Skribent: Frida Windelhed

Skrivarkurs på distans – stor guide

Vill du utveckla ditt skrivande – men utan att behöva flytta? Skriva har satt samman en alfabetisk guide till längre distansutbildningar i skrivande på folk- och yrkeshögskolor, universitet och högskolor.

Sanja Särman: »Respekten för en annan människas omdöme bottnar i tålamod«

Konstnären Sanja Särman debuterar med berättelsen om tonårstjejen Xu, som bor ensam med sin pappa. Medan pappan sörjer exilen från hemlandet Kina utforskar Xu internet och allt farligt som gömmer sig där – inte minst den egna sexualiteten.

Evelyn Schreiber Scala: »De riktigt extrema händelserna har verkligen inträffat«

Under några decennier i mitten av 1900-talet drev cirkusdrottningen Baptista den i hela Europa omtalade Cirkus Mijares-Schreiber. Än i dag kallas Baptista för »Sveriges största cirkuspersonlighet« och 2020 började hennes ättling Evelyn Schreiber Scala samla släktens historia. Projektet har nu resulterat i den första delen av Cirkustrilogin; en berättelse om starka kvinnor, förbjuden kärlek och en bortglömd bit historia.

Skrivarkurser och skrivutbildningar – komplett lista

Här hittar du vår alfabetiska guide till samtliga längre skrivarkurser och skrivutbildningar på folk- och yrkeshögskolor, universitet och högskolor.
Vi listar skrivarkurser på en termin liksom längre författarutbildningar, samtliga på plats.

Ellika Lagerlöf: »Fantastiken blev ett slags verklighetsflykt«

I Den sista kastraten överskrids såväl kroppsliga som sociala gränser och linjen mellan verkligheten och det absurda suddas ut. Ellika Lagerlöf finslipade sin surrealistiska skrivstil på Biskops Arnös författarskola, och går i dag Valands masterprogram i litterär gestaltning.

Frej Haar: »Förr eller senare måste man släppa kontrollen«

Frej Haar är en dansksvensk poet, kulturvårdare och tidigare europeisk mästare i slam poetry. Hen har läst sin poesi på scener runtom i Europa och debuterar nu med sin första bok: samlingen Bindepraktika, som egentligen är en och samma episka dikt om arbete, sammanhang och strukturer.

Nike Åkerberg: »Din huvudsyssla blir bättre om du gör annat parallellt«

I konstnären Nike Åkerbergs debutroman kämpar den excentriska huvudpersonen Clementine med att vara en bra mamma, fru och vän – och inte minst dotter till sin krävande mor. Allt medan tvångstankarna rasar och dikter ska skrivas. Åkerberg skriver med högt tempo om intensiva känslor, komplicerade människor och trassliga familjerelationer.

Johanna Larsson: »Skrivandet är mitt försök att närma mig en fråga«

2018 skjuts missionären John Allen Chau till döds på North Sentinel Islands strand, efter att ha försökt kontakta öns isolerade befolkning. Händelsen inspirerade psykologen Johanna Larsson att skriva diktsamlingen Bokstavstro. Hennes debutbok består av gränsöverskridande poesi om kärlek och språk, tro och kommunikation.

Magdalena Sørensen: »Jag vill bringa något slags ordning«

En dotter återvänder till barndomshemmets kaos. Där väntar en mamma med samlarmani och ett hus fyllt med prylar, minnen och märkliga hyresgäster. Här sitter det förflutna i väggarna, och berättaren tvingas möta oredan som hon flytt ifrån. Magdalena Sørensen skriver poetiskt och intimt om att försöka få grepp om livet.

Cecilia Khavar: »Jag ville försöka berätta vad som ledde fram till upploppet«

Den 6 januari 2021 betraktade omvärlden i chock hur USA:s politiska högkvarter Kapitolium stormades av högerextremister. Journalisten Cecilia Khavar rapporterade till Sverige på plats i Washington DC. Tre år senare möts Donald Trump och Joe Biden i presidentvalet, och Cecilia Khavar ger i debutboken Stormningen inblick i vad som hände före och under upploppet i Kapitolium.

