Hur mycket tjänar en författare? Del 1: Introduktion

Föreställningen om att författare är ett riktigt yrke uppstod i Sverige vid mitten på 1800-talet. Förlagsverksamheten började professionaliseras, den allmänna folkskolan breddade läskunnigheten och järnvägen underlättade bokdistributionen. Johan Svedjedal, professor i litteratursociologi, förklarar:

– Bokupplagorna växte och samtidigt växte dagspressen, vilket gjorde att författare kunde hitta flera skrivuppdrag. 

– Så har det sett ut sedan dess. De allra, allra flesta kombinerar författandet antingen med ett helt åtskilt yrke eller med ett arbete som journalist, översättare, kulturskribent, forskare eller någon annan närliggande verksamhet, fortsätter Svedjedal (själv författare till en lång rad författarbiografier och fackböcker om den svenska bokvärlden).

Den grundläggande orsaken till att det alltid varit svårt att försörja sig som författare är en fråga om utbud och efterfrågan. På Spotify läggs det ut 80 000 låtar varje dag. Riktigt så ymnigt är inte flödet av böcker men många är beredda att jobba nästan gratis eller till och med betala för att sprida sina ord. Några för sitt uttrycksbehov eller sitt höga nöjes skull, andra för att en bok kan hjälpa dem att tjäna pengar i andra ändar (artister som ger ut självbiografier, krögare som gör kokböcker om sin krog). 

Samtidigt är förstås efterfrågan osäker, ingen vet på förhand vad läsarna vill ha och betala för.

När Författarförbundet 2014 gjorde sin senaste undersökning av medlemmarnas inkomster (en ny planeras om cirka ett år) konstaterades att de medlemmar som ägnade sig åt litterär verksamhet mindre än 25 % av sin arbetstid hade en högre inkomst än de som ägnade mer än 75 % av tiden åt litterär verksamhet. Rapportens slutsats: »Även om det inte kan sägas vara ett genomgående mönster att en författare tjänar mer ju mindre han/hon ägnar sig åt författande, så står det helt klart att författarnas sidoinkomster fortsatt spelar en stor roll för deras sammanlagda inkomst.«

Totalt sett är författare påtagligt högutbildade men har en månadslön, oavsett om skrivandet är en stor eller liten del av deras arbetsliv, långt under en svensk genomsnittslön. Många är de författare, även etablerade som Johan Jönson och Jenny Jägerfeld, som räknat ut att ett bokprojekt genererat en timlön på några enstaka kronor.

Annons

 

 

* Källa: SCB 

** Källa: Undersökning bland Författarförbundets medlemmar 2014. Medianinkomsten från den undersökningen har räknats upp med den generella reallöneutvecklingen. I undersökningen är inkomsterna från »litterärt arbete«, som inkluderar översättningsarbete, artikelarvoden och mycket annat, klart mindre än inkomsterna från andra håll. Andra källor, som de cirka 1 000 ansökningar som görs till Författarfonden varje år, indikerar att medianlönen snarare är kring 20 000 kronor.

Antalet utgivna böcker har stått ganska stilla på senare år medan bokbranschens totala omsättning har gått svagt uppåt. Men bakom den stiltjen har det skett en dramatisk förflyttning under 2000-talet: ett fåtal böcker och författare drar in allt större summor medan så kallade midlistförfattare tjänar mindre. För förlagen finns det en ekonomisk logik i att fokusera ansträngningarna på de storsäljande författarna – det minskar risken att lönsamma författare byter förlag, och arbetet blir lättare att administrera. Dessutom ger en marknadsåtgärd som kan höja försäljningen med fem procent naturligtvis större effekt på en storsäljare än en mindre säljande bok. Digitaliseringen skyndar på utvecklingen – ett mobilfönster rymmer färre böcker än ett skyltfönster och logaritmerna lyfter fram storsäljarna.

Samtidigt pressas intäkterna per bok när läsningen flyttas från fysiska böcker till digitala all you can eat-abonnemang. Liksom på musiksidan kan man hårdraget prata om att »analoga kronor blir digitala ören«. Drabbade blir återigen de författare som har en betalningsvillig men begränsad publik.

– Det svenska deckarundret, Netflix, digitaliseringen och flera andra trender har gjort det lättare och mer lönsamt att sälja rättigheter för översättningar, film och TV, och så vidare. Ett författarskap kan växa sig väldigt stort i dag. Men det är kanske ett hundratal svenska författare vi pratar om. Och ännu färre om man ser vilka som håller sig på den nivån över tid, säger Johan Svedjedal.

Annons

– De stora förlagen vill naturligtvis ha de här författarna, och de stora förlagen har också resurser att bistå med den marknadsföring som krävs. Parallellt finns det tecken på att mycket kvalitetslitteratur flyttar till mindre och medelstora förlag.

Pelle Andersson, förlagschef på Ordfront, konstaterar också att all uppmärksamhet koncentreras på ett fåtal titlar.

– Förr fanns det ett bredare offentligt samtal kring litteratur. Det skrevs fler recensioner och det var lättare att sälja på en bra recension, även om författaren inte var känd. En bra bok flöt upp i allmänhetens medvetande på att annat sätt än i dag.

– Tillsammans med att vi har en krympande fysisk bokhandel blir resultatet att en allt tyngre börda faller på förlagen och författaren själv vad gäller att hitta läsarna. Det största problemet är inte att få ge ut – det finns uppstickarförlag, nischförlag och egenutgivning – utan att ut. Mer och mer av den traditionella romankonsten bär sig inte överhuvudtaget. Det hänger ihop med att de böckerna oftast inte är serier och inte enkelt låter sig förklaras i några meningar eller hakas på en aktuell debatt.

Den vanligaste författaren i dag – bland dem som i någon mening »lyckas« – är därför den som också har ett annat skrivande arbete som stöttar författandet. Journalist är det vanligaste, med självklara fördelar vad gäller skrivande, research och nätverk. Copywriters kan marknadsföring, akademiker kan ofta göra en del av bokarbetet inom ramen för en forskartjänst, och så vidare. Ett specialfall är de som genom sitt yrke är speciellt lämpade att ta sig an en viss genre, till exempel poliser och jurister.

Med en växande backlist, och bättre möjligheter att söka stipendier och hålla föreläsningar, kan dessa författare efterhand i bästa fall ta tjänstledigt, gå ned i tid eller helt sluta på sitt daytime job. 

Författare är ett yrke som de flesta växer in i, både språkligt och ekonomiskt.

Läs de andra delarna i vår artikelserie »Hur mycket tjänar en författare?« här.

Artikeln publicerades i Skriva #4 2021 (23 augusti 2021) och är skriven av , .