Skribent: Johanna Wiman

Vecka 23: »Alla som öppnat en Kalle Anka-tidning vet hur det slutar«

Chefredaktör Johanna Wiman funderar över läsning som inspiration – och inser att en hyllad seriesvit toppar alla romaner hon läst.

Förläggaren Pia Printz: »Du måste få läsaren att fastna för huvudkaraktären«

Erfarna feelgoodförläggaren Pia Printz arbetar på Pia & Co, ett imprint inom förlaget Lind & Co. Här berättar hon vad som behövs för att skriva en stark feelgoodroman.

Skriva vidare i någon annans universum

För första gången lämnar en svensk författare över sitt litterära universum till en utvald ­efterträdare. Carin Gerhardsen och Victor Pavic Lundberg hoppas att arvskiftet ska ge fart åt bådas författarskap. Kommer fler att följa deras exempel?

Är det viktigt att hålla sig till en genre?

Både skrivprocessen och införsäljningen till bokhandeln påverkas när genrer blandas i en bok. Vi frågade förläggarna om man ska våga experimentera – eller stanna inom ramarna.

Vad är egentligen litteratur?

I Fredagsbrevet grubblar Johanna över vad som egentligen är konst – och litteratur. Och gläds över Aftonbladet Kulturs valbevakning.

Vecka 19: »Det måste verka som att någon är förbannad eller dum i huvudet«

Johanna Wiman fascineras av kulturbråk, får hjärnsläpp i kulturquiz och tipsar om ny skrivtävling.

Vecka 17: »Jag andades mig igenom de första sextio sekunderna av ångest«

Johanna har tvingats inse att inte ens de mest begåvade författarna pratar i hela meningar. Och att hon själv inte kan stava ordentligt.

Tove Folkesson om att välja bort

Tove Folkesson fascineras av »de stora dimensionerna«. När hon skrev Min farsa var kommunist ville hon skriva en smal och specifik roman – men resultatet blev som vanligt en bok om ganska mycket.

Vecka 15: »Jag blev så perplex att jag inte kunde svara«

I Skrivas Fredagsbrev konstaterar Johanna att hon inte längre kan läsa böcker lika »rent och klart« som förr. Plus: storm, Öland, Dalsland och Matti Ollikainen.

Tomas Bannerhed om kantiga karaktärer

I Den oduglige tecknas ett ömsint porträtt av den bortkomne Tos-Einar. Ännu en gång graviterar Tomas Bannerhed mot de kantstötta och utsatta människorna.

Gör en U-sväng

Oavsett om din berättelse ska bli en kort novell eller en tegelsten så behöver din karaktär en riktning – och något som ruckar den. Öva dig på starka vändpunkter!

Vecka 13: Tidslinjerna som hjälpte Torbjörn Flygt skriva »Underdog«

Människoskrivna texter på internet och verktyget som hjälpte Torbjörn Flygt att skriva sin genombrottsroman Underdog. Plus resor, PR-slang och skrivkrampsdagbok.

Vecka 11: »Det går inte att mäta tiden«

I veckans Fredagsbrev förklarar Johanna Wiman varför kameran är människans märkligaste uppfinning, och klockan »ett jävla påfund«.

Vecka 7: Är barnboksvärlden för snäll?

Skärskådar man rapporteringen blir det tydligt, när nomineringarna och så småningom priserna tillkännages, att genrerna värderas olika. Och att det är barnlitteraturen som lyser med sin frånvaro.

Skriv vidare på berättelsen

Att flödesskriva är ett sätt att lossa låsningar och sätta igång fantasin. Genom att ta avstamp i en färdig start blir det lätt att sätta fart.

Vecka 5: Känns författarna i Skrivas värld ouppnåeliga?

I veckans Fredagsbrev lovar Johanna fler texter om olika sorters skrivande människor. Först ut: självkritiska copywritern Emmas författardagbok!

Vecka 3: »Det mest outhärdligt genanta jag tvingats utsätta mig för«

Vecka 1: »Ni kommer att känna igen er«

Vecka 51: »Vi känner er också, kanske mer än ni tror«

Vecka 49: »Jag är kunskapsmässigt svag vad gäller film«

Vecka 47: »Disneyvuxna är inte den vanligaste människotypen«

Vecka 45: Dags att smutsa ner sig?

Vecka 43: Är det verkligen så dystert?

Johanna Mo om att hitta sin metod

Som framgångsrik deckarförfattare ska man skriva synopsis, trodde Johanna Mo – tills hon en dag gick tillbaka och läste ett eget gammalt synopsis.

Vecka 41: Vem ska rädda ungdomsboken?

Johanna Lindbäck om att skriva för läskrisande ungdomar

Efter snart 20 år som författare fick Johanna Lindbäck en kalldusch: plötsligt tyckte ungdomarna att hennes hyllade böcker var »en pärs«. För Skriva förklarar hon hur man skriver för läskrisande tonåringar.

Vilka beskrivs som odjur i morgon?

Balsam Karam: »Jag är fascinerad av kärlek«

Balsam Karam har sällan mått sämre än i våras, då hon skrev sin nya bok. Så hur kunde Mörk materia bli en kärleksroman?

Vecka 37: Riskerar man bara att bli simpel?

Vecka 35: Hellre skriva snabbt än bra?

Bokmässans bästa scen för skrivande människor

Ska du besöka SkrivaScenen? På Tidningen Skrivas scen marinerar vi oss i skrivprocess, metoder och handfasta råd. Här pratar författarna inte bara om sina böcker, utan berättar också hur de skriver dem.

Vecka 33: »Hur mår vi egentligen?«

Vecka 31: »Jag hade fan inte roligt en enda minut«

Vecka 30: »10 procent är perfekt oväntade – och det är dem vi faller för«

Anders Roslund om att sätta punkt

Han har löst brott i tjugo år, skjutit sig i huvudet och ­överlevt – men nu kastar en av Sveriges mest älskade ­roman­kommissarier in handduken. Hur visste Anders Roslund att det var dags?

Vecka 27: »Ni som skriver utan synopsis kommer att känna er tröstade«

Vecka 26: »Ännu en jävel som forskar och föder barn och skriver en bok«

Vecka 24: »Varje normalt funtad människa får ont i magen«

Vecka 22: »Vilken idiot skulle prompta fram ett novellbidrag?«

Jerker Virdborg: Över mörka vatten

I sin nya roman låter Jerker Virdborg en vilsen gymnasist kapa en bro, och blixtbelyser samtidigt den våldsamma övergången från tonåring till vuxen. Sin egen förvandling kan han fortfarande inte begripa.

Vad kännetecknar en stark antagonist?

Huvudpersonen är viktig – men nästan lika viktigt är motståndet hen ska möta. Vi frågade förläggarna vad som karaktäriserar en bra antagonist.

