Hur mycket research krävs?
Vissa författare vill ha full koll på sitt ämne och sina miljöer från början, andra gör research längs vägen och några låter fantasin styra för att till sist granska och komplettera vissa delar.
PC Jersild, läkare till yrket och en författare som inte väjer för det komplicerade, skriver något oväntat först och kollar sedan: »Om jag fångas av ett romanuppslag vill jag inte vänta, för att i förväg bestämma tempus, berättarvinkel, personer eller slut. Det går att bestämma lite senare när jag bättre vet vad jag håller på med. Samma med research. Helst skriver jag om ämnen som jag redan vet en del om. Om jag inte vet, gissar jag – och sen jämför jag min gissning med det som postresearchen ger. Ofta funkar det, med små ändringar.«
Prisade deckarförfattaren Tove Alsterdal tycker tvärtom att en gedigen research ger syre och frihet åt skrivandet. Hon reser till miljöerna hon skriver om och skaffar sig en kunskapsmängd som vida överstiger det som till sist syns i boken. När är hon då klar med sin research? Svar: »När jag känner mig fri att fantisera och ändå vet att det blir rätt, när jag kan bygga mina miljöer och säkert vet hur de ska se ut, när mina karaktärer står på fast mark och börjar leva.«
Som med så mycket inom romanskrivandet gäller det att hitta sin egen metod – och sedan delvis gå emot den. Vissa författare älskar att göra research och riskerar därför att kväva kreativiteten eller överlasta sin text. Som Tove Alsterdal säger: »För att texten och boken ska lyfta måste det mesta bort. Det är smärtsamt för fåfängan, inte minst, för hur gärna vill vi inte visa läsaren allt vi kan!« Andra tycker att researchen är en plåga och riskerar därför att bli sittande med ett manus som känns grunt för läsaren i allt från miljöbeskrivningar till dialog.
I den här texten berättar Elin Boardy detaljerat om hela tillblivelseprocessen för boken Nätterna på Winterfeldtplatz. Det framgår klart att utan rejäl research hade det inte blivit någon bok.
Var hittar man sin research och sin fakta?
Många förläggare säger att (oavsiktliga) faktafel och slarvig research är en vanlig anledning till att ett manus sållas bort. Det kan gälla komplicerade faktauppgifter men också enklare saker som hur lång tid det tar att promenera en kilometer.
Men var hittar man då uppgifter om polisens arbetsmetoder och organisation, hur en stenhuggare levde på sent 1800-tal eller vilka växter som präglar Österlen? Ja, källorna är naturligtvis minst lika många som frågorna. Men vissa täcker mer än andra.
Här är en rad övergripande förslag, och här har Eva F Dahlgren samlat de bästa tipsen för dig som vill kartlägga ett liv (eller skapa ett fiktivt) – en utmärkt vägvisare inte minst om din bok utspelar sig förr i tiden. Bland släktforskare finns naturligtvis mycket mer kunskap att hämta.
Inspirerande researchmöjligheter finns även på väldigt nära håll – vanliga mobilappar som Hemnet och Pinterest kan ge både uppslag och fakta för miljö- och karaktärsbeskrivningar. Och SAOB:s app ger information om hur olika ord använts över tid. Tänk också på att research inte behöver vara hårda faktauppgifter. Att läsa romaner eller se filmer från den tid eller i den miljö som din bok utspelar sig är värdefullt, liksom att med alla sinnen försöka uppleva det liv som ens karaktärer lever. För Ida Andersen innebar det att cykla genom Småland och bo i en backstuga med stampat stengolv, inför skrivandet av den hyllade I oxögat.