröt ut. Skrivet på revbenen handlar om sorg och trasiga relationer, till såväl land och identitet som till andra människor.

Jan Sandström: »Som debutant har det varit nyttigt att samarbeta med förlaget«

Jan Sandström har illustrerat både barnböcker och -tidningar. Nu står han för första gången även som författare. Trollkonstboken är den första delen i serien om Mira Kvast och Tom Hatt, som precis börjat på Hokus Trolldomsskola.

Rapport från en rå verklighet

Simon Häggström är inte bara en polis specialiserad på prostitution och människohandel. Han är romanaktuell författare också. Så pass framgångsrik att hans spaningsarbete försvåras.

Hemligheter som skapar spänning

Låt dina karaktärer dölja saker för varandra – men inte nödvändigtvis för läsaren. På så sätt kan du skapa både karaktärsfördjupning och ett starkt läsdriv.

Andrev Walden: »En självutlämnande skribent är uttömlig«

Romandebuterande gräv där du står-skribenten Andrev Walden har sju plastpappor att berätta om – men befarar ändå att han snart kommer att få slut på stoff.

Bretzer och Steineck: »Första halvåret satt vi bara och pratade«

Journalisten Ralph Bretzer och läkaren Isabelle Steineck är varandras motsatser, men delade författardrömmen. Deras första bok utspelar sig i gränsområdet Malmö/Köpenhamn, och i gränslandet mellan författarnas respektive världar: den journalistiska och den medicinska. När läkaren Zarha hittas död börjar hennes barndomsvän, tillika journalisten, Anders undersöka Zarhas sista tid i livet.

Stilskolan: Utvidga ditt språks räckvidd

I Stilskolan får du special­verktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Amanda Romare: »Äkta känslor är väl en gemensam nämnare«

Hon slog igenom med en berättelse om sitt­ ­misslyckade dejtingliv, där hon inte väjde för att dela med sig av det mest privata. Samtidigt är hon öppen med sin konstanta ångest inför vad andra ska tycka om henne. Skriva tog rygg på Amanda Romare för att ­försöka förstå hur hon hänger ihop.

Så blir vi bättre

Alla vill vi bli bättre på att skriva, och alla hittar sina egna sätt för att fortsätta utvecklas. Somliga vänder sig till fackböcker och skrivkurser, andra till litterära kollektiv eller isolerade skrivlyor. Hitta metoden som passar dig!

Sara Gordan: »Närvaron håller ihop hela boken«

Efter tre litterära formexperiment bestämde sig Sara Gordan för att bli så konkret hon kunde. Hur gjorde hon för att ta sig till skrivandets absoluta nollpunkt?

Johanna Frid om osynliga karaktärer

I hennes debutroman utspelar sig ett triangeldrama, där en av karaktärerna utgör en »osynlig« kraft. I Haralds mamma återkommer mönstret. Johanna Frid förklarar hur hon gör – och varför.

Lisa Fransson om att skriva på två språk

Lisa Fransson är uppvuxen i Sverige men arbetar i England. Hon har gett ut barnböckerna Älgpappan och Beckmörkret på ­svenska. Och i höst kommer hennes första roman – skriven på engelska.

Stilskolan: Sätt texten i rörelse

I Stilskolan får du special­verktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Handens kunskap – författarna som skriver med penna

Ingen lämnar längre ett handskrivet manus till ett förlag. Men många ­författare använder papper och penna för att få överblick, släppa loss kreativiteten – eller för att skriva nästan hela boken. Och forskningen ger stöd för deras arbetssätt.

Agneta Pleijel: »Man skärskådar sig själv«

Hur gör man för att inte skada sina närmaste när man skriver om deras största ­smärtpunkter? Och hur gör man konst av sitt eget liv? Agneta Pleijel har skrivit om ­släktingar och sig själv i över 25 år. Snart släpps ­sista delen i hennes självbiografiska svit.

Läs, härma, skriv!

