Bild: Shutterstock

20 knep för att skriva starka kärleksscener

Har du någon gång läst en kärleksscen så perfekt att ditt hjärta slår frivolter, din kropp är på väg att explodera, dina ögon tåras och du vill skrika rakt ut i ren hänförelse? Får den dig att glömma att det är ”bara ord” och i stället känna det som om du själv just upplevt det mest känslosamma och upphetsande ögonblicket i ditt liv? Här är tjugo steg till kärleksscenerna som kommer att leva vidare i dina läsares minne för evigt.

1. Kom fram till vad du är bekväm med att läsa och skriva

Det blir allt mer populärt att skriva kärleksromaner med väldigt grafiska sexskildringar. Betyder det att du borde göra detsamma? Inte nödvändigtvis.

Få författare skriver böcker av en typ som de inte själva är bekväma med, och de flesta väljer ju automatiskt en nivå och en uppsättning karaktärer som de trivs med. Men avfärda inte den här genren helt och hållet bara för att du inte tror att det är din grej.

Det kan vara klokt att varsamt introducera sig själv till dessa mer explicita historier om du har en berättelse i åtanke som kräver något lite mer saftigt än vad du är van vid. Läs lite av allting i genren för att ta reda på vad som passar ditt skrivande bäst.

 

Lästips! Henrik Bromander, som fått beröm för sina prestationer på området, tipsar om några författare som skapat bra sex.

2. Låt dina karaktärer avgöra intimitetsnivån, inte förlagen

Annons

Förr brukade jag basera allt jag skrev på vad jag trodde att förlagen ville ha. Som blivande författare är det väl också helt förståeligt – man vill ju bli utgiven och att skräddarsy en bok efter förlagens efterfrågan borde väl rimligtvis öka chanserna?

Nja. En del av mig tror att anledningen till att jag inte sålde något under så lång tid var just att jag försökte skriva för alla andra utom mig själv och vad som passade mina karaktärer. Om du skriver för någon annan så skriver du inte från hjärtat, och det märks.

 

3. Respektera dina läsare – ge dem vad du lovar

Respektera dina läsare för den tid och de pengar de investerar i din bok.

Om du förbereder dem på romantik så ge dem det i överflöd. Om du förbereder dem för ett tungt, emotionellt drama så ska de också få det. Om du förbereder dem för en ångande romans som bara blir hetare och hetare så leverera det. Om du inte ger dina läsare vad du lovar så lämnar du dem missnöjda och riskerar att de väljer bort din nästa bok.

 

4. Gör dina älskande till människor så blir också kärleksscenerna verkliga

Människor och relationer är knepiga saker. Något sådant som ”normalt” existerar inte i verkliga livet och plockar du isär en person i sina beståndsdelar så kommer du att se någon som är både ologisk, motsägelsefull, god och ond på samma gång. Sannolikt hittar du råmaterial till både en hjälte och en Mr Hyde i samma person.

Annons

När du skapar dina romangestalter bör du fånga alla dessa ologiska, motsägelsefulla, goda och onda sidor och sedan fundera på hur det påverkar personenas relationer. Det här handlar om att göra dem tredimensionella.

Lästips! »Det finns så mycket kvinnohat i vårt samhälle. Inte minst inom populärkulturen. Kvinnor styckmördas, våldtas och bortförs slentrianmässigt, som underhållning.«

Relationer av olika slag är centralt för de allra flesta människor, men jag tror att just kärleksrelationer är de mest komplexa av allihop. Här har du alltså två personer, var och en med sitt eget emotionella bagage, sina knasiga idéer och inre konflikter, som försöker (eller försöker undvika!) att sammanfoga sina liv till ett gemensamt. Vägen dit är ofta ytterst fascinerande.

Med andra ord; du gör dina kärleksscener verkliga genom att göra dina människor verkliga. En levande romangestalt kommer att få din läsare att se på världen och människorna runt omkring på helt nya sätt. Och har du skapat spännande romangestalter kommer du säkerligen själv att bli nyfiken på vad som får dem att gå igång.

 

5. Använd dig av förhöjd sinnesnärvaro

”Förhöjd sinnesnärvaro” – första gången jag hörde detta begrepp var av romance-författaren Sandra Brown. Jag kan inte tänka mig lämpligare uttryck för att beskriva den där särskilda sexuella spänningen som är förutsättningen för en romans mellan två människor. Förmågan att fånga den i romantisk litteratur är så viktig att den inte kan överskattas.

Dina romangestalter förväntas ju vara som gjorda för varandra. Att de möttes var förutbestämt, de fördes samman av ödet, eller gud själv. Därför blir också varje blick, beröring och känsla större än livet självt.

När huvudpersonerna nuddar vid varandra, även om det är av misstag, ska läsaren kunna se gnistor slå mellan dem. När de ser på varandra så ska stora känslor sättas i rörelse, hos såväl romangestalterna som dina läsare.

