Det talas ofta om hur ljudböckerna och strömningstjänsternas dominans påverkar litteraturen och bokbranschen. Mer sällan har någon frågat författarna hur de faktiskt mår i den nya, digitaliserade världen.
Det gjorde vi, och fick bland annat svar från en stor och hyllad spänningsförfattare:
»Alla vi som skriver är faktiskt medskyldiga till att upprätthålla bilden av att författarskap är något man kan bli rik på, om vi inte kliver ut och säger att det här är en riktigt pissig bransch.«
Det är därför Skriva nu publicerar »Skrivfabriken«.
Vår reporter Henrik Ekblom Ystén har pratat med ett antal etablerade och ansedda författare av främst spänning. Samtliga ger ut sina böcker på stora traditionella förlag, och de är uppgivna. Minst sagt.
De här författarna tror sig inte längre kunna fortsätta skriva på heltid. De ser sina tryckta upplagor dala, och sina böcker drunkna bland massproducerade serier på strömningsapparnas topplistor. Ljudbokens dominans innebär att folk kan konsumera fler böcker, men mindre uppmärksamt (eftersom den som lyssnar i regel gör annat samtidigt). Konsekvensen: Att många förlag nu önskar snabbt skriven, friktionsfri och enkel ljudbokslitteratur. Litterär kvalitet tycks allt mindre viktigt. Att kunna skriva snabbt? Mycket värdefullt.
En författare som har flera försäljningssuccéer bakom sig säger: »Nuförtiden vill förlagen bara ha mer och mer. Jag vet att jag kan skriva en bra bok på 18 månader men det känns numera som orimligt lång tid för förlagen, som vill kunna spotta ut en uppföljare så snart lyssnarna är klara med den första.«
En annan förklarar att inkomsterna rasat: »Jag får mindre än tio kronor per lyssnad bok, snarare runt en femma.«
En tredje frågar sig varför författarna ska ta den största smällen: »Förläggaren har ju fortfarande samma lön, redaktören och korrekturläsaren också. Som författare är man å andra sidan van vid att alltid vara den som tjänar minst. Senast på Bokmässan slog det mig i ett möte med förlaget: alla hade betalt för att vara där. Alla utom jag.«
Alltså: en yrkeskår som känner krav på att producera allt mer, allt snabbare, och samtidigt acceptera att få väsentligt sämre betalt.
På andra sidan finns snabbskrivare som täljer guld när de lyckas dominera ljudbokstopplistorna. Som Caroline Grimwalker, som intervjuas i vårt reportage: »Många av dagens författare har valt jobbet utifrån vissa förutsättningar: att research ska få ta sin tid, att skrivandet ska få ta sin … Men det funkar inte så längre. Vi gör också research, men snabbare. Det någon gör på ett halvår kan jag göra på en månad.«
Om man är en person som älskar böcker bör man stanna upp och faktiskt reflektera över hur man betalar för dem. Jag har otaliga gånger varit med om att folk ställt sig frågande till varför jag inte lyssnar på ljudböcker. Jag har snudd på känt mig stockkonservativ eller korkad som väljer bort något så uppenbart smidigt och prisvärt. Efter att ha läst »Skrivfabriken« känns det lätt att försvara varför jag föredrar inbundna böcker framför en ljudboksapp. Är det rimligt att en hel familj betalar ett par hundralappar, mindre än vad en enda inbunden bok kostar, för att kunna lyssna på ett obegränsat antal böcker? När det innebär att författarna vars böcker man konsumerar tjänar nästan ingenting? Och att svensk samtida litteratur urholkas, att det bästa sättet att överleva som genreförfattare blir att skriva snabbare, enklare, mer strömlinjeformat (och gissningsvis sämre).
Caroline och Leffe Grimwalker är stolta över att »ha sparkat in dörren« som gör att produktionstempot i bokbranschen ökat radikalt. Och man måste ge dem det: de har fattat något avgörande, de jobbar hårt och de har gett sig fan på att leva gott i en tuff bransch.
Men när Skrivas reporter frågar om de i och med denna insparkade dörr kanske också ställt dörren på vid gavel för AI-skrivna böcker – en vanlig författare skriver en spänningsroman på 18 månader, Leffe Grimwalkers rekord är 18 dagar, men AI kan antagligen snart skriva en på 18 timmar – är Carolines svar krasst:
»Then we’re fucked.«
Läs gärna reportaget – och låt oss veta vad ni tycker.
Veckans …
… recension
Jag har ännu inte läst Elin Cullheds Eurydikes natt, en av höstens mest efterlängtade böcker. Fyra år har gått sedan Elin Cullhed släppte sin sedermera Augustprisade Eufori, en bok vars tillblivelse nästan tog kål på henne, det berättade hon för mig när jag intervjuade henne inför lanseringen, och genom Ingrid Elams noggranna läsning av den nya boken förstår man att det både finns släktskap med Eufori, men också helt nya trådar att följa.
Den som vill veta mer om Cullheds skrivprocess kan för övrigt se henne på SkrivaScenenpå Bokmässan, där hon samtalar med sin förläggare Maria Såthe på fredagen klockan 14.30.
… skrivtävling
Vi har nu lanserat vår skrivtävling på temat fantastik! Vi vill läsa din science fiction, fantasy, romantasy, magiska realism, skräck, saga … Temat är fritt så länge din text utgör inledningen till en berättelse som på något sätt tar sig bortom verkligheten som vi känner den. Information och tävlingsregler hittar du på Skrivas sajt.
… boktips
Mitt äldsta barn läser just nu den i Finland hajpade Wonderkid, och är helt uppslukad. Utifrån hans beskrivning är boken en sorts Harry Potter möter Åshöjdens BK – en smart konstruerad berättelse om att våga gå sin egen väg, och om att söka sitt ursprung.
… service
Bokmässan närmar sig och för de av er som ska dit – som besökare eller författare – har vi samlat ihop en godispåse. På vår samlingssida för Bokmässan 2025 hittar ni allt ni behöver veta om mässan och SkrivaScenen, plus en rad användbara artiklar – till exempel om att stå på en scen, om att träffa sin läsare och om vad du som författare kan förvänta dig av ditt förlag i samband med Bokmässan.
… debutant
I förra numret intervjuade vår dåvarande praktikant Nora den 26-årige Houssin Vennberg Sninate som skrivit romanen Äventyrsboken. Boken recenserades förra veckan av Nina Lekander i SvD, som skrivit friskt och roligt om Äventyrsboken och som är fängslad av både form och innehåll. Själv föll jag för vad Vennberg Sninate sa när han intervjuadesi Skriva: »Jag tänker på ordet ›äventyr‹ som besläktat med ›sökande‹. Men att äventyr är lite skitigare, och lite mindre diffust.‹«
Kanske bör bli ens första höstbok?
