Är ditt manus färdigt att skickas till förlag? Se till att skicka det på rätt sätt, skriva ett intresseväckande följebrev och vända dig till rätt förlag. Romanhjälpen har råden som ger ditt manus bästa möjliga behandling. Och vägledning när du väl blir refuserad eller antagen.
Hur skriver man ett följebrev?
Ditt manus är ett av flera tusen manus som trillar in hos de svenska förlagen varje år. Konkurrensen om uppmärksamheten är alltså hård, och därför ska du lägga mycket kraft på det följebrev som förklarar varför din bok är intressant, vem den riktar sig till och vem du är som författare. Skrivas chefredaktör Johanna Wiman har skrivit en informativ text om hur du ska agera med ditt följebrev. Det handlar bland annat om att visa vad just du kan göra för just din bok. Har du specialkunskaper inom området, en i sammanhanget spännande bakgrund eller en stor följarskara i sociala medier som kan vara intresserade av boken? Vad manuset beträffar bör du med några meningar kunna formulera vilka läsargrupper du hoppas på och på vilket sätt boken skiljer sig från böcker som redan finns.
Här svarar fyra förläggare på frågor om följebrevets betydelse när de får ett romanmanus.
Vilka förlag ska man välja?
I dag anses det inte konstigt att skicka sitt manus till flera förlag på samma gång. De flesta förlag anger på sina hemsidor hur de vill ha manusen levererade. Här är startsidan för manushanteringen hos Albert Bonniers Förlag och Wahlström & Widstrand. Många förlag, till exempel Modernista, har en mer manuell hantering. Oavsett vilket – se till att följa instruktionerna för manusinlämning noggrant.
Att det är lättare att skicka in manus än på pappersbuntarnas tid betyder inte att du ska sända iväg ditt manus hejvilt. Välj hellre ut 10–15 förlag och lägg den sparade tiden på att fundera över om du kan specialanpassa ditt följebrev. Kanske vill du referera till böcker förlaget tidigare har gett ut eller till exempel trycka på att din fackbok tacklar sitt ämne från ett nytt vänsterperspektiv om du vill skicka manuset till det vänsterlutande förlaget Ordfront.
Skrivas förlagsguide – som uppdateras med jämna mellanrum – visar vilken typ av böcker olika förlag ger ut, och hur du lämnar in ditt manus. Fundera över vad som är viktigast för dig. Söker du ett förlag som är specialister på just din genre eller hoppas du på någon av jättarna? Har du skrivarkollegor som kan dela med sig av goda eller dåliga erfarenheter?
Hur tänker förläggarna?
Vad händer då med ditt manus när det är skickat? Här besvarar fyra förläggare den frågan. Du kan också läsa ett bakom kulisserna-reportage om hur det dagliga arbetet på Sveriges största förlag går till.
Förlagens prioriteringar är kanske inte alltid de du tror. Och alla tänker inte likadant. Här svarar några förläggare på om själva bokidén eller sättet som idén är genomförd på är viktigast. De reflekterar också över vilka brister de kan leva med – och vad en författare absolut inte bör göra.
Refuserad eller antagen – hantera förlagens svar
I väntan på svar från förlagen kan du studera Skrivas kartläggning »Vem får debutera«, som visar hur den typiska debutanten ser ut – och hur förlagen resonerar.
När svaret till sist når dig, är det absolut vanligaste beskedet tyvärr en refusering. Sista delen av Skrivas artikelserie »Bli utgiven« handlar bland annat om att du ska ta till dig den feedback du eventuellt får. Och här berättar svenska nutida författare, som är i gott sällskap med J K Rowling och Astrid Lindgren, hur de hanterat sina refuseringar.
Är det förresten helt självklart att du måste ge ut din bok på ett traditionellt förlag? Många ger ut sina böcker via egenutgivning eller så kallade hybridförlag. Vissa för att de inte har fått napp hos traditionella förlag, andra för att de är entreprenörstyper eller har skrivit en bok om en släkting eller en by, som kan vara jätteintressant för en mindre skara men ointressant för ett förlag som måste hitta läsare i bokhandeln. Generellt innebär en utgivning på ett hybridförlag en större ekonomisk risk för dig själv medan kostnaderna, och resultatet av dina ansträngningar, är mer förutsägbara vid egenutgivning. Skriva har rett ut begrepp och ekonomiska villkor för de två vägarna. Om dessa möjligheter och risker handlar också Johanna Wimans bok Ge ut din bok, som dessutom listar förlag och företag på området (Ge ut din bok finns som digital läsning för Skrivas prenumeranter på hemsidan).
Om du blir antagen – grattis! Men skena inte iväg. Är du säker på att förlaget är det rätta? Hur vill de bearbeta din text? Vilken marknadsföring utlovar de? Du ska också ha villkor minst i linje med branschpraxis. Författarförbundet erbjuder skriftlig och personlig rådgivning till debutanter, även om de inte är medlemmar.