Gestaltning

Silas Alikis debut mötte motstånd på skrivutbildningen

I Reglerna drömmer en pojke sig bort – från det våld han och hans mamma utsätts för. Silas Alikis debutroman utforskar klassamhällets påverkan på familjen.

Så gestaltar du ditt ämne med språk och miljö

Sara Gordan förklarar hur språk, tempo, rekvisita och noggrant valda scener kan gjuta litterärt liv i din text.

Aase Berg om att skriva om djur

Aase Berg har använt en kungsörn som berättarjag och gestaltat det djuriska i en förlossning. I hennes nya roman Hundarnas ö finner vi både en viktig hundvalp och en mamma som går från människa till »djur«.

Hitta drivet i dina karaktärer!

Vad motiverar superhjälten att rädda världen? Och vad får feelgoodromanens hjältinna att bryta upp – och sätta berättelsen i rullning? Hitta dina karaktärers personliga drivkraft, så blir läsaren engagerad av bara farten.

Elinore Brandén: »När jag förlorade min bror insåg jag att jag behövde ge skrivandet en chans«

Elinore Brandén har alltid drivits av att berätta historier och har tidigare skrivit krönikor och noveller. När en plötslig förlust vände livet upp och ned insåg hon att vardagen behövde sättas på paus och skrivandet ta plats. Sorge- och skrivprocessen flätades samman och resulterade i debutromanen Hon ska heta Happy.

Tove Alsterdal: »Hon levde kvar som min barndoms mörker«

Hur skriver man lidelsefullt om sin pappas otrohetsaffär med en yngre kvinna? Det tog sin tid för Tove Alsterdal att klura ut den saken.

Nina Wähä om att skriva sant

Nina Wähä har skrivit en roman om sin frånvarande pappa, en storrökande bulgarisk bankrånare. Först när hon började hitta på kunde boken bli riktigt sann.

Conny Palmkvist om grannsämja

Conny Palmkvist ser Helsingör från sitt Helsingborg – och har skrivit en mängd böcker om vårt grannlands största trauma. Vad säger danskarna om den saken?

Låt hjärtat vara med

Allt fler vill förändra världen med sina böcker. Men hur gör du bra litteratur av det du brinner för?

Houssin Vennberg Sninate: Sökandet leder ofta till handling

Houssin Vennberg Sninate recenserar i Svenska Dagbladet och har tidigare skrivit poesi. I hans debutroman ger sig två till synes olika karaktärer ut på varsitt stort äventyr. Skiljelinjen mellan fantasi och verklighet är suddig, och inget är som det först ser ut.

Mathias Boström: »Undersökandet är själva grejen«

Hans prosa rör sig mellan rak och experimentell, mellan fiktion och autofiktion, mellan realistisk och absurd. Mathias Boström vill utforska gränserna.

Hanna Johansson om att lura läsaren

Det är 90-tal i Berlin och Naomi börjar ta över Lauras liv. Eller: det är millennieskifte i Stockholm och Laura börjar ta över Naomis liv. I Hanna Johanssons nya roman är ingenting vad det verkar vara.

Fanfiction: Skriv i andras världar

Bland internets gräsrötter, långt från de kulturella finrummen, finns ett litterärt sammanhang där miljoner människor rör sig. Fanfiction är gemenskapen där man skriver berättelser utifrån böckerna man älskar.

Fanfiction: De har skrivit utifrån andras verk

Även renodlade romanförfattare hittar inspiration i andras berättelser. Här är fyra författare som har tagit avstamp i redan existerande fiktiva världar.

Vad kännetecknar en stark antagonist?

Huvudpersonen är viktig – men nästan lika viktigt är motståndet hen ska möta. Vi frågade förläggarna vad som karaktäriserar en bra antagonist.

Daniel Alfredson: »Jag är nybörjare inom romankonsten«

Efter ett 20-tal långfilmer romandebuterar regissören Daniel Alfredson med Det andra livet, en spionthriller om ubåtsdramat i Hårsfjärden 1982. För Skriva förklarar han varför just den berättelsen blev bok.