Bli en bättre intervjuare

Att intervjua handlar inte bara om att få fram fakta, utan om att hitta nycklarna till en annan människas tankar och erfarenheter. Skriva lär dig ställa rätt frågor på rätt sätt.

»Vi lyckades faktiskt helt okej med mellanrubrikerna«

Vecka 16: »Det handlar om att fortsätta låta sig drabbas av världen«

Hans Gunnarsson om att konstra

Novellflätor, vi-perspektiv och romankaraktärer som ställs inför absurda problem. För Hans Gunnarsson är konstrandet ett sätt att göra både texterna och skrivandet roligare.

Vilka skickar de bästa manusen?

Skrivarkurseleverna, journalisterna, medelklasskvinnorna eller de som i hemlighet filar på en personlig berättelse? Förläggarna avslöjar vilka manus som lovar mest.

Vecka 13: »Tidningen var mer dynamisk på den tiden, på gott och ont«

Vecka 11: »Nu har du ett guldläge«

Vecka 9: »Ni kan ta mig som avskräckande exempel«

Vecka 7: »Är detta verkligen ett jobb?«

Vecka 5: »För författaren återstår sedan att skruva upp reglagen«

Vilken sorts poesi söker ni?

Senaste året har det pratats om en »poesiboom«. Vi frågade fyra lyrikansvariga förläggare om de har märkt av den – och vad de vill ge ut.

Vecka 3: »Och jag mindes varför jag inte läser deckare«

Jenny Aschenbrenner om att hitta tonen

Precisa detaljer och en osäkerhet som osäkrar ­texten. Så fann Jenny Aschenbrenner tonträffen som kunde ­skildra en laddad plats – och ett begravet förflutet.

Vecka 1: »Motviljan låg i luften men också, kanske, en strimma av hopp«

Vecka 51: »Jag vill säga någonting men kommer inte åt det«

Cecilia Hansson om att bli besatt av Kafka

Ett halvår efter att hyllade Kafkalungan gavs ut undrar Cecilia Hansson vad som egentligen hände. Och: hur hon ska undvika att bli så uppfylld av någonting igen.

Vecka 49: »Är jag en gubbig bakåtsträvare?«

Så blev Lisa Ridzéns idé en boksuccé

När Lisa Ridzén hittade ett anteckningsblock i sin pappas verkstad visste hon plötsligt vad hon skulle skriva om. Här berättar författaren bakom »Tranorna flyger söderut« hur hon skrev sin framgångsrika debutroman.

Vecka 47: »Du har förstått alltihop och du är ett geni.«

Vecka 45: »Kan en caption också vara en dikt?«

Vilka böcker vill du hitta 2025?

Trender, aktualitet och nya perspektiv på samtiden – eller eviga värden som originalitet och relaterbarhet. Vad drömmer förläggarna om att hitta i manushögarna?

Vecka 41: »Ni gillar väl tidningen också?«

Malin Haawind om prologer

Hon har skrivit fyra hyllade historiska romaner och alla inleds med välavvägda prologer. Malin Haawind vet hur viktigt det är att sätta tonen.

Vecka 39: »Det ilar liksom till mellan skulderbladen på mig«

Lina Wolffs fem metoder för derealiserat berättande

Vill du röra dig smidigt mellan verklighet och overklighet? Överdriv det otroliga – men se först till att göra de realistiska delarna helt trovärdiga.

Blås liv i historien med rätt research

Fakta är viktigt, men för att gestalta en tid behöver du veta mer än årtalen, släktnamnen och myntens valörer. Samla erfarenheter och välj rätt detaljer för att ge färg åt din berättelse.

Jörgen Gassilewski: »Jag ville skriva fram ett litet barns liv«

Efter nästan 20 år som poet ville Jörgen Gassilewski lämna jagperspektivet i dikterna. Han sökte sig till prosan – och gav perspektivet till en treårig flicka.

Karin Smirnoff om att lugna ned sig

Med sin ordkarga Janakippo-prosa skapade Karin Smirnoff tempo och framåtrörelse på ett helt eget sätt. Men när hon tog över Milleniumserien väcktes frågan: Kan en kriminalroman bli för rapp?

Lockar nutid eller dåtid mest?

När pandemier, krig, AI-hot och klimatkris präglar samtiden kan det vara frestande att vända blicken bakåt. Vi frågade fyra förläggare om manusens bästa tid.

Vecka 37: »Jag ska inte gå så långt som att jag kastade bort chansen«

Vecka 35: »Du har med andra ord eoner av tid på dig«

Vecka 33: »Jag vet inte hur jag ska sluta, bara att jag måste«

Vecka 31: »Har du rentav skrivit klart ett manus?«

Skapa en skrivargrupp

De flesta författare Skriva intervjuat genom åren har nämnt samma sak: skrivandet är ibland en ensam syssla. Med en skrivargrupp får du sammanhang, gemenskap och långsiktiga skrivrutiner.

Vad kännetecknar en bra idé?

De har mött mängder av bokidéer och sett dem förvandlas till färdiga manus – med blandat resultat. Så hur känner förläggarna igen en riktigt bra bok innan den finns?

Vecka 29: »Titta på mitt hjärta – ser du inte hur det hoppar?«

Vecka 26: »Det finns teorier om att man skriver som bäst när man mår som sämst«

Vecka 23: »Det känns både oerhört betydelsefullt och så jäkla gött«

Per Nilsson: »Jag har haft mina läsare i knät«

Han har vunnit alla priser, rest jorden runt och hyllats som en av vår tids viktigaste ungdomsförfattare. Men för Per Nilsson har läsarna alltid kommit först. Skriva följde med när han träffade sin fyratusende – och kanske sista – skolklass.

Råd till författare som vill göra skolbesök

Skriver du för barn och unga och vill göra författarbesök i skolor? Vi har samlat goda råd från ungdomsförfattaren Per Nilsson, som har besökt i genomsnitt 100 skolklasser om året under sin 40-åriga författarkarriär, och från Kennet Klemets som arbetar på Författarcentrum.

Väg orden på guldvåg när du skriver för de minsta

Du som vill skriva för de allra minsta behöver leta efter en berättelse som barnen kan relatera till. Sedan bör du likt en poet väga varje ord på guldvåg. Författaren Emma Virke och förläggaren Rebecka Wolff vet hur du trollbinder en otålig publik.

Hur når ni de unga läsarna?

Ungdomsromanen får allt svårare att hitta läsare. Vad gör förlagen för att deras böcker ska hitta fram till tonåringarna?

Vecka 21: »Paradoxalt nog har förstärkningsord den egenskapen att de försvagar«

Vecka 19: »Det finns en viktigare fråga som jag missat att ställa«

Vecka 17: Var förändringen som du vill se i bokbranschen!

