Efter att ha fått sparken från Sågen bor 37-årige Einar hos sin mor Jorunn. Han cyklar runt på »Raketen«, fotograferar blommor med sin Pentax och längtar efter att komma någon nära – men förmår inte. Är han en kantig karaktär?
– Jag skulle kanske inte säga det. Snarare är han hjälplös inför själva livet, inför allt det som förväntas av en människa. Han klarade sig bra så länge han fick ha sitt jobb på sågen men han fick gå för att han var för långsam, för noggrann. Och då föll Einar igenom. Kanske inte så mycket i omgivningens ögon, men hans egen självbild rasade. Han känner att han är oduglig till allt, och sådant sätter sig hos en människa. Det kan vara fatalt, till och med.
Tomas Bannerhed
Född: 1966 i Karlskrona.
Bor: I Stockholm.
Bakgrund: Har jobbat som universitetslärare och redaktör. Debuterade 2011 med Korparna som tilldelades såväl Augustpriset som Borås Tidnings debutantpris. Utöver romaner har han skrivit naturprosaböcker och gjort sex säsonger av radioserien Bannerheds bevingade vänner i P1.
Utgivning i urval: Korparna (2011), I starens tid (2015), Lugnet (2018), En vacker dag (2021), Den oduglige (2026).
Hur fick du idén?
– Jag har tänkt på den här mannen i hela mitt liv, för han har en verklig förebild – eller egentligen två, som jag har slagit samman. Dels en kille som fanns under min uppväxt. Han var den där killen som aldrig pratade med någon, som stammade, som alltid satt längst fram hos chauffören i skolbussen. Som aldrig hade en kompis eller en tjej. Vad fan hände med honom, hur blev livet? Vad är ett liv? Vi andra tänkte på utbildningar, yrkeskarriärer och om det skulle bli Göteborg eller Stockholm. Men så finns det de som inte ens klarar av att flytta hemifrån. Kanske har jag velat döva mitt dåliga samvete? Jag sträckte aldrig ut min hand och erbjöd sällskap eller hjälp, jag bara tittade på. Nu får han i alla fall ett porträtt i en bok.
Och den andra förlagan?
– Romanens slut har en verklig förlaga: en man som fattade samma drastiska beslut som Einar. Så för mig finns det en koppling till verkliga personer, och inte bara till en samhällsförändring.
Den oduglige utspelar sig på 1990-talet. Är det ett sätt att säga något om hur samhällets syn på människor som Einar har förändrats?