Tänj på gränserna

Vid varje nytt stycke kan din berättelse ta en ny väg och din uppdiktade värld fyllas med oväntat innehåll. Fantastikförfattaren Karin Tidbeck, vars böcker hyllats i The Guardian och Washington Post, visar hur du kan få fart på kreativiteten.

Hans Gunnarsson om att konstra

Novellflätor, vi-perspektiv och romankaraktärer som ställs inför absurda problem. För Hans Gunnarsson är konstrandet ett sätt att göra både texterna och skrivandet roligare.

Stilskolan: Maxa textens intensitet

En bok består av såväl stora idéer som små hantverksknep. I Stilskolan får du specialverktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Jenny Aschenbrenner om att hitta tonen

Precisa detaljer och en osäkerhet som osäkrar ­texten. Så fann Jenny Aschenbrenner tonträffen som kunde ­skildra en laddad plats – och ett begravet förflutet.

Fånga en tid – så skriver du en historisk roman

Nya romaner berättar om Socialdemokraternas valupptakt 1973, Rinkebys framväxt för 40 år sedan och dödsfall på det halländska 90-talet. ­Varför älskar både författare och läsare att blicka bakåt?

Lina Wolffs fem metoder för derealiserat berättande

Vill du röra dig smidigt mellan verklighet och overklighet? Överdriv det otroliga – men se först till att göra de realistiska delarna helt trovärdiga.

Jörgen Gassilewski: »Jag ville skriva fram ett litet barns liv«

Efter nästan 20 år som poet ville Jörgen Gassilewski lämna jagperspektivet i dikterna. Han sökte sig till prosan – och gav perspektivet till en treårig flicka.

Karin Smirnoff om att lugna ned sig

Med sin ordkarga Janakippo-prosa skapade Karin Smirnoff tempo och framåtrörelse på ett helt eget sätt. Men när hon tog över Milleniumserien väcktes frågan: Kan en kriminalroman bli för rapp?

Nike Åkerberg: »Din huvudsyssla blir bättre om du gör annat parallellt«

I konstnären Nike Åkerbergs debutroman kämpar den excentriska huvudpersonen Clementine med att vara en bra mamma, fru och vän – och inte minst dotter till sin krävande mor. Allt medan tvångstankarna rasar och dikter ska skrivas. Åkerberg skriver med högt tempo om intensiva känslor, komplicerade människor och trassliga familjerelationer.

Så skriver du för slukaråldern

De har just upptäckt läsningen, känslorna är stora och allt upplevs för första gången. Barnboksförfattarna Sara Ohlsson och Klara Bjelkenäs förklarar varför barnen är de bästa läsarna – och hur du fångar deras intresse.

Väg orden på guldvåg när du skriver för de minsta

Du som vill skriva för de allra minsta behöver leta efter en berättelse som barnen kan relatera till. Sedan bör du likt en poet väga varje ord på guldvåg. Författaren Emma Virke och förläggaren Rebecka Wolff vet hur du trollbinder en otålig publik.

John Ajvide Lindqvist om att träffa rätt

2004 kom vampyren Eli till Blackeberg och John Ajvide Lindqvists författarkarriär fick en rivstart. Hur kunde en debutroman, i en undanskuffad genre, bli en sådan succé att den ges ut som numrerad och signerad bokbox 20 år senare?

Stig Larsson om god smak

Under lång tid var han symbolen för litterär kvalitet i Sverige. Nu är han aktuell med Högt och lågt: en tankebok om skrivande. Tycker smakdomaren att han själv ­någonsin haft fel?

Stilskolan: Ge karaktärerna det bästa du har

En bok består av såväl stora idéer som små hantverksknep. I Stilskolan får du specialverktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Carl-Johan Vallgren: »Fuck – har jag jinxat fram det här?«

Carl-Johan Vallgren blev en litterär rockstjärna med Den vidunderliga kärlekens historia. 20 år senare rasade tillvaron. Nu berättar han hur skrivandet av den nya boken hjälpte honom under hans livs djupaste kris. 

Bokens bästa början

Inledningen på en roman ska berätta mycket men inte allt. Författaren och skrivpedagogen Therése Granwald visar i ett utdrag från sin nya bok om skrivande hur Huvudpersonen, Världen och Språket sätter tonen för din berättelse.
Sedan kommer Störningen och sätter fart på handlingen.

