För ett dussin år sedan skulle Viveca och Camilla Sten ha skrattat högt åt tanken att de skulle skriva böcker tillsammans i framtiden. Camilla var 14, och hon och hennes mamma kunde knappt vistas i samma rum utan att det slog gnistor. När de skulle åka till London för att hälsa på släktingar upprättade de till och med ett kontrakt där de högtidligt lovade varandra att inte bråka, för att resan skulle bli uthärdlig.
Camilla hade lätt för sig i skolan och älskade böcker. Under en högstadielektion i biologi – ett av hennes tråkigaste ämnen – slog det henne att om hon lyckades skriva en sida om dagen i ett helt år, skulle hon åstadkomma en bok. En särskilt bra bok blev det inte, men hon lyckades med sitt åtagande och fortsatte att skriva manusutkast.
Ett par år senare svängde Vivecas karriär 180 grader, från framgångsrik jurist till framgångsrik författare, när hon slog igenom med sin första deckare, I de lugnaste vatten. Samtidigt hade de stormigaste mamma-dotter-bråken lagt sig, och Camilla var inte sen att ge sig in i sin mammas nya värld. Hon läste Vivecas manus och följde med på förlagsmiddagar och bokmässor.
Efter studenten flyttade Camilla till studier i Uppsala, och idén till debutromanen En annan gryning växte fram. Men hon och Viveca började också prata löst om att göra en ungdomsdeckare ihop.
- Mer:
- Reportage