Har du också läst en eller några böcker som fått dig att tänka: »Den här boken skulle jag vilja ha skrivit«? Ofta stannar tanken där. Men du kan faktiskt ­analysera dina favoritböcker, upptäcka maskineriet bakom magin – och ta med dig de bästa verktygen till ditt eget skrivande. Skriva ger dig en steg för steg-metod.

Klas Ekman om att leva sig in i andra

Förr skrev han färgstarka kändisars livshistorier. Nu skriver Klas Ekman fiktion – men vill fortfarande använda perspektiv som skiljer sig från hans eget.

Emilia Aalto: »Jag fick tona ned min ilska väldigt mycket«

Emilia Aaltos bror sökte hjälp flera gånger men sveks av ett bristfälligt vårdsystem. I sin debutbok redogör Aalto för allt som gick fel på vägen mot hans död. Samtidigt berättar hon med ett poetiskt och plågsamt ärligt språk vem hennes bror var, bortom missbruket och diagnoserna.

Stilskolan: Hjälp hjärnan

I Stilskolan får du special­verktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Ansiktet som försvann

För hundra år sedan lade ­författare mycket kraft och många sidor på att skildra sina karaktärers ­utseende. I dag förblir till och med ­huvudpersoner ofta ansiktslösa. Författaren och skrivarläraren Jan ­Sigurd undersöker varför det blev så – och om vi tappade bort något på vägen.

10 tips när du ska beskriva karaktärer

Glöm för ett ögonblick drivkrafter och inre monologer. Fokusera på hur dina karaktärer framträder för omvärlden – och sig själva.

Lars Kepler om presens

Paret Lars Kepler hanterar sitt tempus med elegans, och sägs vara orsaken till att många andra deckarförfattare börjat skriva i nuet. Men vad vinner man på att skriva i presens?

Pär Säthil om knep för kreativa

Musikern Pär Säthil älskade att skapa, men hatade oron som kom på köpet. Så han blev psykolog och skrev boken Det lyckliga geniet, om hur man kan hantera skaparångesten.

Edgar Corvera: »Det finns någonting tillfredsställande med att skriva om svåra saker«

I Vi utforskar vilsne Orlando sitt ursprung – uppväxten i en diktatur och familjen som blev kvar, pappan från El Salvador och mamman från Belarus. Samtidigt försöker han ­kombinera vardagen som singel­förälder med drömmen om att skriva. Edgar Corvera debuterar med en finstämd roman om kulturkrockar och separationer.

Stilskolan: Förvarna inte

I Stilskolan får du special­verktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Önskelistan

Att läsa är bästa sättet att utveckla sitt skrivande. Här berättar tio svenska författare om böckerna som betytt mest för deras skrivande. Låt dig inspireras!

Nina Hemmingsson: »Det är svårt att vara en kvinnlig kuf«

Det som skulle bli ytterligare ett seriealbum blev istället en roman. Nina Hemmingsson skrev fram en historia hon ­grubblat över länge: Hur värnar en ­kvinna sitt skaparutrymme?

Eli Åhman Owetz om att leva sin genre

Att byta väg i livet och flytta till landet är typiskt feelgood. Just detta har Eli Åhman Owetz gjort. Är det livet som påverkat skrivandet – eller tvärtom?

Lina Wolff om att skriva om utlandet

De svenska topplistorna domineras av böcker som utspelar sig i Sverige. Lina Wolff förklarar varför hennes hyllade böcker skildrar  Sydeuropa.

Merima Dizdarević: »Jag ville inte berätta allting rakt ut«

Merima Dizdarević använder sig av naturskildringar för att berätta om ett liv som sträcker sig från Jugoslavien till Malmö. Hon skriver om sig själv, om att vara kvinna, om migration och krig. Om sin familj och om alla platser de levt på som lämnat avtryck. Och framför allt: om havet.