David Norlin om längdskrivning

En av vårens mest omsusade romaner, Vikarien, är nästan 1 000 sidor tjock. Vad vann David Norlin på att skriva så långt?

Pauline Olsson Ghoreishi: »Jag förstod tidigt att det kunde bli en bok«

När huvudpersonen i Alejandro. får beskedet att hans barndomsvän gått bort ser han tillbaka på allt de gått igenom. Uppväxten i Malmö, droghandeln som började som en kul grej men spårade ur, och Alejandro som aldrig visste när han skulle sätta stopp. Pauline Olsson Ghoreishi debuterar med en roman om gängkriminalitet, och vänskapsband som är tjockare än blod. För att lyckas behövde hon följa med dit de fiktiva romanpersonerna tog henne.

Stilskolan: Låt läsaren få luft

I Stilskolan får du specialverktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Gestaltningen väcker läsarens ­känslor

Handlingen i en bok skriver och läser vi med hjärnan. Gestaltningen går däremot från hjärta till hjärta. Författaren Christoffer Carlsson har kopplat grepp på ett av de värdefullaste – men också mest svårfångade – skrivverktygen.

Författaren: »Så byggde jag familjen Knyckertz värld«

Anders Sparrings succéböcker om familjen Knyckertz har blivit julkalender i SVT, pysselböcker, youtubetutorials och nu biofilm. Det är ingen slump. Redan från början ville han att böckerna skulle bli mer än böcker.

Tova Gerge om att väcka starka känslor

Både i debutromanen Pojken och i nya Fearplay skriver Tova Gerge om teman som provocerar – som sex, våld och makt. För Skriva berättar hon varför.

Agri Ismaïl om att fångas av formen

Agri Ismaïl ville att berättelsen i hans debutroman skulle speglas i bokens litterära form. Resultatet blev, efter tio års experimenterande, »en systemroman utklädd till familjeskildring«.

Elisabeth Rynell: »Att skriva är för mig att urskilja«

Varje människa har sin alldeles egna blick på världen. Och det är – paradoxalt nog – just genom att sätta ord på den blicken som hen kan nå andra. I boken Skrivandets sinne berättar Elisabeth Rynell om en receptiv och känslig skrivprocess.

Skriv mindre

Hur undviker du som författare att bli långrandig eller skriva folk på näsan? Här är sju sätt att få mer sagt med färre ord.

Linda Jones om att ta vara på idéer

Idén till Linda Jones Augustprisnominerade De tar allt ifrån mig uppstod genom en av Skrivas novelltävlingar. Här berättar hon hur ett ögonblick av inspiration kan bli en färdig roman.

Kerstin Perski om att berätta till musik

Kerstin Perski är författare, dramatiker – och en av Sveriges främsta librettister, aktuell med nyskrivna Mytomania på GöteborgsOperan. För Skriva förklarar hon vad som krävs av en berättelse som rymmer både text och ton.

Stilskolan: Korsa karaktärernas viljor

I Stilskolan får du specialverktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Pascal Engman: »Jag försöker berätta något om världen«

Han vill inte bara skriva realistiskt om verkligheter som de flesta inte ser – han vill helst föregripa verkligheten. Men hur kan någon veta vart världen är på väg i dag? Skriva har träffat en tvivlande Pascal Engman.

Lär dig att bygga en bladvändare!

Hans kriminalromaner håller ett makligt tempo, och actionscenerna är få och nedtonade. Ändå har han översatts till över 30 språk och hittat ett sätt att alltid få läsarna att »bara läsa ett kapitel till«. Nu berättar Mattias Edvardsson hur han gör.

Lena Andersson om människoskildringar

Ester Nilsson är en av samtidsromanens mest mänskliga karaktärer. Men vår före detta statsminister kallar Lena Anderssons beskrivning av fattiga för »oerhört föraktfull«. Hur går det ihop?

Rapport från en rå verklighet

Simon Häggström är inte bara en polis specialiserad på prostitution och människohandel. Han är romanaktuell författare också. Så pass framgångsrik att hans spaningsarbete försvåras.

