Foto: Kim Svensson

10 knep för att släppa loss din kreativitet

Såväl nybörjare som proffs har ofta en tendens att göra skrivprocessen mer komplicerad än den behöver vara. Ett tomt ark erbjuder ett oändligt antal valmöjligheter, men att försöka överväga dem allihop gör lätt att man drunknar. Att överkomplicera saker leder bara till bortkastad tid, onödig ångest och tråkig prosa. Släpp loss din kreativitet genom att hålla dig till det väsentliga, och använd väl avgränsade tekniker för att nå specifika resultat. Så här gör du.

1. Måla en scen med två penseldrag

  • I det första draget gör du något synligt. Visa något.
  • Använd det andra draget till att väcka något av våra övriga fyra sinnen: ett ljud, en doft, en smak eller känsla.

Taket var fullt av skorstenar. En kylig vindil sökte sig in från hamnen.

Hon blev gravid just den där tryckande kvava natten. Den spruckna vinylen i Volvons baksäte lämnade rivmärken på hennes skuldror, och hon mindes den djupa doften av nyplöjd åker invid landsvägen.

 

2. Nagla fast en karaktär

Ge varje karaktär ett utmärkande fysiskt drag. Minnesvärda karaktärsdrag kan till exempel vara:

Annons

  • Anmärkningsvärt stora händer.
  • Ett graciöst sätt att gå.
  • En ständigt framåtlutad hållning.
  • Ett regnbågsskimrande kastanjebrunt hår.
  • Tjocka glasögon.

Ge varje karaktär ett utmärkande psykologiskt drag. Tänk dig till exempel att en person är:

  • Extremt tävlingsinriktad, även i helt vardagliga situationer.
  • Stoiskt lugn, vad som än händer.
  • Redo att dö för sin sak.
  • Osäker på grund av att han eller hon saknar högskoleutbildning.
  • Fåfäng över sitt välstånd.

De första gångerna du låter läsaren möta en karaktär kan du växla mellan de två utmärkande drag du gett personen. Det kommer att skapa ett mentalt band mellan karaktären och dina läsare.

 

3. Fiktionalisera en verklig person

  • Byt kön på personen. Ju mer drastiskt det känns för dig, desto säkrare kan du också vara på att ingen annan kommer att misstänka vem som är förlagan.
  • Låt säga att ditt porträtt ska vara en aning syrligt – kompensera då genom att göra den fiktiva karaktären mycket mer fysiskt attraktiv än vad den verkliga personen är. Sedan kan du släppa loss och skänka karaktären precis så förhatliga personlighetsdrag som du själv vill.

 

4. Trolla bort en lucka i intrigen

  • Ett sätt är helt enkelt att ignorera luckan och hoppas att ingen upptäcker den. Framgångsrika författare gör sånt hela tiden. Själv upptäckte jag en gång, när jag precis höll på med slutarbetet på en av mina romaner, att jag hade skrivit dit en åtta-dagars-vecka. Det gick inte att ändra utan att förstöra rytmen i berättelsen, så jag bestämde mig för att låta det vara och se om någon skulle sätta dit mig för det. Än så länge har ingen gjort det. Invecklade kriminalromaner innehåller massor av logiska luckor och lättvindiga genvägar. Vartenda litet hål i linoleummattan måste helt enkelt inte lagas för att den ska hålla uppe köksbordet.
  • Verkar det ändå svårt att komma runt det hela, identifiera då luckan och se till att omedelbart ta dig vidare. Framgångsrik fiktion kryllar av meningar av typen:

Jag vet inte varför jag säger det här, men…

En föraning fick honom att åka till Juarez för att leta efter henne.

Hon visste inte hur det gick till, men på något sätt lyckades hon ta sig över muren och springa bort till bilen.

Annons

Du kan inte bygga en hel roman med sådana ful-lösningar, men om du använder dem med omdöme kan det spara dig mycket tid och kraft.