John Ajvide Lindqvist om att träffa rätt

2004 kom vampyren Eli till Blackeberg och John Ajvide Lindqvists författarkarriär fick en rivstart. Hur kunde en debutroman, i en undanskuffad genre, bli en sådan succé att den ges ut som numrerad och signerad bokbox 20 år senare?

Isak Gröndahl: »Jag ville bara sätta ord på saker som jag hade varit med om«

I debutnovellsamlingen Symptom blöder gränslösa barnlekar ut i tveksamma vuxenbeteenden. Isak Gröndahl målar fram en bisarr och stundvis mörk bild av att växa upp på 00-talet, med ett lika ungdomligt som litterärt språk. För Skriva berättar han om att hitta sin ton och få manuset ur händerna. Innan det är för sent.

Lars Arrhenius: »Att skriva har varit ett sätt för mig att bearbeta minnena«

I Lejonmyran får läsaren följa Tzia och Christine under massakern av tutsibefolkningen i Rwanda på 1990-talet. Romandebutanten Lars Arrhenius är jurist och diskrimineringsombudsman, och arbetar med mänskliga rättigheter. Tzia och Christine var Arrhenius barnflicka respektive vän när han växte upp i Rwanda.

Pauline Olsson Ghoreishi: »Jag förstod tidigt att det kunde bli en bok«

När huvudpersonen i Alejandro. får beskedet att hans barndomsvän gått bort ser han tillbaka på allt de gått igenom. Uppväxten i Malmö, droghandeln som började som en kul grej men spårade ur, och Alejandro som aldrig visste när han skulle sätta stopp. Pauline Olsson Ghoreishi debuterar med en roman om gängkriminalitet, och vänskapsband som är tjockare än blod. För att lyckas behövde hon följa med dit de fiktiva romanpersonerna tog henne.

Monica Nebelius Lüning: »Att skriva med känsla gör skrivandet magiskt«

Polisen Gabriella och domaren Ingrid hjälps åt att lösa ett brutalt mord i Varberg. Monica Nebelius Lüning, som själv arbetat som domare, använde sig av sitt inifrånperspektiv när hon skrev debutromanen.

Svenska litteraturfestivaler från söder till norr

Feelgoodfestivaler, barnbokskonferenser och deckarmässor – i Sverige arrangeras massvis av olika litterära evenemang där författare kan få ny inspiration och möta läsare. Vi hjälper dig att hitta rätt!

Bokens väg till bok, del 2: Så formas en boksida

Bokstävernas form, sidornas storlek och avståndet mellan raderna – varje detalj påverkar läsarens upplevelse av en boks budskap och kvalitet. Nina Ulmaja, som står bakom typografin i mängder av böcker från Sveriges största förlag, vet vad som krävs.

Typografins ABC – bra för författare och egenutgivare

En sida i en roman är långt mer än svart text på vitt papper. Häng med i Skrivas trestegsraket från terminologi till färdiga boksidor.

Tova Gerge om att väcka starka känslor

Både i debutromanen Pojken och i nya Fearplay skriver Tova Gerge om teman som provocerar – som sex, våld och makt. För Skriva berättar hon varför.

Agri Ismaïl om att fångas av formen

Agri Ismaïl ville att berättelsen i hans debutroman skulle speglas i bokens litterära form. Resultatet blev, efter tio års experimenterande, »en systemroman utklädd till familjeskildring«.

Sonia Hussain: »Jag har alltid drömt om att bli författare«

Läsaren placeras i London med Nadira, som befinner sig i en livskris efter uppbrottet med pojkvännen, och i Sverige med Nadiras pappa Mizan, som kämpar med mental ohälsa. En debutroman om kulturkrock och kris, skriven i en krissituation.

Ali Alonzo: »Någon sorts ›ungdomens samlade erfarenheter‹«

En motsägelsefull diktsamling: ful och fin, rolig och sorglig, konkret och abstrakt. Ali Alonzo vann Lilla Augustpriset 2022 och i sin första bok vill han varva tonårens poesi med vuxeninsikter.

