När Stephen King har skrivit klart ett råmanus låter han det vila ett tag. Sedan tar han itu med redigeringen – och då är det största problemet som han stöter på nästan alltid romanpersonernas oklara motiv. Han har själv skrivit texten som han har framför sig, ändå hajar han till: »Så skulle Sandy ALDRIG göra!«
I sin handbok Att skriva återkommer Stephen King till vikten av att läsaren förstår varför personerna i berättelsen gör som de gör.
Men vad innebär det egentligen?
Se det så här: en karaktärsdriven berättelse går att dela upp i två parallella flöden. Ett flöde för det stora uppdraget och ett för det mindre, personliga uppdraget. Skorpan Lejonhjärta spelar en viktig roll när Nangijalas folk befrias från den ondskefulla diktatorn Tengil och drakhonan Katla, men personligen vill han bara vara med sin storebror Jonatan. Revolutionen mot Tengil är berättelsens huvudkonflikt men det är Skorpans personliga drivkraft – längtan efter, och kärleken till, brodern – som styr hans agerande historien igenom.
