BLI UTGIVEN: Del 2 – Presentera dig

Ditt manus är färdigt att skickas till förlaget – men är du själv redo? Skrivas artikelserie hjälper dig att förbättra dina odds för att bli utgiven. I den här delen: konsten att presentera sig själv och sin bok.

Det spelar allt större roll vem personen bakom en bok är. När litteraturkritikens utrymme minskar och många kulturevenemang ställs in på grund av en långdragen pandemi, blir andra sätt att nå läsarna mer betydelsefulla. Förlagen vill veta om författaren kan väcka intresse och/eller har möjligheter att nå ut av egen kraft. Tänk därför igenom hur du vill framställa dig. 

Du som författare kommer att vara den viktigaste personen när boken ska marknadsföras, och bra kommunikation är ärlig kommunikation. Undvik därför alla former av skryt, floskler och uppblåsta sälj­formuleringar som ska få dig att framstå som bättre eller annorlunda än vad du egentligen är. Var dig själv, och akta dig för att ljuga eller låtsas. 

I din första kontakt med förlaget har du inte särskilt mycket utrymme att beskriva dig själv och din bok. Ett kort och koncist följebrev är det som förlaget vill ha.

Ringa in vem du är

Börja med att vända blicken mot dig själv. Vem är du som aspirerande författare? Vilka unika erfarenheter har du? Vad kan eller vet bara du och ingen annan?

Presentera dig som författare (inte som person i allmänhet). Det är till exempel positivt om du har personliga erfarenheter av de ämnen du tar upp i din bok. Om du skrivit en roman med utanförskap som tema kan din text bli mer trovärdig och unik om du själv upplevt utanförskap. Dessutom blir du mer intressant att intervjua när boken är klar. 

Om du har specialkunskaper som gör att just du är särskilt lämpad att skriva just den här boken är det förstås också relevant. Och om du redan har en tydlig målgrupp – en stor följarskara på sociala medier, många läsare av din matblogg, en publik du återkommande föreläst för – ska du absolut lyfta fram det.

Annons

Undvik däremot att lägga ut texten om hur mycket du tycker om att skriva (det gör de flesta som skickar sina manus till ­förlag). Låt också bli beskrivningar av de delar av ditt liv som inte har något med din bok att göra.

Beskriv din bok

Vissa aspirerande författare berättar i detalj vad deras bok handlar om. Det behövs inte; förläggaren ska ju strax börja läsa ditt manus. Istället ska du beskriva vilken sorts bok du skrivit, och hur den skiljer sig från liknande böcker. I följebrevet till Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann skrev Jonas Jonasson: »En Paasilinna-Forrest Gump-inspirerad skröna, med enstaka inslag av Den tappre soldaten Švejk och Röde orm. Det är vårdat skrivet, kul, absurt, högst omoraliskt och kul igen. Visst har jag en och annan djupare tanke med det jag har skrivit men i första hand är det en kommersiell produkt avsedd att förnöja.« 

Med de korta raderna lyckas Jonasson snabbt och lite snitsigt besvara ett antal frågor. Vi får veta vilken genre boken tillhör, hur han valt att skriva sin roman, vilka andra böcker den liknar, och vad som är ­syftet med den. Hans rappa beskrivning känns inte standard­iserad utan personlig, och ger intrycket att författaren vet exakt vad han sysslar med.

Sträva efter att beskriva din bok så intresseväckande som möjligt. Vilka teman tas upp? Vilka detaljer vill du lyfta? Vad är styrkan med din bok? Och varför ville du skriva den?

John Häggblom

Förläggare, Ester Bonnier:

»Jag tycker att man utöver ett säljande följebrev också ska bifoga ett synopsis av boken. Inte ett säljande synopsis, utan bara en kort genomgång av boken, max en luftig sida. Författaren tjänar på att förlaget får en genomgång av handlingen. För det finns inte ett enda förlag som läser hela manuset i den första gallringen, och det är ju jäkligt synd om förlaget lägger ifrån sig manuset innan man kommer till vändpunkten som vänder upp och ner på allt och lyfter boken till en helt ny nivå.

Annons

Alla förläggare delar inte min åsikt om synopsis, men vi på Ester Bonnier känner att det ofta gör läsningen bättre. Kan författaren skriva ett kortfattat synopsis, visar det också att hen har bra koll på handling och struktur.«

Formulera följebrevet

Ditt följebrev ska alltså berätta vem du är och vad du skrivit så effektivt som möjligt. Se till exempel följebrevet på före­gående uppslag, som Karin Smirnoff skickade till förlaget ihop med manuset till det som sedan blev succédebuten Jag for ner till bror. Brevet består av 12 korta meningar och säger egentligen allt. Sådant blir stressade lektörer, förläggare och manussållare lyckliga av.

Utöver tipsen ovan finns några konkreta hållpunkter:

• Glöm inte kontaktuppgifter, både i följebrevet och manuset. 

• Var försiktig med att lyfta fram andras omdömen om din bok, särskilt glada tillrop från släkt och vänner. Förlagets läsare vill inte bli skrivna på näsan, utan bilda sig en egen uppfattning.

• Tänk baksidestext när du skriver följebrevet. Det ska skapa ett sug efter att få veta mer.

• Skriver du fackbok vill förlaget ha ett synopsis eller en innehållsförteckning, som gör det lätt att orientera sig i materialet och sätta sig in i bokens tänkta struktur. Fackböcker kräver däremot inte ett helt manus, utan bara några provkapitel.

• Lyft fram om du har gått en skrivarkurs eller en annan relevant utbildning, liksom om du har yrkeserfarenheter av kvalificerat skrivande. 

• Konstra inte med färgat papper, knöliga förpackningar, fantasifull formgivning eller liknande. Håll det enkelt.

Hitta rätt förlag! Här finns en guide till alla svenska förlag som tar emot spontanmanus. Där får du veta vilken sorts böcker de letar efter, hur stor deras utgivning är och hur du gör för att kontakta dem.

Presentera dig digitalt

En intresserad förläggare lär undersöka vem du är genom att googla dig och titta in på ­sociala medier. Gå gärna igenom dina konton. Se till att du har vettiga profilbilder och att presentationstexterna är uppdaterade och relevanta. De får förstås gärna innehålla sådant som gör dig mer intressant som författare; det kan räcka med en kort formulering som väcker nyfikenhet. Gå igenom flödena så att de innehåller rimliga ­bilder och uppdateringar. Efter det är du safe och redo för ­nästa steg: att packa ihop manuset och följebrevet, och se till att det hamnar hos rätt förlag.

Mer om det i nästa nummer.

Karin Lemon

Förläggare, Bonnier Carlsen:

»För mig som jobbar på ett barn- och ungdomsförlag är det lite extra ping på den som jobbar som till exempel lärare eller bibliotekarie, eller i bokhandel. Då kan man hoppas att de umgås med många i målgruppen, förhoppningsvis är pålästa på sådant som redan finns ut­givet och kan dra paralleller till sin egen text. Att visa att man kan sin genre är bra. Ibland kan jag få en känsla av att man inte vill säga att man läst Hungerspelen sönder och samman när man skriver en dystopi, men det kan vara bättre att berätta det och vad man gillat – och sedan utvecklat vidare i sin egen berättelse: ›Det här är som Hungerspelen möter Paradise Hotel i Downton Abbey.‹ Annars märker vi ju det ändå, eller ser att det är en dålig kopia utan egna idéer …«

Artikeln publicerades i Skriva #5 2020 (19 oktober 2020) och är skriven av .