Vecka 51: »Anslut er till min revolution!«

Bokens väg till bok, del 1: När en bild ska säga mer än 70 000 ord

Hälften av alla bokköpare tycker att omslaget spelar stor roll. Men vem tar beslutet om hur bokomslagen ska se ut? Först ut i Skrivas nya artikelserie »Bokens väg till bok« är Eva Wilsson, en av Sveriges mest ­hyllade omslagsformgivare.

Linda Jones om att ta vara på idéer

Idén till Linda Jones Augustprisnominerade De tar allt ifrån mig uppstod genom en av Skrivas novelltävlingar. Här berättar hon hur ett ögonblick av inspiration kan bli en färdig roman.

Kerstin Perski om att berätta till musik

Kerstin Perski är författare, dramatiker – och en av Sveriges främsta librettister, aktuell med nyskrivna Mytomania på GöteborgsOperan. För Skriva förklarar hon vad som krävs av en berättelse som rymmer både text och ton.

Klaus Stein: »Min önskan är att den ska slå ett slag för demokratin«

I läkaren Klaus Steins autobiografiska debutroman får vi följa hans mormor Hilde, som levde i Danzig när Hitler steg till makten, parallellt med Klaus vardag som läkare i Sverige 80 år senare. När Klaus börjar träffa en psykolog inser han att han, som ett av krigets barnbarn, fortfarande lider av den tystnadskultur som uppstod i tyska familjer efter andra världskriget. Och han börjar ställa frågor om mormor Hilde, som hans familj aldrig talade om.

Börja med titeln och skriv sedan boken

Annelie Adamsdotters debutbarnbok När regnbågen exploderade och tomten dog är en färgglad och inkännande berättelse om att hitta sin egen identitet och uppleva den första stora kärleken. Huvudpersonen Magnolia har insett att hon är kär i en annan tjej.

Stilskolan: Korsa karaktärernas viljor

I Stilskolan får du specialverktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Vecka 46: »Rädslan är tecknet på att man närmar sig något bra och viktigt«

Vecka 42: »Få omständigheter motiverar mig så som upplevd tidsbrist«

Olivia Skoglund: »Just serieformatet är så tacksamt om man vill bidra till debatt«

Olivia Skoglund debuterade 26 år gammal med serieromanen Nästan i mål, och har i dag regelbundna uppdrag som serietecknare. Skriva har pratat med henne, och flera andra unga serietecknare, om varför serieformatet har blivit deras sätt att berätta.

Elias Ericson: »Seriemediets närhet till humor gör att mina berättelser inte blir för tunga«

Elias Ericson är serietecknare och barnboksförfattare, och använder inte sällan serieformatet för att sprida politiska budskap. Skriva har pratat med honom, och flera andra unga serietecknare, om varför serier har blivit deras sätt att berätta.

Cecilia Vårhed: »Jag insåg att man inte behövde rita så realistiskt och ›fint‹«

Cecilia Vårhed debuterade nyligen med serieromanen Fattigt Skryt. Skriva har pratat med henne, och flera andra unga serietecknare, om varför serieformatet har blivit deras berättarmedium.

Ellen Greider: »Att skriva serier är mer som att regissera film«

Ellen Greider debuterade 24 år gammal med serieromanen Lunchbox. I dag både tecknar hon serier och skriver barnböcker. Hur skiljer sig de olika berättarformerna åt? Skriva har pratat med henne, och flera andra unga serietecknare, om varför serieformatet attraherar unga berättare.

De unga berättar i bild

Ungas samtid skildras allt oftare i serierutor och alltmer sällan i romanform. Vad ligger bakom skiftet? Skriva vände sig till de närmast berörda.

Niklas Natt och Dag: »Det var alldeles för mycket historia«

När debutboken 1793 refuserades gång på gång återvände Niklas Natt och Dag till skrivbordet tills han fann rätt balans mellan historiskt och läsarvänligt. För Skriva berättar han hur han gjorde.

