Författarna som rider på ljudvågen

Allt fler lyssnar hellre än läser. Men ­författarna vill kunna hålla sina ­böcker i handen, och »ljudboksförfattare« anses fortfarande ha lägre status. För den som är redo att ställa om siktet finns dock möjligheter.

För tio år sedan fungerade ljudboken fortfarande främst som ett tillägg till pappersboken. Förlagen resonerade ungefär som med pocketupplagor – sålde en fysisk bok tillräckligt bra kunde den göras även i ljud.

I dag är ljud- och pappersupplagan på väg att byta plats. Många av de på senare år mest framgångsrika skönlitterära förlagen prioriterar utgivning i ljud, särskilt när det gäller genrelitteratur som feelgood och deckare.

Fördelarna för förlagen är många. Det digitala bokläsandet, som i Sverige utgörs nästan uteslutande av streamade ljudböcker, passerade pappersläsandet redan 2020 och även i kronor räknat är ljud nu större än papper inom de populäraste genrerna. 

En bok som kommer enbart i ljud ger lägre eller inga kostnader för formgivning, tryck och lagerhållning. Samtidigt finns större möjligheter att nå ut med sina författares backlist – i en streamingtjänst är en annan bok av samma författare ett par klick bort, medan äldre böcker sällan finns i den fysiska bokhandeln och i värsta fall inte ens i tryck. Den stora kostnaden för ljud, inläsningen, bedöms av somliga aktörer dessutom inom kort kunna hanteras av AI-röster på ett fullgott sätt.

Fortsätt läsa
– gratis i en månad!

Därefter 49:-/månad.

Testa nu

Har du redan ett konto? här.

Publicerad 17-07-2023 och uppdaterad 22-02-2024 Artikeln är skriven av .

Rekommenderas för dig