Förläggaren: »Vi vill befinna oss inuti huvudpersonens huvud«

Ada Wester är förläggare på Lilla Piratförlaget och jobbar framförallt med böcker för barn på mellan- och högstadiet. Hon kommer att sitta i juryn för Skrivas och Lilla Piratförlagets tävling – och vinnaren kommer att få presentera sin idé för henne vid ett manusmöte. Vi bad om några goda råd till den som skriver för 9–12-åringar.

Vecka 15: »Svindlande att skriva med en sådan läsare för ögonen«

Underbara Clara gör sitt liv till andras läsning

»Underbara Clara« har levt i symbios med sina läsare under hela sitt vuxna liv. Här förklarar hon vad som krävs för att fängsla följarna med böcker, blogg, krönikor och Instagraminlägg.

Mirja Unge: »Jag måste glömma att jag skriver när jag skriver«

Hennes prosa hyllas som vacker, säregen och utmärkande. Själv tänker Mirja Unge aldrig på hur hon formar sitt språk.

Jonathan Jeppsson om svartsynthet

Klimatkollaps och ekonomisk kollaps. Aftonbladets grävchef ­Jonathan Jeppsson marinerar sina läsare i katastrofer – men själv sover han gott om natten.

Hur antar ni fackböcker?

Till skillnad från skönlitterära verk antas sakprosa ofta redan på idéstadiet – och inte sällan kommer idén från förlaget. Så vad behöver förlaget från dig som vill skriva en fackbok?

Vecka 11: »Hans böcker har åkt ned i och upp ur flyttkartonger under halva mitt liv«

Vecka 9: »Romanhjälpen ska rymma bara det bästa och mest användbara«

Vecka 7: »Skrivande kvalificerar sig inte som vintersport«

Vecka 5: »Kan man ens förlora en novelltävling?«

Författaren: »Så byggde jag familjen Knyckertz värld«

Anders Sparrings succéböcker om familjen Knyckertz har blivit julkalender i SVT, pysselböcker, youtubetutorials och nu biofilm. Det är ingen slump. Redan från början ville han att böckerna skulle bli mer än böcker.

Vecka 3: »Jag kände tiden i mig och det lugnade mig«

Vecka 2: »Varje redaktör är sitt eget filter«

Vecka 48: »Man vet aldrig vem som nås av ens berättelse. Eller när.«

Sanna ­Samuelsson: »Alla har sitt liv som en språklig resurs«

Kulturjournalisten Sanna Samuelsson påtalade kulturbarnens försprång och startade den svenska nepo baby-debatten. Nu har hon ­romandebuterat med en berättelse om en betydligt mindre privilegierad uppväxt.

Vecka 44: »Alla vi som skriver lämnar unika avtryck och nycklar i våra texter«

Vecka 40: »Berätta någonting viktigt, fakta eller fiktion spelar ingen roll. Våga gå utanför dig själv«

Läs för förståelse, läs för tröst, läs för hopp. Och skriv för att ge det vidare till andra. I veckans Fredagsbrev skriver Johanna Wiman om hur man möter en nedslående värld.

Marie Lundström om inspiration

Radioprofilen Marie Lundström har ägnat decennier åt att gräva i andras författarskap. Gör det hennes eget romanskrivande enklare eller svårare?

Sara Gordan: »Närvaron håller ihop hela boken«

Efter tre litterära formexperiment bestämde sig Sara Gordan för att bli så konkret hon kunde. Hur gjorde hon för att ta sig till skrivandets absoluta nollpunkt?

Hur ska du tolka förläggarens ­besked?

Förlagen säger inte bara ja eller nej. Ett vanligt svar till både aspirerande och etablerade­ författare är ­olika varianter av »kanske«. Skriva har tagit reda på vad ­förläggarna menar – och pratat med författare som slitits mellan hopp och förtvivlan.

Vad betyder refuseringen?

Så tolkar du svaren från förläggarna. Är en »snäll« refusering en inbjudan att återkomma? Och vad innebär ett nej för ditt manus?

6 råd till dig som får ett kanske

Inte riktigt en anledning att sörja, inte riktigt något att korka upp champagnen för – vad gör man när man får ett »nja«?

Lars Kepler om presens

Paret Lars Kepler hanterar sitt tempus med elegans, och sägs vara orsaken till att många andra deckarförfattare börjat skriva i nuet. Men vad vinner man på att skriva i presens?

Vilka är de största misstagen?

Som aspirerande författare vill man undvika fallgroparna. Vi frågade förläggarna vilka nybörjarmissar som är vanligast – och vilka som är regelrätta dealbreakers.

Önskelistan

Att läsa är bästa sättet att utveckla sitt skrivande. Här berättar tio svenska författare om böckerna som betytt mest för deras skrivande. Låt dig inspireras!

Glest mellan orden

Hur får man skrivande och läsande att frodas i mager mylla? Chefredaktör Johanna reste till sina hemtrakter för att se hur litteraturen lever i ett av Sveriges mest bortglömda landskap.

Ulrika Ewerman om att överarbeta

För författaren Ulrika Ewerman är det inte researchen som är jobbig. Svårast är att sätta stopp.

Hur ser ni på de smalare genrerna?

Det sägs vara svårt att få napp hos de stora förlagen för den som skriver skräck, fantasy, science fiction och erotik. Men vad säger förläggarna själva om att ge ut den sortens böcker?

Åsa Hellberg: »Det ska va’ gött att skriva – annars kan det kvitta«

Feelgoodförfattaren Åsa Hellberg ­förklarar varför skrivkramp och ­prestationsångest är lyxproblem i hennes värld.

Anders Roslund: »Ibland behöver man placera en karaktär på botten«

Han skriver om extrema liv och ­situationer. Ändå är hans romanpersoner ­trovärdiga och flerdimensionella. Anders Roslund berättar hur han når ner på djupet.

Hur viktigt är det att träffa sina läsare?

Varje författare längtar efter att träffa sin publik. Men hur värdefullt är det fysiska mötet med läsarna? Vi frågade förläggarna.

Torbjörn Flygt: »Jag kommer inte att kunna visa mig i Höllviken«

Hans romaner skildrar ett hårdnande och alltmer polariserat Sverige. ­Torbjörn Flygt vill förändra samhället med sina böcker.

Nå ut med din bok

Att skriva en bok och få den antagen är svårt – men knivigast av allt är nog ändå att nå ut. Vad gör förlaget? Och vad kan du göra själv? Skriva visar dig vägen till läsarna.

Hur mycket hjälp får författaren?

Ett av förlagens viktigaste »raison d’être« är att de hjälper till att utveckla manuset. Men hur mycket hjälp kan författaren vänta sig?

Amat Levin: »Det här är ett oändligt ämne«

Amat Levin har skrivit en bok om en hel ­kontinents historia under femtusen år. För ­Skriva förklarar han vad han valde att berätta om svarta människors historia – och varför.

Hur viktig är starten?

Vad kännetecknar en riktigt stark inledning? Och hur viktig är egentligen början på en bok? Vi frågade förläggarna.

