Hur fastnade du för det här ämnet?
– Efter 14 böcker hade jag kört fast. Jag jobbade på stadsbiblioteket i Helsingborg och beklagade mig jämt: »Jag vet fan inte vad jag ska skriva.« En dag sa min tidigare kollega Merete: »Nu orkar jag inte höra på ditt gnäll längre! Om du fortfarande inte vet vad du ska skriva så berättar du om min pappa, Thormod Larsen. Han blev skjuten i huvudet av Gestapo 1944.«
Svåremotståndligt stoff!
– Ja, men kruxet var att det inte verkade finnas något skrivet om hans öde. Till slut fick jag kontakt med Helsingörs stadsmuseum, som plockade fram åtta kartonger med Thormods tillhörigheter. Jag satt med vita handskar och bläddrade bland privata brev, dagböcker, foton … Helt tagen blev jag. Jag hade skrivit två böcker om andra världskriget förut, men inte något om hur det gestaltade sig i mina hemtrakter, hur de hemliga kontakterna mellan svenskar och danskar såg ut, och hur de koordinerade flyktvägar för inte minst danska judar.
- Mer:
- Samtal
- Gestaltning
