Åsa Nilsonne
Ursprungsverk: Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas (1905).
Idé: »Det var inget medvetet beslut att skriva en parafras eller att utgå från Doktor Glas, idén kom till mig på gymmet. Jag höll på att göra färdigt en annan bok och var mitt uppe i den, låg där med någon skivstång, och plötsligt kom Helga till mig. Doktor Glas underskattar ju henne – han säger vid något tillfälle att han blir överraskad av att upptäcka att hon kan tänka, denna söta lilla varelse. Och då tänkte jag på hur lätt det skulle vara att lura i någon precis vad som helst, om man har den stora fördelen att någon inte ser vem man egentligen är eller vad man kan. Tänk om det var så att alltihop var en lögn, tänk om hon hade ett annat syfte som han inte såg.«
Nytt verk: Fru Gregorius (2024).
Kommentar: »Det var en Helga som i min tappning fick konturer och blev en mer komplett människa. Inte bara den här speglingen i stackars Doktor Glas lite misantropiska, hjälplösa och erfarenhetslösa perspektiv. I mitt yrke som psykiatriker har jag huvudsakligen arbetat med kvinnor och deras liv, så det var som om Helga fylldes med ett slags konglomerat av kvinnoöden som jag har stött på.«