Hemligheter som skapar spänning

Låt dina karaktärer dölja saker för varandra – men inte nödvändigtvis för läsaren. På så sätt kan du skapa både karaktärsfördjupning och ett starkt läsdriv.

Andrev Walden: »En självutlämnande skribent är uttömlig«

Romandebuterande gräv där du står-skribenten Andrev Walden har sju plastpappor att berätta om – men befarar ändå att han snart kommer att få slut på stoff.

Sara Gordan: »Närvaron håller ihop hela boken«

Efter tre litterära formexperiment bestämde sig Sara Gordan för att bli så konkret hon kunde. Hur gjorde hon för att ta sig till skrivandets absoluta nollpunkt?

Johanna Frid om osynliga karaktärer

I hennes debutroman utspelar sig ett triangeldrama, där en av karaktärerna utgör en »osynlig« kraft. I Haralds mamma återkommer mönstret. Johanna Frid förklarar hur hon gör – och varför.

Lisa Fransson om att skriva på två språk

Lisa Fransson är uppvuxen i Sverige men arbetar i England. Hon har gett ut barnböckerna Älgpappan och Beckmörkret på ­svenska. Och i höst kommer hennes första roman – skriven på engelska.

Agneta Pleijel: »Man skärskådar sig själv«

Hur gör man för att inte skada sina närmaste när man skriver om deras största ­smärtpunkter? Och hur gör man konst av sitt eget liv? Agneta Pleijel har skrivit om ­släktingar och sig själv i över 25 år. Snart släpps ­sista delen i hennes självbiografiska svit.

Klas Ekman om att leva sig in i andra

Förr skrev han färgstarka kändisars livshistorier. Nu skriver Klas Ekman fiktion – men vill fortfarande använda perspektiv som skiljer sig från hans eget.

Ansiktet som försvann

För hundra år sedan lade ­författare mycket kraft och många sidor på att skildra sina karaktärers ­utseende. I dag förblir till och med ­huvudpersoner ofta ansiktslösa. Författaren och skrivarläraren Jan ­Sigurd undersöker varför det blev så – och om vi tappade bort något på vägen.

10 tips när du ska beskriva karaktärer

Glöm för ett ögonblick drivkrafter och inre monologer. Fokusera på hur dina karaktärer framträder för omvärlden – och sig själva.

Skriva humor – 10 råd för riktigt roliga romaner

Gunnar Wetterberg: »Vad får folk att haja till?«

Han är folkkär expert i SVT:s Fråga Lund och ­brister ­gärna ut i miniföreläsningar i På spåret. När ­Gunnar ­Wetterberg blåser liv i torra fakta i sina böcker utgår han också från historier som han vet fångar en publik.

Torbjörn Flygt: »Jag kommer inte att kunna visa mig i Höllviken«

Hans romaner skildrar ett hårdnande och alltmer polariserat Sverige. ­Torbjörn Flygt vill förändra samhället med sina böcker.

Marcus Berggren om gränslöshet

Komikern Marcus Berggren har skrivit ohämmat om sin uppväxt i Kungälv. För Skriva förklarar han hur han gör för att släppa alla spärrar.

Stora känslor skrivs bäst med små ord

Kärlekens början och slut rymmer den stora dramatiken, men livet däremellan kräver mer av den författare som vill skildra nära relationer. Helena von Zweigbergk visar hur du kan navigera mellan förälskelse och kriser, småsinthet och vardagspassion.

Caroline Säfstrand om lyckliga slut

Måste en bok sluta lyckligt för att läsaren ska lämnas med en må bra-känsla? Mer eller mindre, menar Caroline Säfstrand. Hur lyckligt ­beror på vilken feelgood man vill skriva.

7 frågor som vässar din dramaturgi

En genomtänkt dramaturgi får din berättelse att framträda tydligare. Här är sju viktiga frågor du bör ställa dig – oavsett om du arbetar med ett synopsis eller ett manus.

Mikael Yvesand om tonträff

Han ville skriva en roman utan handling. Istället blev någonting annat väldigt viktigt för Mikael Yvesand: att hitta precis rätt språk.

