»Det finns böcker som har ett annat värde«, skriver du i nya boken. Hur avgör man det?
– Jag tror att det finns en instinktiv känsla för kvalitet hos människan. Den kan finnas hos de som är outbildade, eller de som aldrig någonsin har brytt sig om litteratur – de fattar ändå. Det är som bollkänsla, en medfödd gåva.
Du debuterade med romanen Autisterna 1979 och betraktades som ett geni under 1980-talet. Men de senaste decennierna har du blivit både utskälld och sågad. En DN-recension av din bok Folk på ön 2017 menade att läsningen var som att »lyssna till en tröttsam surgubbe som svär över att det inte finns några riktiga män längre«.
– Jag tar inte alls illa vid mig av det där. Att ha gott självförtroende är en förutsättning för att arbeta konstnärligt, för att inte knäckas av motståndarna. Titta bara på hatet mot Bergman, Norén, Strindberg. Det är inget nytt.