Sofia Parland: »En större utforskning av vad sorg, våld och krig gör med en människa«

Sofia Parland skriver prosapoetiskt om erfarenheter hämtade ur sitt eget liv: den ryska härkomsten, det nya hemmet i Finland och identitets­krisen som uppstod när kriget i Ukraina bröt ut. Skrivet på revbenen handlar om sorg och trasiga relationer, till såväl land och identitet som till andra människor.

Jan Sandström: »Som debutant har det varit nyttigt att samarbeta med förlaget«

Jan Sandström har illustrerat både barnböcker och -tidningar. Nu står han för första gången även som författare. Trollkonstboken är den första delen i serien om Mira Kvast och Tom Hatt, som precis börjat på Hokus Trolldomsskola.

Författarna som rider på ljudvågen

Allt fler lyssnar hellre än läser. Men ­författarna vill kunna hålla sina ­böcker i handen, och »ljudboksförfattare« anses fortfarande ha lägre status. För den som är redo att ställa om siktet finns dock möjligheter.

Karin Wahlén om att vässa sitt varumärke

Karin Wahlén har jobbat med PR för både de största och de minsta förlagen. Nu ger hon ut boken All PR är bra PR. För Skriva berättar hon vad författaren själv kan göra.

Bretzer och Steineck: »Första halvåret satt vi bara och pratade«

Journalisten Ralph Bretzer och läkaren Isabelle Steineck är varandras motsatser, men delade författardrömmen. Deras första bok utspelar sig i gränsområdet Malmö/Köpenhamn, och i gränslandet mellan författarnas respektive världar: den journalistiska och den medicinska. När läkaren Zarha hittas död börjar hennes barndomsvän, tillika journalisten, Anders undersöka Zarhas sista tid i livet.

Atefeh Sebdani: »För första gången som vuxen har jag gråtit över mig själv«

Atefeh Sebdani har gjort sig ett namn på sociala medier och en karriär inom tech. Men hon har även ett mörkt förflutet. I debutboken berättar hon om flykten till Sverige, där hon växte upp i en sekt.

Så blir vi bättre

Alla vill vi bli bättre på att skriva, och alla hittar sina egna sätt för att fortsätta utvecklas. Somliga vänder sig till fackböcker och skrivkurser, andra till litterära kollektiv eller isolerade skrivlyor. Hitta metoden som passar dig!

Trimma din skrivrutin

Var kan du skriva fokuserat? När har du tid att redigera? Och hur tar du hand om de idéer som dyker upp när du gör något helt annat? Frida Windelhed hjälper dig att ­inkorporera skrivandet i vardagen.

Lisa Fransson om att skriva på två språk

Lisa Fransson är uppvuxen i Sverige men arbetar i England. Hon har gett ut barnböckerna Älgpappan och Beckmörkret på ­svenska. Och i höst kommer hennes första roman – skriven på engelska.

Nils Lundkvist: »Jag har lyckats arbeta fram en grundkondis som skribent«

Nils Lundkvists debutbok började som en enda bild – av ett hus, en familj och en mystisk kub. Bilden blev en bokidé som blev idén till en hel romanserie, och Bonnier ­Carlsen har skrivit avtal på rubbet. Den yttersta vildmarkens historia. Kuben är en ­science fiction-berättelse om ­vänskap och motstånd, för barn i bokslukaråldern.

Klas Ekman om att leva sig in i andra

Förr skrev han färgstarka kändisars livshistorier. Nu skriver Klas Ekman fiktion – men vill fortfarande använda perspektiv som skiljer sig från hans eget.

Emilia Aalto: »Jag fick tona ned min ilska väldigt mycket«

Emilia Aaltos bror sökte hjälp flera gånger men sveks av ett bristfälligt vårdsystem. I sin debutbok redogör Aalto för allt som gick fel på vägen mot hans död. Samtidigt berättar hon med ett poetiskt och plågsamt ärligt språk vem hennes bror var, bortom missbruket och diagnoserna.

Så skriver du fantastisk fantastik

Fantastik kan spegla vår verklighet eller ta oss till helt nya världar – som tilltalar generation efter ­generation. Skrivas guide ger dig koll på subgenrerna, ­magisystemen och fallgroparna.

