Journalisten och spänningsspecialisten Lotta Olsson konstaterade nyligen i Dagens Nyheter att ni »hanterar presensformen elegant, medan en del andra inte lyckas uppnå någon större effekt«. Vad är knepet?

– När vi skapade vår första Kepler-bok, Hypnotisören, valde vi det okonventionella greppet att skriva i presens, eftersom vi ansåg att det var thrillerns naturliga tempus. Preteritum, att berätta i dåtid, skapar en tryggare känsla – läsaren befinner sig redan på andra sidan skedet som ska gestaltas och får historien återberättad. Författaren kan visserligen delvis konstruera sig förbi det genom en ramberättelse, men den genomsyrande känslan och överenskommelsen med läsaren blir ändå mindre farlig. Med presens färdas både författare och läsare genom tiden tillsammans med karaktärerna.

Visste ni redan från början att ni ville skriva så?

Artikeln publicerades ursprungligen Publicerad 30 januari 2023 och uppdaterad 21 februari 2024. och är skriven av Johanna Wiman.

• Mer:
• Intervju
• Hitta din stil
• Romanhjälpen
• Skriv som mästarna
• Trender i branschen

Rekommenderas för dig

Att anlita litterär agent

Förr sålde litterära agenter din bok till utlandet – i dag vill de företräda dig i alla tänkbara situationer. Men vad gör de egentligen? Och är en agent alltid en bra idé för dig som författare?

Så gör du research till din kriminalroman

Researchen för en kriminalroman ­handlar om så mycket mer än att bara ringa ­polisen. Tove ­Alsterdal – vars Rotvälta nyligen utsågs till Årets bästa svenska kriminal­roman – går djupare än de flesta. Här berättar hon hur, och varför.

Läs vidare

• Lina Wolff: »Jag var en sorglig jävel när jag hukade under realismen«
• Johanna Larsson: »Skrivandet är mitt försök att närma mig en fråga«
• Jörgen Gassilewski: »Jag ville skriva fram ett litet barns liv«
• Nike Åkerberg: »Din huvudsyssla blir bättre om du gör annat parallellt«
• Lina Wolffs fem metoder för derealiserat berättande