Stilskolan: Utnyttja den tryckta texten

I Stilskolan får du special­verktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Jakten på de rätta orden

Att få omdömet ­»osviklig språkkänsla« är en dröm för många författare. Men hur gör de som är riktigt bra med orden? Elin Klemetz gick igenom sin favoritbokhylla och gav sig sedan ut bland ­författare, ­poeter och forskare för att söka språkets renaste källa.

Melody Farshin: »Talspråk gör berättelsen ­autentisk«

Melody Farshin har hyllats för sin ­trovärdiga skildring av tvillingarna Aicha och Ali, och ­deras uppväxt i en Stockholmsförort. Hur ­lyckas hon med sitt inifrånperspektiv?

Marcus Berggren om gränslöshet

Komikern Marcus Berggren har skrivit ohämmat om sin uppväxt i Kungälv. För Skriva förklarar han hur han gör för att släppa alla spärrar.

Göran Greider om att skriva politiskt

Han skriver i vitt skilda genrer. Men nästan alla Göran Greiders ­texter bottnar i en längtan efter ett mer solidariskt samhälle – och en ­övertygelse om att vägen dit går åt vänster.

Mimmi Jensen ­Gellerhed: »Ju mer man skriver, desto närmare kommer man sin egen stil«

Tess återvänder till byn hon växte upp i efter att barndomsvännen Minou gått bort. Så vänds det lilla samhället upp och ned, när alla som trodde att de kommit undan Tess terrorvälde är tillbaka i hennes våld. Mimmi Jensen Gellerhed målar ett detaljrikt porträtt av den svenska landsbygden, ur ett oväntat och inte sällan opålitligt perspektiv.

Fördjupa dig i din genre: Feelgood & Romance

Hur skriver man en härlig feelgood eller romance, med allt som hör genrerna till? Vi tipsar om läsning och lyssning, kurser och mötesplatser, samt fackböcker skrivna av bland andra Caroline Säfstrand och Jenny Fagerlund.

Fördjupa dig i din genre: Erotik

Lika tabubelagd som den är populär – fördjupa dig i den erotiska genren med hjälp av kurser och fackböcker. Lär dig skriva sexscener med råd från bland andra Outlander-författaren Diana Gabaldon, och hitta förlagen som ger ut just erotik.

Fördjupa dig i din genre: Krim

Plot twists, cliffhangers och spänning – det är mycket man ska ha koll på när man skriver deckare. I vår genreguide tipsar vi om fackböcker, kurser och passande förlag, samt event i krimgenrens tecken: som deckarfestivalen i Sundsvall och Skrivas egna Skriva Crime.

Fördjupa dig i din genre: Barn & Ungdom

Barn- och ungdomslitteraturen sträcker sig över mängder av subgenrer och åldersgrupper. Vi har listat kurser, facklitteratur och event som hjälper dig att hitta rätt bland bilder-, kapitelböcker och förlag.

Stilskolan: Trimma början och slut

I Stilskolan får du specialverktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Nina Wähä: »Skrivandet måste vara farligt«

Att höra röster i huvudet är för ­många ­människor en varningsklocka. Men i Nina Wähäs värld ­betyder rösterna att det är dags att börja skriva.

Caroline Säfstrand om lyckliga slut

Måste en bok sluta lyckligt för att läsaren ska lämnas med en må bra-känsla? Mer eller mindre, menar Caroline Säfstrand. Hur lyckligt ­beror på vilken feelgood man vill skriva.

Daniel Sjölin om att begränsa sig

Hans nya roman Underskottet är en surrealistisk framtidsroman om Sollentuna, skriven helt utan bokstaven A. Daniel Sjölin berättar varför han vill bråka med språket.

Jakob Wegelius: »Då gäller det att stå emot«

Jakob Wegelius skriver för vuxna barn, barnsliga vuxna och alla däremellan. För Skriva förklarar han varför man måste kunna strunta i stelbenta åldersindelningar.

Mikael Yvesand om tonträff

Han ville skriva en roman utan handling. Istället blev någonting annat väldigt viktigt för Mikael Yvesand: att hitta precis rätt språk.

