Sarah Sheppard är en av Sveriges mest framgångsrika författare av fackböcker för barn. I september utkommer hennes nya bok Mystiska platser & olösta mysterier på Bonnier Carlsen.

»Fakta måste inte vara gravallvarliga«

Hon vet hur lång en megalodons tand är, har djupgående kunskaper om vulkanutbrott och kan uttala pachycephalosaurus perfekt. Men hur förklara så att barnen förstår? Sarah Sheppard, som hyllats för sina humoristiska och detaljrika bilderböcker, berättar hur hon hittar rätt nivå.

Allt började med en universitetskurs. Vad fick dig att börja läsa paleontologi?

– En ren slump, faktiskt. En vän och jag befann oss mitt i småbarnslivet och kände för att göra något kul, så hon föreslog att vi skulle gå en kvällskurs på universitetet. Hon blev antagen till en 7,5-poängskurs om dinosaurier, och jag lyckades tjata mig in på samma kurs. Det var så dino­världen öppnades för mig, och jag blev omedelbart överförtjust. Eller – jag blev närmast besatt av dessa fantastiska djur. Jag tyckte att allt vi lärde oss på kursen var hysteriskt intressant. 

Så småningom fick du idén att göra en faktabok. Varför valde du att rikta dig till barn?

– Tja, det stod helt enkelt klart ganska snabbt att de som delade mitt nyvunna intresse var … typ alla Sveriges fem­åringar. Det kändes mest logiskt att skriva för dem som var lika fascinerade som jag, och det var ju barnen. 

Det finns en uppsjö av dinosaurieböcker för barn. Vad ­fattades?

– Jag tänkte inte direkt så, att någonting fattades. Men visst, många dinosaurieböcker för barn är ganska trista, som om författarna utgått ifrån vuxenböcker och bara tagit bort hälften av texten. Jag ville förmedla det jag tyckte var så fantastiskt och magiskt med dinosaurier, och då blev det en annan typ av bok. 

Annons

Vad var det som fascinerade dig så?

– På paleontologikursen var en av de grundläggande saker jag fick lära mig att nästan alla dinosaurier kan delas in i sju stora vetenskapliga grupper. Det tyckte jag var spännande, och jag begrep inte varför ingen hade presenterat dinosaurierna på det sättet tidigare. Det gjorde allt så himla mycket roligare! Det är ju omöjligt att hålla reda på vad alla hundratals dino­sauriearter heter, men sju gäng – mycket enklare. Det här var förstås ingen hemlighet i paleontologernas värld, men ingen hade berättat om det på ett kul sätt i en barnbok. Därför kom jag på idén att skriva om dinosaurierna utifrån de här sju gängen som jag döpte till »köttgänget«, »bladgänget«, »horngänget« och så vidare. 

– En annan sak jag fick lära mig var att fåglar är dinosaurier. Det vet nog ganska många i dag, men när min första dinosauriebok gavs ut för tolv år sedan var det nytt. Jag tyckte att det var en fantastisk nyhet som var helt förbisedd, och som jag kände mig tvungen att berätta om.

Du har också skrivit faktaböcker om bland annat hajar, skogens djur och upptäckts­resande. Hur gör du re­­search? 

– Research­fasen är fantastiskt rolig. Men det är också en tyngre process än man kan tro. Bara för att texterna är korta är de inte enkla att skriva. Snarare blir det viktigt att kunna välja den absolut roligaste och bästa informationen till varje kort text, och vill man hitta de där speciella vinklarna och roliga historierna behöver man en stor mängd information att gallra i. Dessutom vill jag vara hundraprocentigt säker på ämnet för att känna mig trygg, och fri, i skrivandet. Så jag gör ofantligt mycket research. Ibland när jag ser mina färdiga böcker tänker jag att det ser så lätt ut. Som med min bok Hajar: bara tio rader om varje haj, men det ligger otroligt mycket jobb bakom varje rad. Hajar är ett av världens mest komplicerade djur. Det finns över 500 arter, de lever i alla jordens hav och de har funnits i miljontals år. Researcharbetet var superkomplicerat. 

När du sedan ska redovisa alla fakta för små barn – hur hittar du rätt nivå på informationen?

– Det är en ständig balansgång, otroligt kul och väldigt klurigt. Mina böckers utgångspunkt måste vara att barnen som läser kanske inte vet någonting alls, och därför är jag noga med att alltid börja helt basic. Som när jag skrev Hajar. Många, såväl vuxna som barn, vet inte de mest grundläggande sakerna – som att en haj är en fisk och inte ett slags val. Så jag började på den nivån, så att alla kunde hänga med, och adderade sedan fakta i en lagom takt. För hela boken får inte bli basic, jag vill hinna komma in på alla de svåra grejerna. Barn är otroligt vetgiriga, de kan och förstår jättemycket om man bara förklarar det på ett begripligt sätt. Det gäller att få till de ibland hopplöst korta texterna så att de rymmer rätt information. Sedan handlar det om hur fakta berättas. Det är minst lika viktigt för mig att förmedla min fascination och nyfikenhet! Utmaningen är att berätta komplicerade saker utan att det är komplicerat skrivet. Jag får hela tiden tänka på att inte använda mig av för konstiga ord, eller att lämna saker oförklarade. Ett bra knep är att lägga de mest avancerade sakerna i faktarutor. Då får man en lättläst huvudtext, och de tyngre sakerna vid sidan av, så att de inte förstör själva huvudläsningen.

Du brukar också lägga roligheter och skämt i pratbubblor i bilderna – och har fått mycket beröm för just humorn i dina böcker. 

Annons

– Ja, jag tycker inte att det finns någon motsättning i att göra faktaböcker som är korrekta men samtidigt roliga, till och med lite tramsiga när det passar. Faktaböcker måste inte vara gravallvarliga. Dessutom är det mycket roligare för mig att skriva och rita den sortens berättelser. Det blir en sorts enmansteater: samtidigt som jag ritar en dinosaurie hör jag den plötsligt leverera en skojig replik. Barnen ska tycka att mina böcker inte bara är lärorika, utan också inspirerande och roliga.

 

Sarah Sheppard

Född: 29 juli 1971 i Sollentuna.

Bor: Stockholm.

Bakgrund: Författare och illustratör uppvuxen i Sollentuna och Atlanta. Efter en universitetskurs i paleontologi skrev Sarah faktaboken Massor av dinosaurier, som nominerades till Augustpriset 2008. Har sedan dess skrivit ett antal kritikerrosade faktaböcker för barn.

Utgivning i urval: Upptäckare och äventyrare (2017), Hajar (2015), Djuren i skogen (2014), Viktiga kartor för äventyrare och dagdrömmare (2013), Varning för köttgänget (2009).

 

Rekommenderas för dig

Artikeln publicerades i Skriva #4 2020 (17 augusti 2020) och är skriven av .