 

6. Inled den sexuella spänningen från början

Den förhöjda sinnesnärvaron mellan dina huvudpersoner måste börja omedelbart, redan första gången de möts i romanen, och ska sedan fördjupas vid varje följande möte.

Det finns bara två möjliga anledningar till att en läsare inte vill uppleva en kärleksscen: 1) De läser en romantisk bok av misstag, eller 2) Författaren har inte förberett för kärleksscenerna tillräckligt tidigt eller tillräckligt mycket.

Om det inte finns någon spänning mellan ett par, ingen förhöjd sinnesnärvaro, så kommer en sexscen att göra läsarna lika generade som de inblandade karaktärerna.

Det sista en författare vill är att en scen som ska vara sensuell blir pinsam.

När huvudpersonerna äntligen möts för en kyss, intim beröring eller ska ha sex med varandra, så måste läsaren bli exalterad, och hålla tummarna för att de inte ska bli avbrutna.  De ska inte kunna bärga sig under vägen fram till sovrummet. Framför allt ska de känna sig tillfreds när det hela är klart.

 

7. Använd inte alltför överlastad prosa eller ord som gör dig obekväm

Nyckeln till att skriva en lysande kärleksscen är att inte fastna i varken det känslomässiga eller det fysiska alltför länge. Låt inte dina karaktärer bli så trollbundna att de flyger på ett moln av författarens smäktande formuleringar aida upp och sida ner. Låt inte heller dina karaktärer bli så involverade i de fysiska handlingarna att det inte blir mer än sex. Läsare vill inte höra för många bomullsmjuka omskrivningar, men inte heller något som passerar gränsen för vad som passar in i den aktuella berättelsen. De vill att varje sinne ska utforskas – syn, hörsel, lukt, känsel, smak. Slarva inte heller med “disharmoniska” sinnen, såsom prat, rörelse, distraherande tankar – det är där som känslan av realism kommer in.

Här är ett bra test för att se huruvida ett ord är tillräckligt bra för att användas i en kärleksscen:

Säg det högt för dig själv när du är mitt i scenen du skriver. Blir du upphetsad? Riktigt upphetsad? Eller får det dig att skratta högt? Om du skrattar åt det så borde ordet inte användas eftersom dina läsare förmodligen kommer att reagera likadant.

Själv har jag många gånger stannat upp i läsningen inför ord och fraser som: “hans mandom guppade upp och ner som en flaggstång”, “hans njutningsstav”, “hennes honungsburk” eller “de svävade på kärlekens vingar och exploderade in i oändligheten.”

På samma sätt kanske du anser att vissa ord är för grova, ohyfsade eller chockerande för att användas i en romantisk roman. Men kanske passar de en av dina romangestalters personlighet?

 

8. Skapa rätt stämning för dig själv och dina karaktärer

Hur kommer du själv i rätt stämning för att skriva en kärleksscen? Återskapa scenen i tanken. Återskapa den i ditt eget vardagsrum om det hjälper.

Lägg märke till saker i din omgivning. Dofter, syner, smaker, ljus och känslan av att stryka handen över en yta. Hänge dig åt njutningen. Tänd doftljus, skala en apelsin, spela romantisk musik, lägg silke eller spets eller sammet mot din hud. Ta på dig din älskades parfym eller tröja.

Öppna inte dörren och svara inte i telefon!

 

9. Glöm inte i vilken genre du skriver

Tänk dig sensualiteten i en kärleksscen i en romantisk skräckroman, där huvudpersonen både fruktar och är hjälplöst attraherad av en mystisk och potentiellt farlig gestalt. Din huvudperson kommer att ha sinnena på helspänn och vara uppmärksam på allt i sin omgivning –  temperaturen i rummet, kylan, och hur hon tinar upp när den andre uppenbarar sig i dörröppningen.

Hon skulle vara medveten om den skiftande spänningen såväl inom som utanför hennes egen kropp, och om sin egen inre kamp mellan skräck och upphetsning. Hon skulle vara medveten om skuggorna i rummet, i den andres ansikte och på dennes kropp. Månljuset som spiller ut över stengolvet och den andres lukt; djurisk och rå.

Hon skulle rycka till vid minsta ljud och skulle höra sina egna hjärtslag och återhållna andetag i den kusliga avsaknad av ljud som följer. Den andres röst skulle både förlama henne och skjuta hennes upphetsning i höjden.

Att vara medveten om sådana sinnesintryck är för övrigt viktigt vilken genre du än skriver i.

 

10. Använd dina karaktärers bakgrund och tidigare erfarenheter i dina kärleksscener

Dina karaktärer kan hjälpa dig att välja de ord de skulle använda i en kärleksscen. När jag skrev den första kärleksscenen i min roman Restless as Rain använde jag till exempel musikaliska referenser för de erotiska mötena, eftersom karaktärerna var musiker.