Christina Herrström: »Han fick åtminstone inte sista ordet«

En framgångsrik författare och dramatiker berättar om hur det är att bli lurad av en annan människas påhittade historier – men ändå få sista ordet själv.

Peter: »Jag har inte bara suttit av tiden«

Kan man skriva sig fri när man sitter i fängelse?

Freddot Carlsson Andersson: »Jag ville absolut inte skriva om mig själv«

Freddot Carlsson Andersson är författare, illustratör och föreläsare men förstår inte hur man öppnar en bilaga i ett mejl. Nu har han skrivit en bok om hur det är att leva med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. På köpet har han lärt sig mer om sig själv.

Skriv dig fri

Allt fler människor skriver för att bearbeta svåra saker och förstå sig själva bättre. Men går det verkligen att skriva sig fri? Och ska resultatet bli en bok? Skriva har pratat med psykologer, författare och förläggare.

Nina Wähä: »Skrivandet måste vara farligt«

Att höra röster i huvudet är för ­många ­människor en varningsklocka. Men i Nina Wähäs värld ­betyder rösterna att det är dags att börja skriva.

Hur sätter ni ihop er mix av böcker?

Det är inte bara manusets kvalitet som avgör om det blir antaget – det ska också passa in i förlagets utgivning. Vi frågade förläggarna vilka parametrar som avgör.

50 tips för din roman­

Här bjuder några av Sveriges vassaste författare, skrivlärare och förläggare på tipsen och tricksen som de alltid bär med sig. Låt så många du vill bli dina.

Daniel Sjölin om att begränsa sig

Hans nya roman Underskottet är en surrealistisk framtidsroman om Sollentuna, skriven helt utan bokstaven A. Daniel Sjölin berättar varför han vill bråka med språket.

7 frågor som vässar din dramaturgi

En genomtänkt dramaturgi får din berättelse att framträda tydligare. Här är sju viktiga frågor du bör ställa dig – oavsett om du arbetar med ett synopsis eller ett manus.

Jakob Wegelius: »Då gäller det att stå emot«

Jakob Wegelius skriver för vuxna barn, barnsliga vuxna och alla däremellan. För Skriva förklarar han varför man måste kunna strunta i stelbenta åldersindelningar.

Mikael Yvesand om tonträff

Han ville skriva en roman utan handling. Istället blev någonting annat väldigt viktigt för Mikael Yvesand: att hitta precis rätt språk.

Karin Filén: »Jag skapade en kärnhandling med eviga frågor«

Det är sommarlovet 1986 och regnet är radioaktivt efter Tjernobylolyckan. Jobbiga Jessica med ett hål i hjärtat hämnas, Sandras pinsammaste urklipp från kvällstidningarna avslöjas, och så finns djuret som lurar inne i skogen … I Alla mina katastrofer kränger Sandra och hennes vänner fram på sina cyklar i väntan på att få börja i sin nya skola. Det är en varm och humoristisk skildring av finsk 1980-talsvardag.

Hur vet du om författaren är bra?

För många är resan till första boken kantad av lektörsläsningar, omskrivningar och petnoga redigering. Manuset blir bättre – men vad signalerar en mödosam skrivprocess för förläggarna?

Jens Lapidus: »Jag är inte intresserad av seriemördare«

Allt Jens Lapidus skriver utgår från verkligheten. Så vad händer när han rör sig allt längre bort från den verklighet han vill skildra?

När nappar du på ett manus?

Några få manus får förläggarna på fall. Men vad är det egentligen de faller för? Språk, berättelse, kommersiell gångbarhet, författarens potential – eller något helt annat?

Anders Möller: »Jag har fått arbeta med att hitta rätt balans«

Anders Möller skrev en tioårsmemoar om att flytta ut på landet. En personlig guide för landetdrömmare; lika delar essä och Pettsonbok för vuxna. För semestertorpare och hågade långpendlare – och för dem som leker med tanken på att bli självförsörjande.

Agnes Lidbeck: »Kommer alla tycka att jag är en tönt?«

Hon är en av Sveriges mest hyllade och självsäkra författare. Så varför bryr sig Agnes Lidbeck så ­mycket om vad andra tycker att hon bokstavligt talat har gått sönder av oro?

Jonas Brun: »Textens rörelse återger de minnen som försvinner«

När Jonas Brun skulle skriva om sin mammas ­demenssjukdom valde han att börja med slutet. För Skriva förklarar han hur baklängesberättandet skapar dramaturgiska effekter.

Analysera med Lix

På 1960-talet ­utvecklade pedagogik­forskaren Carl-Hugo Björnsson Lix-­räknaren, som ger en ­uppfattning om hur lätt- ­eller svårläst en text är. Genom att räkna ­meningslängd och ordfrekvens kan du få veta mer än du tror om ditt manus.

Tio råd till dig som vill vidare efter debuten

Har du just gett ut din första bok, och vill ta steget från debutant till författare? Skriva har samlat de bästa råden för dig som tar skrivandet på allvar.

Ali Derwish: »Poesin blev ett sätt att bearbeta«

Författaren Ali lever med Saddam Hussein vid sin sida, en diktator som är lika mycket vålnad som faktisk person, lika fruktansvärd som mänsklig. Med absurd och våghalsig humor skrivs Saddam Hussein fram.

Simona Ahrnstedt: »Kärleksrelationen är motorn«

Hon är född i en »dysfunktionell« familj – och ­legitimerad psykolog. Allt hon kan om normala mellanmänskliga ­förhållanden har hon fått lära sig på egen hand, i vuxen ålder. Är det därför Simona Ahrnstedt är så besatt av relationer?

David Sundin om flippade idéer

Succébarnboken Boken som inte ville bli läst är en bok som krånglar, luras och bråkar. ­Komikern David Sundin berättar hur han fick sin skruvade idé.

Vad har hänt om tio år?

I höst firar Skriva tioårsjubileum. Mycket har hänt i ­bokbranschen under den tiden. Vi bad förläggarna att blicka lika långt in i framtiden.

Koll på pengarna – vad kostar hybrid- och egenutgivning av bok?

Alla böcker hör inte hemma på ett stort traditionellt förlag. Hybridutgivning eller egenutgivning kan vara en väg för det smala eller det privata, och för entreprenörer som vill ta kontroll över både ­intäkter och kostnader. Skriva har tittat närmare på kronor och ­kontrakt, möjligheter och fallgropar.

Anders Teglund: »Jag gillar verkligen att cykla«

Förläggaren Anders Teglunds Cykelbudet är en inifrånskildring av arbetet som cykelbud hos Foodora. En bok om prekariatet, ekonomiska hierarkier, drömmar och en ny yrkesidentitet. Men ­också om att cykla sig igenom en kris.

Vad händer med mitt manus?

