Hon stannar upp mitt i en rörelse. Tvekar.
– Ska man lägga upp alla böckerna på disken eller blir det bara obehagligt?
Jenny Tunedal, med mörkblå kavaj, knallröda läppar och portionssnus under läppen, är nervös. Det är hon alltid när en diktsamling ska ges ut, men den här gången är insatserna extra höga. Hennes nya Dröm, baby, dröm är skriven på vad hon själv kallar »dåliga känslor«. Är hennes sorgedikter över huvud taget relevanta för någon annan?
Fortsätt läsa
– lås upp hela Skrivas värld
Ingen bindningstid.
Bli prenumerantHar du redan ett konto? Logga in här.
Läs vidare
- Karin Smirnoff: »Jag längtar efter att göra mina egna grejer«
- Maria Maunsbach: »Jag vill vara lojal med den kultur jag kommer ifrån«
- John Ajvide Lindqvist: »Det finns partier som jag blivit blötsvettig av att skriva«
- Jonas Karlsson: »Skrivandet är min egen lek«
- Martin Widmark: »Jag får ta min fantasi på allvar«