John Ajvide Lindqvists 5 bästa skräckråd

1. Se saker från den andra sidan

»När jag ser någonting som är väldigt fint faller det sig naturligt för mig att vända på det, se det från den andra sidan. Som Allsång på Skansen, när jag såg det tyckte jag att det var så fint att jag började lipa. Samhörigheten, glädjen, alla som sjöng. Men det fick mig också att tänka: om allt det här förbyttes till sin motsats, hur skulle det bli? Plus att jag kände att det hade varit en bra plats för en skräckpryl. Speciellt energin hos tonårstjejerna längst fram. Om det vore mörkret som drev dem, istället för glädjen? Det är inte så att jag måste profanera allt som är vackert men jag ser saker från den andra sidan. Vid det här laget har jag skrivit skräck så länge att min hjärna liksom har plöjts upp i det spåret.

2. Döda inte dina darlings – göd dem!

»Jag känner starkt att mina infall, det som drivit mig att skriva berättelsen från början eller det som känts häftigt att undersöka, det måste jag få behålla. Det måste få vara kvar. Det är klart att det har hänt att jag kastat ut saker ur berättelsen, men för mig är själva motivationen och glädjen i arbetet att göra det omöjliga möjligt. Om jag har en fix idé om två tonåriga spöken på flakmoppe som bara talar i The Smiths-citat, då ska de bara in, då ska jag lyckas konstruera en historia där de kan få finnas.«