Efter sommaren skickar många sina färdiga manus till förlag. Därefter börjar en lång och plågsam väntan på besked. Vi frågade förläggarna: Vad sker medan man väntar på svar?

Markus Torgeby: Försöker behålla balansen

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Anna Frankl: Vill avlasta författaren

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Grethe Rottböll: Ljudböcker och agenter gynnar långt ifrån alla

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Aase Berg: Litterär tusenkonstnär som lärt sig att ta betalt

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Johanna Schreiber: Funderade noga innan hon sade upp sig

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Hur mycket tjänar en författare? Del 4: Sidoinkomster

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Hur mycket tjänar en författare? Del 3: Kontrakt och pengar

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Hur mycket tjänar en författare? Del 2: Röster om pengar

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att ge dig en bättre förståelse för författarekonomin.

Hur mycket tjänar en författare?

Det har blivit allt svårare att försörja sig på att skriva böcker. Men den som är beredd att föreläsa, jaga stipendier och komplettera med andra sorters skrivande har större möjligheter. Skriva har pratat pengar och räknat procent för att svara på frågan: Vad har en författare i lön?

Hemester för författare

Vissa författare har flytt Sverige, andra har stannat på precis samma plätt hela livet. Skriva tipsar om fyra författarhem som du kan besöka.

Bli utgiven – Del 4: Hantera beskedet

Förlagsbeskeden har till slut kommit – och det är dags att hantera din eufori eller besvikelse. Oavsett vilket svar du fått lotsar Skriva dig framåt.

Ann Edliden är redo för debuten

Ann Edliden har alltid vetat att hon är en författare. Men det tog 36 år innan livet blev så jävligt att hon tog sig över tröskeln.

Vem får debutera? del 6: Egen plattform

• En egen plattform blir allt viktigare.
• Författarens direktkontakt med läsarna är viktigast för fackböcker och genrelitteratur.
• Bristande räckvidd avgör inte ett utgivningsbeslut.

Vem får debutera? del 5: Utbildning

• Formell utbildning är mindre viktig än inom ­andra konstnärliga yrken.
• Skrivutbildade författare är överrepresenterade på stora förlag.
• Vissa utbildningar anses mer prestigefyllda.

Vem får debutera? del 4: Geografi

• Förlag, redaktioner och kontaktnät finns i Stockholm.
• Digitaliseringen gör dock bostadsorten mindre viktig.
• Förläggarna söker dessutom olika perspektiv.

Vem får debutera? del 3: Kön

• Fler kvinnor än män debuterar.
• Dominansen är ännu större vad gäller prisnomineringar.
• Troligt skäl: kvinnor både läser och skriver mer än män.

Vem får debutera? del 2: Ålder

• Bokdebuten sker allt senare.
• Ålder har liten betydelse för chansen att bli antagen.
• Bokdebuter föresgås ofta av annan skrivande verksamhet.

Vem får debutera? del 1: Introduktion

Nina Pascoal: »Det var som en av-och-på-relation«

Nina Pascoals debut är en tät roman om tre systrar och en ­mamma på semester på en charterö. ­Tolvåriga ­mellansystern Kornelia befinner sig i brytpunkten mellan barndom och tonår, och ur hennes perspektiv berättas historien om en utsatt familj.

Maria Frensborg: »Jag hade längtat efter att ta ut svängarna«

Efter tio år och ett tjugotal barn- och ungdoms­böcker ville Maria Frensborg utmana sig själv genom att skriva en vuxenbok. Det visade sig vara lättare än hon trott.

Hur viktigt är genrevalet?

Vilken genre din bok placeras i påverkar allt från ­redigering till marknadsföring. Förläggarna förklarar hur de vet vilken genre som är rätt för ditt manus – och vem som äger beslutet.

Lo Kauppi om att ge röst åt gamla texter

Hon är skådespelare, regissör och en av Sveriges mest hyllade ljudboksinläsare. Men erfarenheten hjälpte inte när hon skulle läsa in sin egen bok.

Åsa Leijon: »Bygden skulle vara som en karaktär i sig«

Sedan Jannica steg av bussen vid stora vägen sent en fredagskväll i början av sommar­lovet har ingen sett henne. Den enda som vet vad som verkligen hände är Minna, Jannicas lillasyster. Men sanningen är farlig.  Drunkna tyst är en roman om hur människorna i en uppländsk by hanterar sorg, skuld och ­saknad på olika sätt.

Johanna Lindbäck: »Vi har snappat upp hur ett bra samtal kan utformas«

När ungdomsromanen Fula tjejer gavs ut åtföljdes den av en elva sidor lång handledning för lärare. Johanna Lindbäck, en av bokens författare, vill inspirera till samtal – om näthat, grupptryck och systerskap.

Bli utgiven – Del 3: Kontakta förlagen

Redo att skeppa iväg ditt färdiga manus? Vi vet hur du kontaktar förlagen på bästa sätt – och var du hittar rätt förlag för din bok.

Håll kursen!

Ett romanprojekt kan som inget annat ta över ditt liv – eller kräva tid som du inte tycker finns. Skrivas chefredaktör Johanna Wiman har samlat forskares och författares råd för ett mer fokuserat skrivande.

Vad tar förläggarna med sig från året som gått?

Det har varit ett exceptionellt år för bokbranschen. Vilka pandemikonsekvenser har varit svårast, har något faktiskt blivit till det bättre – och vilka för­ändringar blir varaktiga? Vi frågade förläggarna.

»Ålarna själva har inte brytt sig så mycket om min bok«

För drygt ett år sedan skrev vi om Patrik Svensson och laget bakom hans debutbok Ålevangeliet. Då sa han: »Vill jag fortsätta att få bekräftelse, får jag fan se till att ­skriva en ny bok.« Vi undrar: Hur går det med ­det?

Petter Lidbeck om barndeckare

Juryn hyllade Petter Lidbecks gestaltning när han belönades med Crimetime Award för Årets barndeckare. Själv tycker han att ­»gestaltning« är svenska språkets fulaste ord.

Kerstin Bergman om deckarvågen

Hon är docent i litteraturvetenskap och livnär sig som frilansande deckarexpert. Kerstin Bergman förklarar varför den svenska ­deckarfloden aldrig kommer att sina.

Emelie Schepp: »Jag strävar efter att Jana Berzelius ska utvecklas«

I oktober kom Emelie Schepps sjätte bok i serien om den komplexa och kyliga åklagaren Jana Berzelius. Läsarna tycks inte tröttna – men hur vet man som författare när det är dags att sätta punkt?

Vad söker du just nu?

De brukar hävda att de sällan vet vad de letar efter förrän det dyker upp. Men även förläggare har böcker som de drömmer om att ge ut. Vi frågade: Vad letar du efter i manushögarna?

13 trender som formar morgondagens deckare

Den svenska kriminalromanen står starkare än någonsin men nya krav ställs på dem som vill skriva framtidens succéer. Här är trenderna du vill hålla koll på.