Karin Filén: »Jag skapade en kärnhandling med eviga frågor«

Det är sommarlovet 1986 och regnet är radioaktivt efter Tjernobylolyckan. Jobbiga Jessica med ett hål i hjärtat hämnas, Sandras pinsammaste urklipp från kvällstidningarna avslöjas, och så finns djuret som lurar inne i skogen … I Alla mina katastrofer kränger Sandra och hennes vänner fram på sina cyklar i väntan på att få börja i sin nya skola. Det är en varm och humoristisk skildring av finsk 1980-talsvardag.

Tänk på tiden i din text

Bengt Ohlssons senaste roman utspelar sig kring tre midsommaraftnar: 1988, 2003 och 2018. Men inom denna tydliga tidsram råder kronologiskt kaos. Här visar Ohlsson hur du kan kombinera stora tids­plan med små bakåtblickar.

Olivia Bergdahl: När orden inte räcker till

Olivia Bergdahl har skrivit hela sitt liv. Som ett sätt att förstå det som har varit och hantera det som är på väg. Men hur – och vad – kan man ­skriva när det bästa och det värsta händer på samma gång?

Spännande persongalleri – så bygger du det!

Om läsaren blir engagerad i dina karaktärers öden och utveckling kan du lita på att de läser boken till slut – och sedan rekommenderar den vidare. Skrivläraren Therése Granwald visar hur du ­lägger grunden till ett levande persongalleri.

Ali Derwish: »Poesin blev ett sätt att bearbeta«

Författaren Ali lever med Saddam Hussein vid sin sida, en diktator som är lika mycket vålnad som faktisk person, lika fruktansvärd som mänsklig. Med absurd och våghalsig humor skrivs Saddam Hussein fram.

Simona Ahrnstedt: »Kärleksrelationen är motorn«

Hon är född i en »dysfunktionell« familj – och ­legitimerad psykolog. Allt hon kan om normala mellanmänskliga ­förhållanden har hon fått lära sig på egen hand, i vuxen ålder. Är det därför Simona Ahrnstedt är så besatt av relationer?

Hur lång är en bok?

Finns det ett perfekt ­sidantal för en bok? Ja, samtidslitteraturen kommer ­iallafall allt oftare i XXL-format. Skriva ­undersöker om längden ­verkligen har någon betydelse.

»Friterad lök är så ­jävla gott att det inte kan försvinna«

När Jessica Schiefauer skrev sin nya roman Bärarna var hon tvungen att uppfinna en helt ny värld.

Lydia Sandgrens 3 råd till dig som arbetar med en tjock roman

Du kan aldrig härma för mycket

Att läsa är bästa sättet att lära sig skriva. Här tipsar Skrivas redaktion om sex författare du kan lära dig av.

Att skriva sin plats

Skildringar av platser som författaren själv har djup förankring i blir ofta precisa, ­autentiska och nära. Men hur fångar man en plats och människorna som bor där? Skriva lät fem aktuella författare gräva ner sig i den egna myllan.

Klyschor som kladdar ner

»Undvik klyschor«, lyder ett av de första råden till alla med litterära ambitioner. Men hur vet du när du fastnat i språklig kvicksand? Dessutom: så kan du använda klyschor på ett konstruktivt sätt.

Vad är bra språk?

Det upprepas jämt och ständigt när det är dags att hylla en bok. I recensioner, bokcirklar och på böckernas baksidor dyker frasen upp som den yttersta kvalitetsstämpeln – ”Ett fantastiskt språk!”. Men vad utmärker egentligen ett bra språk, och hur avgörande är det? Vi frågade några av Sveriges främsta förläggare.

Så skapar du närvaro

Drömmer du om att skriva en roman men är ovan vid hantverket? I varje nummer av Skriva går Erik Grundström igenom några grundläggande aspekter av skrivandet. I detta nummer: Så skapar du närvaro.

Gammal sanning rostar aldrig?