Just nu jobbar jag på en artikel till nästa nummer om att bli en bättre författare. Det är inte i första hand intervjuer om hur man »skriver bra«, utan om hur man utvecklas som skrivande person. Jag har pratat med Sofia Ymén om att använda sig av författarnätverk, med Karin Tidbeck om att låta sig själv vara obekväm och med Martin Widmark om vikten av att samtala med sina läsare.
Och som jag har inspirerats av att höra skrivande personer, i olika skeden i sina skrivarkarriärer, berätta om sina processer! För skrivarglädjen hörs liksom i deras röster. Hur gravallvarligt de än tar sitt hantverk, hur svårt det än kan vara att hanka sig fram som författare och vilka deppiga ämnen de än skriver om, så hörs det hur mycket de älskar att skriva. Som ett återhållet leende på andra sidan telefonlinjen. Det har gett mitt eget skrivande en boost, min inre Åsa Hellberg känner verkligen: »Det ska va’ gött att skriva!«
Det är ju annars inte alltid kul att vara en skrivande person. Man kan gå ner sig av anledningar som är helt oförståeliga för omvärlden. Ibland bryter man till exempel ihop av sina tempusproblem, något som ni kanske minns att jag gjorde, och berättade om i ett fredagsbrev.
Just det manus som jag gnällde om har jag plockat upp igen, och orden flödar nu – i presens! Aldrig förr har jag förvånats så av en berättelse. Den har tagit mig på en resa jag inte alls var beredd på, rakt in i mig själv.
Och även om jag skriver rätt hemska grejer fyller arbetet mig med sådan glädje, och sådant mys! Hoppas jag kan smitta av mig lite på er. När det går trögt måste man minnas att sådana här stunder kommer, när man känner sig alldeles bubblig av blotta tanken på att bygga vidare på en berättelsetråd, eller nå fram till just den där scenen i manuset som man längtat efter att få skildra, rikt detaljerat.
Kanske kan en vår av skrivpepp mynna ut i en bra skrivsommar för oss alla.
Veckans …
… dikeskörning
I skrivkretsar online har veckans ämne på tapeten varit Ekström & Garays novelltävling. Närmare bestämt avgiften som krävs för att man ska kunna delta. De 550 kronorna, som enligt arrangören bland annat ska gå till juryarvoden, har upprört många, och ännu mer så sedan tidningen Författaren uppdagat att juryn medverkar gratis. Vi på Skriva, som ofta utlyser tävlingar endast för våra prenumeranter, vet att tävlingsarrangemang kostar tid och pengar, men naturligtvis måste det finnas en transparens gällande vad pengarna faktiskt går till.
… bokfest
Världsbokdagen nu på söndag uppmärksammas över hela landet, inte minst på biblioteken. Här i Göteborg framträder bland andra Ia Genberg, Göran Greider, Nicolas Lunabba, Sorin Masifi, Frida Blom och Linn Ullmann.
… Hollywood
Även hos giganter som Netflix och Disney skallar ropen om rimliga författarförutsättningar. TV-serieförfattare hotar med strejk om de inte får dräglig lön för sitt arbete och, naturligtvis, skydd mot att deras texter används av AI i framtiden. Författarnas fackförbund förhandlar just nu med produktionsbolagens representanter, och precis som allt annat i Hollywood rör det sig i slutändan om miljardsummor. Hur det är att arbeta som manusförfattare till TV-serier i Sverige kan du läsa om här, i chefredaktör Johannas reportage om att skriva för film och TV.
… nyfikenhet
Hiphopartisten och skådespelaren Silvana Imam är Hamlet i Stockholms Stadsteaters nya Shakespeareuppsättning, och Imam ska tydligen rappa fram budskapen. Jag är ett fan av såväl William som Silvana, och även om jag 100 procent kan se Silvana Imam framför mig som en övertygande Hamlet känner jag mig tveksam inför rappandet.
Jag är ändå varsamt optimistisk inför nytolkningen som helhet, och framför allt nyfiken. Vi har inte skrivit särskilt mycket om Shakespeare i Skriva, dock kan man med hjälp av vår poesiskola lära sig dikta på blankvers som han – eller de – gjorde.
… seriemaraton
I helgen sträckkollade jag TV-adaptionen av Anne Rice Interview with the Vampire för andra gången, och konstaterar återigen att det är den bästa filmatiseringen jag sett, i en tid av extremt trötta och omotiverade remakes. Naturligtvis har ändringar gjorts för att materialet ska kännas fräscht, även om romanen från 1976 som ligger till grunden för både den nya TV-serien och filmen från 1994 var före sin tid. Men berättelsens mörkt romantiska och melankoliska atmosfär är oerhört skickligt bibehållen. Kanske för att originaltexten använts flitigt i manuset, vilket man kan se här.
Interview with the Vampire är för övrigt den bok jag skulle vilja applicera Elin Klemetz guide »Läs! Härma! Skriv!« på. För att lära mig hantera de verktyg som Anne Rice använde för att skapa sin rika litterära värld.