Caroline Ringskog Ferrada-Noli: »Början kommer ofta till mig som en mening.«

Majgull Axelsson: »Det är inte magi, det är en logisk ­konsekvens.«

Håkan Nesser: »Så bra början att jag måste ha snott det från någon annan.«

Matti Ollikainen: »Världen blev ännu konstigare när jag slutade dricka«

I två decennier sökte pianisten, låtskrivaren och poeten Matti Ollikainen ruset. Numera finner han mening i de enkla sakerna. Solljuset mot kinden. Ett gammalt kvitto bakom spisen. Och så stunderna då orden och tonerna kommer.

Alex Schulman: »Jag vill att historien ska välta rummet«

Kritikerna har varit skeptiska till Alex Schulmans plottwist i Överlevarna, hans första fiktiva roman. Själv vill han att vändningen ska skapa en chockvåg i läsaren.

Johan Kellman Larsson: »Jag fick ett infall och mejlade honom«

Johan Kellman Larsson debuterar med en bok om Tom Alandh, en av Sveriges mest kända dokumentärfilmare. Där berättar Alandh för första gången om sitt liv, om filmerna och om människorna han mött längs vägen. En bok om de ljusa drömmarna, och den mörka verkligheten.

Fyra fantastiska författardokumentärer

Själva ­yrkesutövningen gör sig dåligt i rörligt format men slut­resultatet – böckerna – kan ­skapa stor ­dramatik både innanför och utanför ­pärmarna. Skriva tipsar om fyra författar­dokumentärer.

Jasmine Berge: »En kväll gick vi ut i mörkret och lekte en lek«

Jasmines Berges debutbok är en bilderbok om att våga fast man inte vågar, och om att inse att det man är rädd för inte är så farligt ändå. Bokens värld är en mörk skog med ödehus, grävlingar och äventyrliga storasyskon.

Sarah Sheppard: »Fakta måste inte vara gravallvarliga«

Hon vet hur lång en megalodons tand är, har djupgående kunskaper om vulkanutbrott och kan uttala pachycephalosaurus perfekt. Men hur förklara så att barnen förstår? Sarah Sheppard, som hyllats för sina humoristiska och detaljrika bilderböcker, berättar hur hon hittar rätt nivå.

Bli utgiven – Del 1: Gör klart ditt manus

Finns det några genvägar till utgivning? Nej, men det finns saker du kan göra för att ditt nästan färdiga manus ska få bästa möjliga förutsättningar hos förlagen. I Skrivas artikelserie får du veta hur du maxi­merar ­chanserna att få din bok antagen.

Elisabeth Åsbrink: »Vissa saker var farliga att prata om«

I hela sitt vuxna liv har Elisabeth Åsbrink velat skriva om sin familjs hemligheter. Efter decennier av vånda fann hon till slut ett sätt att fylla i de vita fläckarna.

Elisabeth Åsbrinks råd till dig som vill skildra verkligheten

Jobb som inspirerar

Nästan alla författare har erfarenheter från andra yrken. Men vissa jobb kan nära skrivlusten mer än andra. Skriva har träffat tre författare från yrken där man skriver i jobbet, träffar många människor och är förberedd på dramatik varje dag.

Wanda Bendjelloul: »En deppig crash course i rasism och sexism«

Debutanten Wanda Bendjellouls roman Dalenglitter är en berättelse om brännmärken från fritöser, stulna sedlar, innerstadsvisningar och drömmen om kapitalvaror – och om vad som kan hända i en polsk hamnstad, långt bort från Enskededalen.

Du kan aldrig härma för mycket

Att läsa är bästa sättet att lära sig skriva. Här tipsar Skrivas redaktion om sex författare du kan lära dig av.

Tove Folkesson: »Jag vill leda människor till deras explosiva källa«

Tove Folkesson: »Det var väldigt härligt, tills jag tappade greppet. Då blev det väldigt obehagligt.«

Camilla Läckbergs metod

Camilla Läckberg har skrivit 24 böcker och har en skrivprocess som bygger på rutin. Här berättar hon bland annat om hur hon väljer perspektiv, om hur hon formar karaktärerna och om varför hennes deckare alltid utgår ifrån offret.

Stina Nilsson: »Roligt att återbesöka en gammal berättelse«

Barnboksförlaget Bonnier Carlsen fick över 800 bidrag till sin stora manustävling. Nu har de äntligen utsett en vinnare: 29-åriga Stina Nilsson. För Skriva berättar hon om hur manuset växte fram ur en gammal filmidé – och hur hon skrev det under blott en månad.

Elin Boardy om att bygga en historisk bok

1920-talets Berlin, sexuell frigörelse och gryende nazism … för fem år sedan uppstod en vag idé i Elin Boardys huvud. Nu kommer hennes roman Nätterna på Winterfeldtplatz. Vi lät henne dissekera skrivprocessen.

Fem inspirerande skrivarpoddar

Sugen på att prokrastinera lite? Vi tipsar om fem poddar som ger dig skrivpauser med inspirerande innehåll.

Ida Andersens: »Jag ville skaffa kroppsminnen«

När Ida Andersen skulle skriva om en fattig familj i 1700-talets Småland ville hon förstå sina huvudpersoner på djupet. Lösningen: att utsätta sig själv för strapatser.

»Jag lärde mig att inte rygga för någonting«

Arne Dahl, eller Jan Arnald som han heter då han inte skriver deckare, är en av Sveriges mest etablerade kriminalromansförfattare. I slutet av april kommer hans tjugonde kriminalroman Friheten ut på Albert Bonniers förlag. Men vad läser han själv?

»Visa på din passion för berättelsen«

Förläggaren Anders Sjöqvist har gett ut några av de senaste årens mest uppmärksammade livsskildringar. Här är hans bästa råd.

»Du måste ta dig bakom myterna«

Ingrid Carlberg har skrivit flera hyllade och prisade biografier. På Skrivas event Skriv ett liv ska hon berätta om hur hon hittar fakta till sina livsskildringar.

»Ett sätt att göra en ritning«

Tolv månader, tolv noveller. För Sven Olov Karlsson började Årsboken med en övergripande idé som gjorde det lätt att sätta igång.

Maria Broberg: »Jag har utrymme att tänka«

I en av Sveriges mest glesbefolkade kommuner fann Maria Broberg gemenskap. Det förlöste hennes författarskap.

Nina Wähä: »Hitta rätt språk för rätt berättelse«

Nina Wähäs nya roman är skriven med den muntliga berättar­traditionens tekniker. Skrönor, skvaller, skämt och ett stort persongalleri satte tonen för berättelsen.

Laget bakom boken

Debutanten Patrik Svensson anade inte att hans bok om ålar var en ­potentiell ­bästsäljare. ­Lyckligtvis fanns det andra som såg möjligheterna.