Skriva för spel

Starka narrativ spelar allt större roll i spelvärlden – men vem skriver ­berättelserna? Och hur tar man sig in i branschen? Skriva har träffat en prisad skönlitterär författare på en spelstudio och besökt Sveriges ­första game writing-utbildning.

10 tips när du ska beskriva karaktärer

Glöm för ett ögonblick drivkrafter och inre monologer. Fokusera på hur dina karaktärer framträder för omvärlden – och sig själva.

E P Uggla: »Man ska ge lagom med ledtrådar«

Skräck- och science fiction-författaren E P Uggla tycker att den mest läsvärda fantastiken skrivs med avstamp i verkligheten. När hon flyttade från ett litet specialförlag till Bonniers började hon tänka ännu mer på hur hon skulle få med sig läsaren från vardagen till en annan värld.

Pär Säthil om knep för kreativa

Musikern Pär Säthil älskade att skapa, men hatade oron som kom på köpet. Så han blev psykolog och skrev boken Det lyckliga geniet, om hur man kan hantera skaparångesten.

Edgar Corvera: »Det finns någonting tillfredsställande med att skriva om svåra saker«

I Vi utforskar vilsne Orlando sitt ursprung – uppväxten i en diktatur och familjen som blev kvar, pappan från El Salvador och mamman från Belarus. Samtidigt försöker han ­kombinera vardagen som singel­förälder med drömmen om att skriva. Edgar Corvera debuterar med en finstämd roman om kulturkrockar och separationer.

Önskelistan

Att läsa är bästa sättet att utveckla sitt skrivande. Här berättar tio svenska författare om böckerna som betytt mest för deras skrivande. Låt dig inspireras!

Salad Hilowle: »Jag hoppas att de två världarna ska mötas«

Genom fotografier och en dagboks­liknande prosa berättar en ­mormor om att växa upp som nomad i ­Somalia och sedan göra Sverige till sitt hem. Hon skildrar familjen, flykten, kärleken och åldrandet. I ­Salad Hilowles debut Halima om de sina möts Umeå och Mogadishu.

Stilskolan: Låt det förflutna prägla nuet

I Stilskolan får du special­verktygen som hjälper dig att putsa detaljerna.

Skräm din läsare

Oavsett genre kan din berättelse kräva att du sätter skräck i läsaren. Frida Windelhed lär dig att skapa olust, äckel och skräckblandad förtjusning.

Eli Åhman Owetz om att leva sin genre

Att byta väg i livet och flytta till landet är typiskt feelgood. Just detta har Eli Åhman Owetz gjort. Är det livet som påverkat skrivandet – eller tvärtom?

Lina Wolff om att skriva om utlandet

De svenska topplistorna domineras av böcker som utspelar sig i Sverige. Lina Wolff förklarar varför hennes hyllade böcker skildrar  Sydeuropa.

Charlotte Al-Khalili om regelbrott

Charlotte Al-Khalili ville skriva något nytt. Det resulterade i ­Malström, en kriminalroman med sexton olika perspektiv. Trots alla skrivråd hon bröt mot antogs manuset av Norstedts.

Merima Dizdarević: »Jag ville inte berätta allting rakt ut«

Merima Dizdarević använder sig av naturskildringar för att berätta om ett liv som sträcker sig från Jugoslavien till Malmö. Hon skriver om sig själv, om att vara kvinna, om migration och krig. Om sin familj och om alla platser de levt på som lämnat avtryck. Och framför allt: om havet.

Hitta litterär agent via rätt agentur

Vilka författaragenturer finns i Sverige? Och vad kan en litterär agent göra för dig? Se vår kompletta guide och lista över litterära agenturer med tillhörande kontaktuppgifter.

Melody Farshin: »Talspråk gör berättelsen ­autentisk«

Melody Farshin har hyllats för sin ­trovärdiga skildring av tvillingarna Aicha och Ali, och ­deras uppväxt i en Stockholmsförort. Hur ­lyckas hon med sitt inifrånperspektiv?

Marcus Berggren om gränslöshet

Komikern Marcus Berggren har skrivit ohämmat om sin uppväxt i Kungälv. För Skriva förklarar han hur han gör för att släppa alla spärrar.

