»Jag vet att jag kan skriva nu«

Hon är en hyllad och storsäljande författare. Men under arbetet med den senaste deckaren tog lusten och orken slut. Nu har Åsa Larsson på allvar insett vikten av vilan – och genomskådat den moderna författarmyten.

Åsa Larsson stryker sitt connemara-sto Lady över halsen. Försiktigt lägger hon ett täcke över skimmelns rygg, samtidigt som hon hälsar på några stallkamrater. Att komma hit känns alltid bra. Mocka i boxen. Lyssna på hästarna som tuggar.

– Och jag behöver få komma ut i skogen, säger Åsa Larsson. Med hunden och hästen. Annars tappar jag balansen.

Det är dagarna efter släppet av barnböckerna Mylingen och Bjäran, de två senaste delarna i urban fantasy-serien Pax som hon skriver tillsammans med Ingela Korsell. Åsa Larsson är glad men trött. Vid det här laget är hon förvisso van vid ett stundtals svindlande högt tempo. Sedan hon sadlade om från skattejurist till författare 2003 har hon skrivit fem kriminalromaner om Rebecka Martinsson, kammaråklagaren i Kiruna, som har sålt i en miljon exemplar bara i Sverige och sålts till 27 länder.

Rekommenderas för dig

Artikeln publicerades i Skriva #4 2015 (20 juni 2015) och är skriven av .