Först, ett erkännande. Jag har aldrig gillat ordet.
Gestaltning. Det låter som något man behöver en sällsynt begåvning eller åtminstone svår examen för att begripa sig på. Bildspråk är en term som används ibland. Låter tydligare, tänker man, men är det verkligen det? Fan vet. Då är engelskan bättre. En tydlig instruktion, bara.
Show, don’t tell.
Som riktlinje, inte alls dålig. Att följa den leder långt. Det är mer ditåt, mot låt oss säga gestaltningens möjligheter, mitt sökarljus i den här texten är riktat.












