Flora Wiström: »Jag slet mitt hår och ville kassera allt«

Påverkar egenutgivningen chansen att bli antagen?

Många som kontaktar förlag med sina manus har redan gett ut böcker på egen hand. Vi frågade förläggarna om erfarenhet alltid är av godo, eller om de föredrar att ge ut »blanka blad«.

»Mitt skrivande blir inte lönlöst«

Balsam Karam fick arbetsstipendium – vågade ta sitt skrivande på allvar.

Sandra Beijer: »Tonåringar är helt enkelt störiga«

I sin senaste ungdomsroman Mellan oss låter Sandra Beijer tre tolvåringar påbörja den plågsamma förvandlingen från barn till vuxna. Hur får hon sina tonårsskildringar så träffsäkra?

Att möta mörkret inom sig

En huvudperson ska vara någon som läsarna känner för och identifierar sig med. Men Tomas Bannerhed valde att skriva fram en riktigt motbjudande protagonist. Det kostade honom flera års själsfrid.

Skriva kapitelbok – så skriver du dig in i barnens värld

Du ska inte underskatta läsarna om du vill skriva kapitelbok. De framgångsrika kapitelboksförfattarna Sara Kadefors och Martin Widmark lär dig att tilltala barnen på rätt sätt.

Skriva en novell

Novellen är perfekt för den som vill testa att skriva en berättelse utan att kasta sig in i ett flera år långt romanprojekt. Men hur gör man? Här har vi på Skriva satt samman ett paket av artiklar, inspiration och handfasta råd!

Sven Nordqvist: »Allt börjar i en bild«

Han har svårt att formulera sig, känner motstånd inför orden och ser sig inte som en skrivande människa. Ändå är han en av Sveriges mest älskade författare. För Sven Nordqvist börjar varje berättelse med en bild, som kan veckla ut sig till en fantastisk historia om idén bara får gro.

Skriv med barn

Hur kan man kombinera skrivandet med småbarnslivet?

Priset på en dröm

Mytomspunnet, romantiserat, åtråvärt – men allt svårare att leva på. Att vara författare i dag är också att vara överlevnadskonstnär.

Johannes Anyurus arbetsprocess

Författaren tipsar om en fungerande arbetsprocess.

Trött på fiktionen?

Just nu befinner sig det svenska reportaget i förvandling, och suget efter dokumentära berättelser bara växer.

Stressa inte – att skriva måste få ta sin tid

Är du stressad över att skrivandet går sakta? Då ska du läsa det här!

Egenutgivning – Del 5: Nå ut!

Det har blivit dags att marknadsföra och sälja din egenutgivna bok. Här är en steg-för-steg-guide som tar dig hela vägen till läsarna.

Snackar ni med varandra?

Vattentäta skott eller kollegial vänskap? Är förläggarna bittra konkurrenter, eller tipsar de varandra om guldkorn i manushögarna? Vi frågade om de brukar prata om inskickade manus med varandra.

Hur mycket förändras manuset hos er?

Glädjen över antagningsbeskedet följs ibland av en kalldusch, när författaren inser att en omfattande redigering återstår. Hur mycket petande från redaktörer och förläggare ska du räkna med?

Kan en kurs lära någon att skriva?

Vad säger förläggarna – märks det i manushögarna vilka författare som gått en utbildning?

Skiljer ni på bok och person?

Ett bra manus är inte det enda som avgör vem som får debutera hos de stora förlagen. Ofta hör man förläggare prata om att de satsar på ett författarskap snarare än på enskilda böcker. Men vad innebär det egentligen?

Mårten Melin: »Kursen gav mig sammanhang«

När Mårten Melin läste Skrivarlinjen på Skurups folkhögskola hade han mest skrivit korta dikter. Två år senare hade han funnit en riktning i skrivandet.

Jenny Tunedal: »Man måste brinna för det«

Skrivläraren: »Våga testa dina gränser«

Prisade författaren Elin Cullhed har länge undervisat i skrivande. Här serverar hon sina bästa råd till dig som ska läsa en utbildning.

Petra Holst: »Jag insåg att det var vad jag alltid velat göra«

Vägen till en bilderbok – fem råd från Anna Höglund

Illustratören och författaren Anna Höglund utgår ifrån barnets perspektiv. Här är hennes fem bästa råd.

Majgull Axelssons skrivprocess

Från idé till färdigt manus

Proceduren kan skifta beroende på författare och beställare, men ungefär så här går det till när ett manus skapas:

Skrivargruppen

Du behöver inte bli antagen av förlag för att få ett välläst manus. För medlemmarna i skrivargruppen i Lund har de återkommande responsträffarna blivit en guldgruva. Numera är fyra av dem utgivna på etablerade förlag och de är säkra på att textkritiken är en viktig del i framgångsreceptet.

Jessica Schiefauer skildrar våldet

Med »När hundarna kommer« ville Jessica Schiefauer skildra våld, slump och följdverkningar. Genom att beskriva intensiv upptrappning i stället för klimax lyckas hon berätta om när det värsta händer – utan klyschor.

Aino Trosell: Slitvargen

När romanen väl är färdig väntar kravet som knappt någon författare kommer undan: att ge sig ut på vägarna och marknadsföra boken. Skriva tog rygg på rutinerade Aino Trosell under en sexton timmar lång arbetsdag.

Så gör förlagen

Kristina Sandberg: »Skammen satte igång någonting«

När Augustprisvinnaren Kristina Sandbergs mormor gifte sig togs aldrig något bröllopsfotografi. 70 år senare frågade hon sin mormor varför – och fann en skamlig familjehemlighet som fick mormodern att resa sig och gå utan ett enda ord. Där fanns fröet till romantrilogin om hemmafrun Maj.

Sista resan

Håkan Nesser har bestämt sig för att sluta. Sista deckaren är skriven, den grandiosa storstadstrilogin snart klar, och sedan ska han bara skriva en allra sista roman – som vanligt med döden som bärande tema. Sedan? Det vet han inte. Den historien får skriva sig själv.

Ska man utgå från sitt eget liv?

Så här skriver du utifrån ditt liv

Att förvandla livet till fiktion är klurigt. Du måste sovra hårt för att hitta det allmängiltiga och använda språk och dramaturgi för att lyfta berättelsen – från privat dagbok till storslagen roman. Skrivläraren och författaren Sören Bondeson ger dig de viktigaste verktygen.

Morgan Larsson

Susanna Alakoski

Tomas Bannerhed

Vad vill förlagen ha?

Många läsare undrar »Vad vill förlagen ha?«. Vi frågade fem förläggare vad som är deras drömmanus.

