Hur fick du idén till New Dehli-Borås?
– Man kan säga att allt började en dag 1997, då min huvudperson ringde upp mig. Pikej, som han kallas, hade sett att jag brukade skriva om Indien och ville egentligen bara prata lite. Så jag åkte och hälsade på honom utanför Borås där han bor, och skrev en liten artikel om honom i Vagabond, för att det var en så rolig story. Men sedan höll vi kontakten. Och tio år senare, 2007, följde jag med honom till hans gamla hemby i Indien. Det var då jag bestämde mig. Den här berättelsen var för bra för att inte göra något mer av. Det här skulle jag skriva en bok om.
Var det något särskilt som gjorde att det var först där du bestämde dig?
– Jag insåg att det fanns en sådan dynamik i berättelsen. Hans förvandling från bespottad till hyllad, och hur tvära kast det kan vara i livet. Han hade alltså haft en uppväxt där han varit förkastad, mobbad och utanför samhället på så många sätt. Men att han flyttat till Sverige och att det gått bra för honom, det hade gett honom en viss berömmelse. I hans hemby blev vi bemötta som om det vore ett presidentbesök. Det var en orkester som spelade framför bilen vi kom i, och gatan var kantad av blomsterkransar till hans ära. Det var något alldeles extra.
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digitala Skriva!
Har du redan ett konto? Logga in här.












































