Cecilia Vårhed: »Jag insåg att man inte behövde rita så realistiskt och ›fint‹«

»Allt började med en fantasyserietidning som var populär när jag växte upp: Witch. Jag var nio år och gjorde mina första serier, som alla var variationer på Witch. Och nu när jag delar med mig av de där gamla teckningarna på sociala medier visar det sig att jättemånga gjorde likadant! Serier och manga – som började komma på svenska då – var våra referensramar för berättande, snarare än romaner. Sedan påverkades jag av den feministiska serievågen på 00-talet också. Jag insåg att man inte behövde rita så realistiskt och ›fint‹.

Jag upplever att man förr använde seriemediet för att dela med sig av information, ofta runt politiska frågor. Det skulle vara utbildande och peka åt ett visst håll. Jag vill snarare beskriva hur förvirrande det moraliska klimatet kan kännas. Mina karaktärer är alla ganska dåliga på att leva, de försöker förhålla sig till rätt och fel men upplever allt som väldigt snårigt. Jag vill att mina serier ska vara lite mer förlåtande, om frågor som är aktuella för unga i dag.«