Olivia Bergdahl: När orden inte räcker till

Olivia Bergdahl har skrivit hela sitt liv. Som ett sätt att förstå det som har varit och hantera det som är på väg. Men hur – och vad – kan man ­skriva när det bästa och det värsta händer på samma gång?

Spännande persongalleri – så bygger du det!

Om läsaren blir engagerad i dina karaktärers öden och utveckling kan du lita på att de läser boken till slut – och sedan rekommenderar den vidare. Skrivläraren Therése Granwald visar hur du ­lägger grunden till ett levande persongalleri.

Simona Ahrnstedt: »Kärleksrelationen är motorn«

Hon är född i en »dysfunktionell« familj – och ­legitimerad psykolog. Allt hon kan om normala mellanmänskliga ­förhållanden har hon fått lära sig på egen hand, i vuxen ålder. Är det därför Simona Ahrnstedt är så besatt av relationer?

Planera ditt bokmanus och maxa dina chanser

Blir romanskrivandet tråkigt av att planera? Inte alls! John Häggblom, förläggare på Forum, tar dig hela vägen från idé till färdig bok och visar hur du kan göra skrivandet både lustfyllt och effektivt.

Dag Thelander: »Det krävs att ämnet är lite rått«

Dramatikern Dag Thelander har rimmat fram många ­pjäser och sångtexter. Med Innan nån dog bevisar han att också romaner kan skrivas på vers.

Alex Schulman: »Jag vill att historien ska välta rummet«

Kritikerna har varit skeptiska till Alex Schulmans plottwist i Överlevarna, hans första fiktiva roman. Själv vill han att vändningen ska skapa en chockvåg i läsaren.

Rakaste vägen till din roman

Städa undan stickspår, tidshopp och ­perspektivskiften! Om du arbetar med din ­första roman finns det ett ­grundläggande råd: Gör det enkelt för dig själv! Det är ju tillräckligt svårt ändå.

En livsberättelse – fyra format

Det började med en skiva om Uje ­Brandelius mitt i livet-problem. Men problemen blev ­större än han kunde ana. Nu har Uje gjort en skiva, en ­scenmonolog, två radio­program och – med premiär i höst – en biofilm om sitt liv. För som han säger: »Jag drabbades av en djävulsk sjukdom men fick en stark berättelse.«

Cliffhangers skapar ditt och bokens driv

Är boken inte spännande för dig som skriver, blir den inte heller spännande för den som har boken i handen. Det menar Kristina Ohlsson, vars kriminalromaner översatts till över 30 språk. I nya Skrivboken hyllar hon specialverktyget som knuffar både författaren och läsaren framåt.

Berätta bättre

Gestaltning är ett ständigt återkommande ­begrepp inom skönlitterärt skrivande. Men vad innebär det egentligen?

Fyra säkra tecken på att du håller på att förvandlas till Edward Blom

Här är fyra säkra tecken på att du håller på att förvandlas till Edward Blom.

Nå litterära höjder!

Vill du något mer med din historia? Så här kan du söka dig ner på djupet i din text, och nå nya litterära höjder.

Vad innebär bra gestaltning?

Gestaltning är ett begrepp som ständigt återkommer när skönlitteratur diskuteras. Men vad betyder det egentligen och vad utmärker bra gestaltning? Vi vände oss till tre av Sveriges främsta förläggare för att få svar.

7 nycklar till större historier

Vad är det som får en berättelse att kännas äkta, smart och trovärdig? Det där lilla extra som får just ditt manus att sticka ut och förläggarna att jubla? Skriva hjälper dig att öppna portarna till förläggarnas hjärtan – och läsarnas.

Grunderna för att skriva noveller

Här är grunderna till stora berättelser i det lilla formatet.

Så skapar du subtilitet och undertext i din berättelse

Den största dramatiken ligger ofta i det outsagda. Men hur vet du när du ska berätta något och när det bara bör antydas?

Tid för gestaltning – Tomas Bannerheds bästa exempel

Det tar tio gånger längre tid att gestalta ett skeende än att återge eller förklara det, menar Augustprisvinnaren Tomas Bannerhed. Och det är just gestaltningen som lyfter en text och gör den litterär. Därför valde vi, tillsammans med Tomas, ut fem exempel på lyckad gestaltning ur hans roman Korparna.