Vinterns stilguide

Osäker på hur man skriver flyhänt eller placerar ett kommatecken? I så fall är du inte ensam, men så snart du lärt dig känna igen några vanliga nybörjarmissar kan du uppdatera din stilgarderob på relativt kort tid. Du får också lära dig fulskriva – ett knep som hjälper dig att hitta din egen röst.

1. Onödiga slarvfel

Det behöver inte vara hela världen om du har svårt för att stava, bara du är noggrann med korrekturläsning. Jag har varit med och anställt en skribent som öppet sa att hon stavar som en kratta, men hennes färdiga artiklar var hur bra som helst. Den kreativa friheten då, får inte författare skriva hur de vill? Jo, om de gör det medvetet kan det till och med bli genialt, men slarvfel är störande och bryter berättelsens magi.

Lösning: Korrekturläs ditt utkast med hjälp av stavningsprogram (nås via F7 i både Word och Open Office). Se också till att minst två läsare går igenom din text innan du skickar material till novelltävlingar eller förlag.

 

2. Styltigt meningsbygge

Det är vanligt att börja mening efter mening med ”det”, ”han” eller ”hon”. Det blir dock styltigt om flera meningar på raken börjar likadant. Det här stycket är ett exempel på styltigt meningsbygge. Undantag: Medvetna upprepningar kan fungera utmärkt och spegla en känsla, till exempel besatthet eller stress.

Annons

Lösning: Läs högt och sök flödet. Variera meningslängden för att ge en behaglig läsrytm och påverka läsupplevelsen. Korta meningar höjer tempot.

 

3. Adjektivsjuka

”När du hittar ett adjektiv, döda det”, sa Mark Twain. Men även om det är ett rappt citat är det inte alls säkert att du behöver ha ihjäl alla. Problem uppstår snarare när flera adjektiv staplas på rad. Exempel: Du vill skriva målande och låter din huvudperson ta på sig en sensuell, babymjuk, pastellfärgad tröja.

Lösning: Testa att antingen välja bara ett adjektiv eller hitta substantiv som säger det du vill ändå. I exemplet ovan duger kanske ”angorajumper”?

 

4. Det saknas gestaltning

Gestaltning är att visa i stället för att beskriva. Både beskrivning och gestaltning behövs men gestaltning ger nästan alltid mer liv till texten.

Jämför ”Pojken reagerade ganska kraftigt när han vaknade upp ur narkosen” med ”Pojken vred sig som en mask på britsen, hostade och hulkade blod medan larmet ljöd från syremätaren.”

Annons

Det här är en av de tekniker som skiljer nybörjare från vana författare.

Lösning: Träna på gestaltning. Gå en författarkurs där gestaltning ingår.

 

5. Rädsla för ”sa”

Många skribenter är rädda för att använda ordet ”sa” för ofta, kanske för att de hört rådet att man ska variera sin text. Och det är delvis sant, men just ”sa” är lika outslitligt som ”och”. Pratord som ”tillade”, ”basunerade” eller ”deklarerade” riskerar däremot att märkas för mycket.

Lösning: Tänk på ”sa” som en talmarkör. Det kan funka bra med ”viska”, ”mumla”, ”skrika” etc, men använd dem bara om de verkligen behövs.

 

6. Kommakaos

Ja, var ska kommatecknen sitta egentligen? Förr lärde man ut satskommatering i skolorna, det vill säga att använda komma som markering mellan satser, men i modern svenska är det tydlighetskommatering som gäller. Viss tradition råder fortfarande men du har också frihet att markera rytm, driv och pauser.

Lösning: Tänk på kommatecken som en hjälp till läsaren. Peta in kommatecken där du vill markera minipauser eller skilja saker åt. Undvik onödiga kommatecken.

 

7. Replikröra

Ska man välja talstreck eller citationstecken? Ibland kan en nybörjarskribent få för sig att blanda friskt, eller använda både och, vilket blir lika knasigt som att ha både hängslen och skärp.

Lösning: Välj mellan talstreck – och ”citationstecken”. Det finns inga regler kring hur du ska välja, men talstreck är något vanligare i barnböcker och svensk litteratur.

 

8. Prestationsångest

Alla texter har någon gång varit utkast och inte ens Doris Lessing (eller valfri författarikon) skriver som Doris Lessing på första försöket. När du provar dig fram till din språkdräkt kan du med fördel släppa lös din inre bohem och strunta i om det känns som om det blir dåligt.

Lösning: Fulskriv! Målet är inte att skriva en tryckfärdig text utan ett utkast som du kan bearbeta tills du blir nöjd.

Rekommenderas för dig