PC Jersild: »Någon sa att stora författare har sällan någon egentlig stil«

Om att börja

»Man kan föreställa sig den oskrivna romanen som ett hus med en rad olika rum, kanske som ett litet museum. Till en början står författaren och kikar genom nyckelhålet in i det rum där romanen ska börja och författaren-läsaren starta sin vandring. Man kan då behöva öppna dörren och ta ett kliv in i rummet för att man som författare ska få en aning om vad man håller på med.«

Om livets jävlighet

»I romanen förebådas olyckorna; verkligheten bryr sig inte om den sortens dalt.«

Om att hålla ordning

»När man väl rullat igång romanen måste man presentera sin arena och de personer som är viktiga. I filmen är det enklare: om en roll spelas av en känd skådespelare kan man gissa att karaktären är viktig. Om man i romantexten ägnar stort utrymme åt att presentera en person bör man inte utan vidare släppa karaktären senare. Jag är själv skyldig till ett sånt kardinalfel. I Babels hus berättar jag om en gammal dam som förirrar sig in i en del av det stora sjukhuset som är under byggnad, där hon faller ihop och blir liggande. Jag vet inte hur många oroliga förfrågningar jag fått genom åren vad som hände med henne. Men jag glömde helt enkelt bort den gamla damen.«