13 trender som formar morgondagens deckare

1. Extremerna blir fler

Gränserna för vad vi tycker är rimligt att läsa om kommer att flyttas. En yngre Netflixgeneration, som är skolad i effektivt berättande och vana vid proppfulla storylines, nöjer sig inte med 300 sidor om en polis som i makligt tempo försöker att lösa ett enskilt brott. Det kommer att hända mer, och mer extrema saker, i morgondagens deckare: grövre våld och övergrepp, chockartade vändningar och betydligt större och mer svårlösta brottshärvor.

2. Sverige dominerar

Svenskarna älskar att läsa svenska deckare som utspelar sig i – Sverige. Det är en trend som bara förstärkts med tiden, och de senaste åren har också glesbygd och hemvändande synts som ett tydligt tema i kriminallitteraturen.

Flera förläggare vittnar om ett alltmer kompakt motstånd mot kriminalromaner som översatts till svenska. Det är enligt Kristoffer Lind, förlagschef på Lind & Co, »enklare att sälja en medelmåttig svensk deckare av en okänd författare än en internationellt hyllad och originell bok som vunnit The Gold Dagger«.

3. Backlisten allt ­viktigare

Läsarnas sätt att ta till sig litteratur förändras snabbt. I dag köper typläsaren inte sina böcker i en fysisk bokhandel, utan klickar hem dem – eller tar del av dem som e- eller ljudböcker i en streamingtjänst. Det gör betydelsen av backlist (alltså författarens tidigare utgivna böcker) långt större. I en bokhandel finns i regel författarens senaste bok, plus eventuellt någon eller några tidigare titlar i pockethyllan. Men i Storytel-appen, eller på Adlibris, kommer allt som författaren skrivit att finnas – några klick bort. Streamingtjänster och nätbokhandlar vill få sina kunder att läsa, lyssna på och köpa fler böcker och tipsar därför gärna om annan läsning. Eftersom de inte kan kommunicera direkt med sina kunder som i en fysisk bokhandel används författarnamnet för att generera tips: »hen har också skrivit A, B och C«. Särskilt effektivt är detta förstås vad gäller serier.