Var den här romanen ett sätt att kanalisera ditt politiska engagemang?
– Nej, egentligen inte. Om jag hade haft målet att övertyga läsaren eller ge svar i klimatfrågan så skulle en argumenterande text vara mycket mer effektiv, då hade det varit mycket bättre att skriva en fackbok. Men i samband med att vi startade Klimatmagasinet Effekt läste jag på mycket om klimatfrågor och det väckte många känslor som inte får plats riktigt i journalistiken. Journalistik handlar ju mycket om att ställa rätt frågor till rätt personer och att försöka leverera svar, men där ryms tyvärr sällan de existentiella frågorna. Så det blev en massa saker över. Känslor och oro och frågor. Och då kände jag att romanen var en bra form för att få hantera och vara i de känslorna.
Men var det en svår balansgång mellan gestaltning och ditt eget ställningstagande i de här frågorna?
– På något sätt har jag alltid brottats med att jag å ena sidan är en politisk person, och å andra sidan en person som älskar skönlitteratur, dramatik och film. Som de flesta som någon gång debuterar med en roman har jag alltid läst och skrivit mycket, och min primära drivkraft är att skriva, att få uttrycka mig. Det kan låta lite pretentiöst, men som författare tror jag att man måste älska skönlitteraturen mer än sitt ämne om det ska bli bra litteratur.
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digitala Skriva!
Har du redan ett konto? Logga in här.


















































