Långsamhetens lov

Ständigt får vi höra att vi måste lönearbeta mer. Vi ska vara produktiva och bidra till tillväxten. Och ändå sitter tusentals människor framför sina datorer och gör något så improduktivt som att skriva. Är skrivandet rent av ett hot mot välfärden? Författaren Mattias Hagberg träffar Roland Paulsen, aktuell med boken Vi bara lyder – En berättelse om Arbetsförmedlingen.

Jag är en belastning för samhället. Det går nog inte att se det på något annat sätt. Med ekonomiska mått mätt är jag en röd siffra i bokföringen, ett minus.

Hur då?

Jo, jag skriver böcker som inte bär sig. Jag lägger enormt mycket tid på att sitta framför datorn och fantisera ihop världar och människor som faktiskt inte existerar. Jag försöker leva på att ljuga – men sanningen är att det inte går ihop, åtminstone inte samhällsekonomiskt.

Om jag jämför den tid jag lägger på att skriva en roman med den förtjänst som försäljningen ger ligger min timpeng på runt tio kronor. Ändå fortsätter jag, med en dåres envishet, att sätta mig framför datorn och fabulera.

Fortsätt läsa
– gratis i en månad!

Därefter 59:-/månad.

Testa nu

Har du redan ett konto? Logga in här.

Publicerad 2018-09-19 och uppdaterad 2026-03-23 Artikeln är skriven av .