Tips för historisk personresearch

Eva F Dahlgren, författare till den hyllade boken Farfar var rasbiolog, har samlat de bästa tipsen för dig som vill kartlägga ett liv.

Hitta rätt.

Riksarkivets nationella arkivdatabas (NAD) är en självklar startpunkt för tips om vad du kan hitta för just ditt projekt, och var du ska leta. Här finns information om arkiv och samlingar hos bland annat Riksarkivet, kommun- och regionarkiv, folkrörelse- och föreningsarkiv, näringslivsarkiv, museer och bibliotek. Vill du exempelvis ha fram patientjournaler från ett mentalsjukhus, sök på sjukhusets namn i NAD.

Dödboken.

Sveriges dödbok är en digital databas med uppgifter om alla personer folkbokförda i Sverige som avled 1860–2017. Dessutom vissa uppgifter om svenska medborgare avlidna utomlands. Här hittar du personnummer, fullständigt namn, födelse­ort, födelsedatum, dödsdatum samt civilstånd, postadress, församling och kommun vid dödsfallet.

Dödboken kan köpas som DVD-skiva eller USB-minne, men finns också gratis att söka i på många arkiv.

Bouppteckningar.

Ger en bild av en persons ekonomi och inte minst ägodelar (vilket ger en bild av intressen och levnadslopp), samt om det finns okända arvingar. Även färska bo­uppteckningar är offentliga. Beställ en kopia hos Skatteverket.

Runda sekretessen.

Om du vill kartlägga en person som levt efter 1950 kan arkivens 70-åriga sekretess lägga hinder i vägen. Men vissa uppgifter går ändå att få fram. Du hittar många bra tips i den här artikeln på sajten Släkthistoria.

Lämna datorn.

Besök platserna där den du skriver om bott och verkat. Och graven, om den finns. Försök göra dig en bild av historiska omgivningar och situationer. Historiska kartor finns ofta på offentliga arkiv och är ovärderliga. De kan även hittas på Lantmäteriets webbplats.

På den webbaserade karttjänsten Eniro kan du jämföra nutida satellit­bilder med flygbilder tagna omkring 1960.

Priser och löner.

Vad kostade mat och boende och hur mycket tjänade man? Sådana uppgifter säger inte mycket om man inte kan relatera det till något. Boken Vad kostade det?, utgiven av Historiska Media i flera uppdaterade utgåvor, är en bra ingång. En jämförelse av köpkraft i tabellform finns hos Statistiska Centralbyrån SCB.

Och Riksbanken har beräknat konsument­priser och lönestatistik som sträcker sig ända tillbaka till medeltiden.

Läs också Eva F Dahlgrens text om hur hon arbetade med sin hyllade bok Farfar var rasbiolog.