Therése Granwald är författare och skrivpedagog. Hon undervisar på Skurups folkhögskola och har skrivit boken Kreativt skrivande, som används på många skrivutbildningar. Klicka på länkarna nedan för att se hennes kommentarer till olika delar av läsartexten.
Det lilla samhället ligger bekvämt utsträckt precis utmed älven och på vägen dundrar de tunga malmbilarna fram, nästan var femte minut kommer de farande.[1] Blygrå, omöjliga att identifiera, ingen text som talar om varifrån de kommer eller vart de är på väg. Farmor bodde i ett rött litet hus i närheten av kyrkan och på söndagsförmiddagen kunde man höra kyrkklockorna ringa samman. Det var som att de ropade på folk inte bara i just denna by utan till alla runt omkring. Kom till gudstjänsten, skynda er, om ni inte kommer så missar ni något viktigt!Farmor gick alltid i kyrkan men mamma ville inte veta av sådant.
– Det finns ingenting bortom bergen, kom inte och snacka skit, utbrast mamma bryskt och viftade bort alla fortsatta samtal. Farmor och Nilla brukade titta på varandra med något som kunde kallas ett menande ögonkast och låta henne hållas. Nilla visste i det läget vem hon trodde mest på.[2] Och nu var hon på väg mot farmor, även om hon varit död i många år. Det spelade liksom ingen roll.
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digitala Skriva!
Har du redan ett konto? Logga in här.