 

5. Växla stämningsläge med två snabba drag

Stämning handlar i grund och botten om känslor, såväl hos karaktärerna i boken, som hos läsaren. Jag brukar tänka på hur duktig Muriel Spark var på att skapa en stämning och få den att skifta, som i följande mening ur Miss Jean Brodies bästa år:

Kvällstidningen skramlade ner genom brevlådan och plötsligt infann sig en känsla i huset av att klockan var sex.

Så här kan du göra för att förändra ett stämningsläge i två steg:

  • Presentera först en detalj. Det kan vara en liten händelse som den anländande kvällstidningen i exemplet, eller så kan du använda en fysisk förnimmelse hos någon av karaktärerna.
  • Därefter tillkännager du helt enkelt förändringen som sker, precis som Spark gjorde. Ordet ”plötsligt” är en god vän i dessa sammanhang. ”Genast” eller ”omedelbart” funkar också bra.

Jag hörde den första fågeln ta ton i gryningsljuset och plötsligt kände jag att allting skulle bli bra.

Han nådde fram till kajen och genast reste sig nackhåren på honom. Han behövde inte ens sänka blicken för att inse det; detta var döden.

Hon kände den sträva doften av krossad rosmarin, och omedelbart var hon tillbaka i Damaskus, där allting hade börjat.

 

6. Återskapa ett minne i två steg

För skönlitterära författare är minnen som nedgrävda skatter. Ju mer levande någonting framstår för dig själv, desto mer levande blir det också för dina läsare. Minnen hjälper dig att hitta de där oväntade detaljerna som kan få såväl scener som karaktärer att lyfta.

  • Leta upp ett föremål som du förknippar med ett särskilt minne. Känn på det i handen, titta på det, lukta på det, utforska det.
  • Skriv ner de minnen och känslor som dyker upp. Låt det ena minnet leda till det andra.

Låt säga att du vill återkalla det allmänna kaoset på skolgården under en rast i mellanstadiet. Visst, du minns säkert några saker, men det är ju evigheter sedan.

Leta nu upp en sån där krita du brukade använda när du skulle rita upp en hopphage, eller kanske skriva ditt namn på asfalten. Väg den i handen, sniffa på den, ta med den ut och kasta den mot trottoaren. Hoppa omkring där en stund.

Skriv ner det som kommer till dig – din gamla skolväska med ytterfack för pennor och suddgummin, de vilda ungarna, den torra känslan från kritan i din hand, ogräset som tränger sig fram genom asfalten bakom matsalen, skrubbsåren på dina knän som du fick när du ramlade igår, den där flickan i gul jacka som verkar så vuxen, känslan av att gunga så högt du kan och sedan släppa taget och hoppa, käbblet på fotbollsplanen över om det var mål eller om motståndaren ska få frispark för att du rörde bollen med handen.

 

7. Skruva till intrigen på två sekunder

Nästa gång du känner behov av att skruva till handlingen men vill undvika att behöva förändra hela upplägget för din historia, prova då detta: låt en karaktär överraska din läsare med något fullständigt oväntat.  Tänk dock på att dina läsare kan känna sig manipulerade och lurade om du låter din huvudperson vända upp och ner på allting utan förvarning. Använd därför hellre detta knep på någon av de viktiga bipersonerna. Här är några exempel på förändringar som kan göra din historia mer intressant:

  • Den försynte förskolläraren förskingrar kaffekassan och drar till Las Vegas.
  • Den pålitlige advokaten arresteras misstänkt för en serie våldtäkter.
  • Den lömske påläggskalven på kontoret blir frälst och går i kloster.
  • Den tråkiga matteläraren börjar ägna sig åt performance-konst.

En plötslig twist som i dessa exempel kommer både att överraska dina läsare och skapa nya utmaningar för din huvudperson, det är bra näring till din historia. Och givetvis kan en twist vridas tillbaka igen… och ännu ett varv i motsatt riktning… och tillbaka ännu en gång…