Humor och feelgood

Hundraåringen klev ut genom fönstret och öppnade samtidigt upp för en ny trend på bokmarknaden. Efter att i decennier ha sökt verklighetsflykt bland psykopater, seriemördare och bistra kriminalkommissarier längtar läsarna nu efter att skratta högt – helst åt skrupelfria pensionärer som bryter mot lagen. Men vad beror det på? Och vad är det egentligen som gör en text rolig? Skriva undersöker den stora feelgood-vågen i svensk litteratur, hittar en helt ny genre, och ger dig en guide till hur du får dina läsare att lägga ifrån sig din bok med ett leende på läpparna.

Skriva för film och tv – deras tid är nu

Suget efter TV-serier är större än någonsin och många drömmer om att skapa nästa stora succé. Skriva har ­träffat tre som lyckats.

Elsie Johansson: »Skrivandet har gjort mig stark«

Hon fick vänta ett halvt liv men när debuten väl kom var den förlösande. Länge tänkte Elsie Johansson att decennierna då hon inte skrev var förlorade år – men kanske var det tack vare dem hon fann sin litterära röst.

Egenutgivning – Del 3: Bli klar!

Du som ger ut på egen hand har ingen förlagsredaktör att luta dig emot. Här visar vi hur du ger manuset bästa möjliga slutredigering.

»Mycket är bara bortglömt och begravet«

Det är i relationerna Majgull Axelssons berättelser finns – i de svåra, starka och komplexa banden människor emellan. Men hennes senaste bok handlar också om någonting mer: En stor oförrätt.

Anna Höglund: »Jag får göra det jag vill«

Till sist slutade Anna Höglund att bry sig om marknadsavdelningar och målgrupper. En märklig idé dök upp i ­huvudet, och hon lät orden välla fram. Det blev en vändpunkt i hennes ­författarskap.

»Dialogen måste vara laddad«

Fattiga utsatta flickor i Bangladesh ställs mot privilegierad ­västerländsk medelklass i Helena Thorfinns »Den som går på tigerstigar«. Nyckeln till romanpersonerna hittar hon i deras sätt att tala.

Anders Roslund: »Ingen jävel ska komma åt mig«

Sedan barnsben har Anders Roslund försökt förstå varför människor utövar våld. En drivkraft som hjälpte honom att förnya den svenska kriminalromanen – och att reda ut sin egen historia.

»Det var svårt, för jag kunde inte reglerna«

Trots hyllningskörerna valde Åsa Ericsdotter att lämna ett vinnande koncept för att prova en helt ny genre. Den orwellska hälsodystopin Epidemin blev ett experiment som gjorde henne friare som författare.

»Det finns en motor i tystnaden«

Jerker Virdborg skildrar två syskons flykt genom ett Sverige i krig, genom ett sommarlandskap som är vackert men samtidigt hotfullt. Framåtrörelsen skapar han genom »tigandets svåra konst«.

Johanna Thydell: »Jag är för gammal för att skämmas«

Författaren Johanna Thydell fick arbetsstipendium: »Jag har lugn att skriva, och vet samtidigt att jag har råd att göra det«.

»Jag skrev i ett rasande tempo«

I ren vrede skrev skådespelare Evin Ahmad ner intryck från en resa från förorten till kulturens finrum. Först kom bilderna, sedan berättelsen, och resultatet blev en hyllad debutroman – En dag ska jag bygga ett slott av pengar.

Mattias Edvardsson: »Jag fokuserade på en karaktär i taget«

Istället för att skriva en klassisk deckare valde Mattias Edvardsson ett ovanligt berättarperspektiv: tre skilda jag-berättelser.

»Vinsten blev ett riktigt energitillskott«

För ett år sedan kammade Christine Bergkvist Björklund hem segern i Skrivas stora novelltävling. Vi frågade henne vad som hänt sedan dess.

Allt för läsarna – Emelie Schepp på Bokmässan

Alltid uppdaterad på Instagram, Twitter och Facebook, och alltid tillgänglig för fansen. En ny sorts författare är här. Men måste alla bli PR-proffs nu?

Så använder Johanna Thydell sitt eget liv

Prisade ungdomsförfattaren Johanna Thydell utgår ifrån sina egna erfarenheter när hon skildrar ungas vardag. Vi bad henne kommentera utdrag ur tre av sina romaner, och berätta hur hon tänkt.

Skiljer förlagen på bok och person?

John Ajvide Lindqvist: »Ondskan finns där hela tiden«

I sin stora romantrilogi har John Ajvide Lindqvist utforskat vår existentiella nollpunkt och låtit sig slukas av ett stort mörker. Men vad tror han egentligen själv på?

John Ajvide Lindqvists 5 bästa skräckråd

Skräckmästaren John Ajvide Lindqvist delar med sig av fem utsökta råd.

Hur ser ni på att ge ut noveller?

Vissa ser novellen som framtidens format, men sett till utgivningen ligger den fortfarande långt efter andra genrer. Vi frågade fem förläggare om hur de egentligen ser på noveller.

Läget idag, Jenny Gromark Wennberg?

Du vann Skrivas och Storytels stora tävling och fick 5 000 kronor för att utveckla din pitch »Kämpa tjejer!«. Hur har det gått?

Varför vill så många skriva?

Varannan människa tycks bära på en stor roman, en barnbok eller den ultimata guiden till ett lyckligt liv. Vad är det som lockar så? Och är förväntningarna rimliga? Vi frågade dem som dagligen tar sig an svenska folkets skrivardrömmar.

Egenutgivning – Del 2: Så väljer du rätt väg för din bok

Vilken författartyp är du? Det kan vara avgörande för dina val om du funderar på att ge ut en bok själv.

Egenutgivning – Del 4: Så förvandlar du ditt manus till en bok

Funderar du på att ge ut en bok på egen hand. Här går vi igenom hur du ska tänka kring produktion och tryck.

Johannes Anyuru: »Det ska finnas något som oroar«

Johannes Anyuru ville skriva om nuet. Det kunde inte bli någonting annat än en allvarlig och sorglig bok: om terror, ­fascism och om hur svårt det faktiskt är att leva tillsammans.

Tid för gestaltning – Tomas Bannerheds bästa exempel

Det tar tio gånger längre tid att gestalta ett skeende än att återge eller förklara det, menar Augustprisvinnaren Tomas Bannerhed. Och det är just gestaltningen som lyfter en text och gör den litterär. Därför valde vi, tillsammans med Tomas, ut fem exempel på lyckad gestaltning ur hans roman Korparna.

Hur viktig är dialogen?

Hur viktig är egentligen dialogen för en bok? Vi frågade fyra förläggare.

»Skrivande är ett sätt att vara svag«

Det ska vara framgång, livsstil och något fyndigt om den nya boken. Men Karolina Ramqvist får inte ihop det. Författarrollen har i själva verket lite att göra med den som skriver. 

Så hanteras ditt manus på Sveriges största förlag

Vad sker egentligen med ditt manus efter att du skickat det till förlaget? Vi hälsade på hos Albert Bonniers förlag.