I Forever Man är hjälten en mekaniker och lastbilschaufför. Han tänker i termer av varvade motorer, kraft och frihet. Både hjälten och hjältinnan är extremt råa, våldsamt känslosamma och bitvis grova i mun, så deras kärleksscener behövde passa deras personligheter.

 

11. Välj ditt berättarperspektiv med omsorg

Jag har hört många som ger rådet att skriva varje kärleksscen ur båda huvudpersonernas synvinkel. Naturligtvis vet du bäst själv vad som funkar i din bok, och jag vill inte helt avfärda detta – att använda två perspektiv i samma scen kan säkert fungera ibland. Men jag vill uppmana till försiktighet. Varför ägna en hel bok åt att omsorgsfullt hålla sig till en synvinkel i taget för att plötsligt börja hoppa mellan de två så fort det kommer till en kärleksscen? Du kommer att förvirra och kanske irritera läsaren istället för att stärka banden. Det är vettigare att göra valet från första början: skriver du konsekvent ur två synvinklar i varje scen eller skriver du ur en i taget?

 

12. Se fördelarna med att skriva kronologiskt

Ett annat vanligt råd är att notera var kärleksscenerna ska vara medan man skriver och sedan gå tillbaka och skriva själva scenerna sist av allt.

Min åsikt? Jag har aldrig sett detta hoppande i texten fungera effektivt för någon författare. Om du utelämnar en scen riskerar du att rubba helheten när du sedan ska lägga dit den.

Jag tycker att det är ett ologiskt sätt att arbeta på. Din berättelse riskerar att framstå som schizofren. Varje sensuell scen bör vara ett uppsökande, en skiktning av karaktärerna, som visar på hur de närmar sig varandra. Om du bara slänger in saker i efterhand så går du miste om stämningen, drivkraften och sammanhållningen mellan scenerna.

Om du istället väljer att skriva kronologiskt så faller allting på plats naturligt. Utvecklingen och spänningen ökar utan att läsaren tappar tråden och börjar ifrågasätta huruvida scenen faktiskt passar in.

 

13. Allt finns i detaljerna

Ett annat trick för att behålla spänningen mellan scenerna är att fokusera på en viss detalj hos din ena romangestalt som fängslar den andre.

I min roman Fire & Ice är hjälten besatt av hjältinnans mun från första början. Du kan tänka dig hur han reagerar första gången han kysser den.

I en annan av mina romaner inleds en erotisk besatthet tidigt i boken när min ena huvudperson ser den andre dricka en flaska öl. Denna vardagliga handling är påtagligt upphetsande för henne. Så fort han lämnar rummet plockar hon upp flaskan och rör vid den med sina egna läppar. Hjälten kommer tillbaka och ser henne dricka hans öl. Därefter ökar den sexuella spänningen mellan dem ända tills fantasin slutligen blir verklighet.

I min bok Reluctant Hearts älskar hjältinnan hur hjälten luktar, så till den milda grad att hon försöker köpa hans parfym åt sig själv men inte kan hitta exakt samma doft. Första gången hon kommer till hans lägenhet smiter hon in i hans badrum och hittar den… och råkar spilla ut hela flaskan över sig själv.

Givetvis leder det till att hjälten avslöjar hennes snokande, och sådana sensuella incidenter ökar spänningen avsevärt.

 

14. Dialog är sexigt – använd den till fulländning

Kan du tänka dig sex i total tystnad? Visst skulle det vara pinsamt? Detsamma gäller när man skriver kärleksscener. Att använda dialog i dessa scener kan förhöja den erotiska skärpan avsevärt. Ibland kan några få ord räcka.

 

15. Använd humor om det fungerar

Var inte rädd för humor, även om du skriver en finstämd eller storslaget dramatisk bok. Ömhet kan ibland passera gränsen till det sentimentala, och beroende på situationen och gestalterna du skapar, kan humor minska spänningen tillräckligt länge för att ge läsaren en magisk inblick i djupet hos dina karaktärer.

 

16. Fundera över om du ska “höja insatsen”, fysiskt eller emotionellt… eller både och

Något som jag hört från både lektörer och författare är att “du måste höja insatsen för varje möte”, oavsett om det handlar om en blick, en beröring, en kyss eller en sexakt. Men nu handlar ju detta om att skriva romance, och inte om porr, och i romance-genren bör det finnas en jämn balans mellan sex och känslor.

Pornografi är i första hand sex och det känslomässiga dimensionen är oftast reducerad till ett minimum. Därför kan jag vara tveksam till rådet att ”höja insatsen” på det fysiska planet. De huvudsakliga insatserna för romanfigurerna i i romance är ju nämligen av emotionell karaktär och inte nödvändigtvis fysisk.

