En journalistkollega sa en gång att det bästa han vet är att intervjua författare: »De sitter inlåsta i tre år och träffar ingen. Sedan släpps de ut i tre dagar och vill berätta allt. Och har dessutom språk till det!«
Det ligger mycket i detta. Jag gjorde själv massor av författarintervjuer under några roliga yrkesår på Sydsvenskan, och slogs av berättarlusten hos mina intervjuobjekt – men också av hur olika den tog sig uttryck.
En del blir ju författare för att slippa folk.
Andra för att de vill vara estradörer.
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digitala Skriva!
Har du redan ett konto? Logga in här.
