Huvudpersonen i Alltings ordning arbetar som tolk. Du jobbar själv som översättare från franska och engelska. Varifrån kommer språkintresset?
– Det har alltid upptagit mig. Som vuxen har jag utbildat mig både i språk och litteraturvetenskap, och i just franskstudierna ingick att läsa en hel del skönlitteratur. Det var faktiskt så jag hittade tillbaka till läslusten jag hade som liten. Franskan blev en pånyttfödelse vad gäller mitt läsande, så mitt språkintresse är tätt sammanflätat med mitt intresse för litteratur i stort.
Liknar romanens huvudperson dig på andra sätt?
– Hon är ett slags hopplock. Vissa delar är direkt hämtade från mig, andra från människor omkring mig. Somliga har jag helt fabulerat fram. Men berättelsen har i alla fall sitt ursprung i mina egna erfarenheter. Själva fröet kommer från en smärtsam plats i mig, så till en början var det ett tungt arbete att återvända dit.