Om det passar din bok att fortsätta höja den sexuella insatsen så för all del, kör på! Men kom ihåg att det inte alltid är det mest effektiva. Kanske borde du höja den känslomässiga insatsen i stället. Eller både och.

 

17. Betona det fysiska, men inte på bekostnad av det känslomässiga

Bra kärleksscener innehåller ofta en kombination av rent djuriska drifter och hänförande känslomässig intimitet. För mig är det mest spännande med att skriva romaner varken att skapa nervkittlande actionscener eller hjärtbultande upphetsning sida upp och sida ner. Nej, tjusningen finns i att skapa karaktärer och göra dem så verkliga att du skulle tro att fanns på riktigt om du inte visste bättre.

All dramatik, och all passion, har sitt ursprung i karaktärerna. Kan jag få dig att skratta och gråta, att vilja slå armarna om mina karaktärer eller rent av kasta en stol på dem, ja då har jag gjort mitt jobb som författare. Och om du skulle bli så betuttad i någon av dem att du i ren extas kastar dig över din verkliga partner, ja då är jag överlycklig. Då har jag lyckats skapa de där tredimensionella romangestalterna som faktiskt kan påverka en människa i verkliga livet.

Anledningen till att jag älskar kärleksromaner med en högre grad av sexuellt innehåll är att både jag och läsarna bokstavligen får komma mina karaktärer in på bara huden. Varje känsla drivs till sin spets. Jag kan fullständigt uppslukas av dem och leva genom dem. Jag vet allt de vet, går igenom allt de går igenom, känner allt de känner och jag har tillgång till allt de tänker.

Erotiska böcker som inte betonar det emotionella i samma utsträckning som det fysiska gör mig lätt besviken. Det är helt enkelt inte underhållande för mig, eller för den delen de flesta som älskar romantisk litteratur, att läsa om två personer som håller på som kaniner, men som knappt tycks ha några känslomässiga band till varandra över huvud taget.

Visst, de kanske finner varandra och lever lyckliga i alla sina dagar, men vad spelar det för roll om läsaren inte känner något för dem? I dessa fall blir läsaren snarare en smygtittare än någon som engagerar sig och längtar in i huvudpersonernas tankar.

 

18. Kom ihåg, mindre kan vara mer

Du behöver inte beskriva varje kärleksscen i detalj. Ibland kan en väldigt kort scen summera ett erotiskt möte bättre än flera sidor med detaljerade beskrivningar. Att skriva kortfattade kärleksscener är inte enkelt, men du kommer att ha stor nytta av det om du lär dig behärska konsten. Några av de starkaste erotiska scener jag skrivit innehåller inte en enda visuell beskrivning, men det gör dem inte mindre fängslande.

 

19. Skriv inte sex som självändamål eller bara för att fylla sidor

Några av de kärleksromaner jag läst från de vanligaste utgivarna av romantisk litteratur är väldigt mallade. Första kyssen måste inträffa ett visst antal sidor in i boken, samma sak med första sexakten, och om resten av historien är lite svag räcker det att man fyller ut med ytterligare ett par sexscener. Det är sorgligt att förlag tvingar författare att kompromissa med berättelsen bara för att fylla sidor eller för att sex, sex och åter sex är temat hos just det förlaget.

Själv tycker jag att hjärtat i varje kärleksroman borde vara det känslomässiga bandet mellan huvudpersonerna. Allt annat är underordnat – oavsett om det är barn, inre eller yttre konflikter eller för den delen sex. Tappa inte detta ur sikte när du skriver dina kärleksscener.

 

20. Låt varje kärleksscen avslöja något nytt

Se till att varje kärleksscen räknas och använd idem inte bara för att fylla sidor eller snabbt komma till sexet. Ha istället som ambition att varje kärleksscen ska föra handlingen framåt. Låt varje kärleksscen avslöja någon ny sida hos romangestalterna, öppna upp deras känsloliv bit för bit  – även om det bara är för läsaren och inte nödvändigtvis för den andra romangestalten.

Om du kan stryka en kärleksscen helt och hållet utan att det påverkar handlingen så sitter du antagligen med en överflödig scen. Behandla den som alla andra överflödiga scener – klipp skoningslöst bort den och tänk inte mer på saken.

Kärleksscener kan vara en börda. De kan få redaktörer och läsare att hoppa till nästa kapitel för att undvika tristess, överlastad prosa eller pinsamheter. Eller så kan de skrivas så perfekt att ditt hjärta slår frivolter, din kropp är på väg att explodera, dina ögon tåras och du vill skrika rakt ut i ren hänförelse. Det är vid sådana tillfällen du glömmer att det är ord du sitter och skriver. Det du upplever är snarare ren och äkta passion.

Rekommenderas för dig