Mimmi Jensen ­Gellerhed: »Ju mer man skriver, desto närmare kommer man sin egen stil«

Tess återvänder till byn hon växte upp i efter att barndomsvännen Minou gått bort. Så vänds det lilla samhället upp och ned, när alla som trodde att de kommit undan Tess terrorvälde är tillbaka i hennes våld. Mimmi Jensen Gellerhed målar ett detaljrikt porträtt av den svenska landsbygden, ur ett oväntat och inte sällan opålitligt perspektiv.

Fördjupa dig i din genre: Fantasy & Science Fiction

Fördjupa dig i din genre: Feelgood & Romance

Hur skriver man en härlig feelgood eller romance, med allt som hör genrerna till? Vi tipsar om läsning och lyssning, kurser och mötesplatser, samt fackböcker skrivna av bland andra Caroline Säfstrand och Jenny Fagerlund.

Fördjupa dig i din genre: Skräck

Vår genreguide hjälper dig att hitta rätt läsare och rätt förlag för dina skrämmande berättelser. Skriv läskigare med hjälp av råd från Stephen King och John Ajvide Lindqvist, och kolla in poddar och mötesplatser för skräckfantaster.

Fördjupa dig i din genre: Erotik

Lika tabubelagd som den är populär – fördjupa dig i den erotiska genren med hjälp av kurser och fackböcker. Lär dig skriva sexscener med råd från bland andra Outlander-författaren Diana Gabaldon, och hitta förlagen som ger ut just erotik.

Fördjupa dig i din genre: Krim

Plot twists, cliffhangers och spänning – det är mycket man ska ha koll på när man skriver deckare. I vår genreguide tipsar vi om fackböcker, kurser och passande förlag, samt event i krimgenrens tecken: som deckarfestivalen i Sundsvall och Skrivas egna Skriva Crime.

Fördjupa dig i din genre: Barn & Ungdom

Barn- och ungdomslitteraturen sträcker sig över mängder av subgenrer och åldersgrupper. Vi har listat kurser, facklitteratur och event som hjälper dig att hitta rätt bland bilder-, kapitelböcker och förlag.

Sofia Rutbäck Eriksson om att skriva snabbt

Lisa Lindberg om boktitlar

Lätt att uttala och lätt att komma ihåg, men helst inte använd förut. Norstedts förläggare Lisa Lindberg vet vad en bok bör heta – och avslöjar vem som har sista ordet.

Sandy Harry Ceesay: »Jag har fått lära mig att lita på min text«

Med ett poetiskt språk skildrar Sandy Harry Ceesay såren i en familj som gått igenom en svår förlust. I Kärlekens exil får vi följa hur ­syskonen Kamil och Peti ­hanterar ­relationen till den frånvända ­pappan, till mamman som saknas och till de gambiska rötterna.

Caroline Säfstrand om lyckliga slut

Måste en bok sluta lyckligt för att läsaren ska lämnas med en må bra-känsla? Mer eller mindre, menar Caroline Säfstrand. Hur lyckligt ­beror på vilken feelgood man vill skriva.

Irena Požar: »En bok som en del längtar efter att slå ned på«

2017 höjde tusentals kvinnor sina röster mot sexuellt våld. Först mötte de jubel men sedan kom ­backlashen. Journalisten Irena Požar skriver om det som hände när utpekade ­förövare anmälde sina offer, och visar på ­liknande mönster längs kvinno­rörelsens historia.

50 tips för din roman­

Här bjuder några av Sveriges vassaste författare, skrivlärare och förläggare på tipsen och tricksen som de alltid bär med sig. Låt så många du vill bli dina.

Nå ut till läsare med dina texter

Här är en alfabetisk lista över tidskrifter och digitala plattformar som publicerar amatörskriven prosa och poesi. På dessa plattformar kan du lägga upp din text om du vill låta andra läsa det du har skrivit. På en del ställen kan du lägga upp texter själv och hoppas på feedback. Hos papperstidskrifterna och en del av nätalternativen fattas publiceringsbesluten av en redaktion.