Sanna Ghotbi vaknade strax före klockan sex den där morgonen i bosniska Miljevina. Hon slog upp datorn direkt och började skriva. Historien om hennes föräldrar hade hon arbetat på i flera års tid. I romanform ville hon berätta om hur Javad och Faize växte upp i olika delar av staden Sanandaj i Kurdistan, hur de möttes när de anslöt sig till motståndsrörelsen i bergen och varför de sedan, efter år av kamp, bestämde sig för att fly till Europa.
Att fånga in föräldrarnas minnen hade tagit lång tid. Även om Sanna känt till delar av deras gemensamma historia sedan tidigare hade de aldrig riktigt talat på djupet om upplevelserna. Intervjuprocessen blev utdragen, pauserna långa och många. Flera gånger grät de. Ett bevis så gott som något på att detta var en berättelse värd att nedteckna.
Nu var Sanna på god väg.
»Mitt engagemang handlar om meningen med livet. Det är därför jag stiger upp på morgonen.«
Tidsbegränsat erbjudandeDu behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digitala Skriva!
Har du redan ett konto? Logga in här.
