Kom igång med din bok

Om du planerar att skriva en hel roman under semestern, riskerar du att bli besviken. Däremot räcker några veckors intensivt arbete för att lägga en bra grund till projektet. Skrivas chefredaktör Tobias Regnell ger dig en steg för steg-metod som tar dig över krönet.

Under 20 år som magasins- och bokredaktör har jag mött alla sorters skribenter: idésprutorna, arbetshästarna, stilisterna, brödskrivarna, de som har ett »ärende« …

Alla har sin egen metod, och alla lyckas olika bra från gång till gång med sina reportage eller böcker. Som redaktör kan det vara ganska frustrerande: »Hon skrev ju en så fantastisk text förra gången, men den här gången lyfter det inte riktigt.«

»När funkar det som bäst?« frågade jag mig nyligen. »Finns det något mönster?« Och ja, det gör det, insåg jag snabbt. De helgjutna magasinsutgåvor vi gjort, alla böcker som nått och glatt många läsare, har byggt på den rätta kombinationen av kreativitet och kontroll, av fantasi och flit, av friflygande idéer och noggrant genomförande.

Dina idéer behöver en ram och en plan. Men ramen ska lämna plats för de infall som kommer längs vägen. Det är den dualismen du bör bygga in i ditt bokprojekt. På köpet får du omväxling i skrivlivet.

För mig är det också de motsatserna som gör skrivande och böcker så spännande. Du börjar med ett blankt papper, alla vägar är öppna, alla tankefrön väntar på att växa till sig. Och sedan i andra änden: det sista semikolonet som ska behållas eller tas bort. Först måste du vara receptiv; ödmjukt och förutsättningslöst ta in både omvärlden och dina egna tankar. Sedan måste du bygga upp ett slags hybris: »Det här är min berättelse. Just så här ligger det till.«

Lästips! Vill du skriva men saknar en historia? Misströsta inte! Här är tre steg till din bokidé!

 

Annons

Metoden här intill är anpassad till ytterligare ett slags dualism. Nästan alla yrkesförfattare, och en ännu större andel av de aspirerande författarna, kan inte arbeta med sin bok på heltid. Därför är det bra att skapa en rutin där du kan hårdjobba koncentrerat ett par veckor och sedan arbeta mer sporadiskt en längre period – för att sedan göra en sprint till. Och så vidare tills du kommer i mål.

 

1. GÖR EN PLAN

Alla böcker börjar med en idé. Är idén bra så växer den – och till slut är den så stor att den inte ryms i ditt huvud. Det är då du bör skriva ner det tänkta innehållet kapitel för kapitel, gärna för hand på rymliga A3-papper.

Viktigast är att försöka formulera var varje kapitel börjar och slutar, på så sätt får du behändiga »hållplatser« som ger dig möjlighet att bryta ner ditt stora projekt i hanterbara delar. 12–18 kapitel brukar vara ett bra riktmärke för en normallång bok – du får en god överblick över din skrivprocess och läsaren får lagom stora bitar att sätta i sig. Försök att vara så specifik som möjligt med kapitelstart och slut. I vilket läge befinner sig handlingen och människorna när kapitlet slutar? Vill du sluta med en cliffhanger eller genom att sätta punkt för ett förlopp eller ett ämne? (En god idé är att låta vissa kapitelslut »stänga« en del av handlingen, medan andra kapitelslut lockar vidare.) Blir det en bra övergång till nästa kapitel?

Försök att skriva den allra första och allra sista meningen i varje kapitel ordagrant på ditt A3. Majoriteten av meningarna kommer givetvis att ändras innan boken är klar, det är själva hållplatsen som är viktig. Tänk också på att starter och slut landar med extra tyngd i läsarens minne. Vill du introducera en ny viktig karaktär är kapitelstarter en bra plats. Vill du lyfta fram en viktig tanke eller dialog – lägg den i kapitlets slut.

Övriga händelseförlopp, miljöer och människor som du vill placera in i respektive kapitel kan du i det här läget kasta ner på pappret ganska osorterat. Några A3 kommer att bli väldigt fullklottrade, andra nästan tomma. Det är helt i sin ordning. En bok utgår från en idé, men den byggs av hundratals mindre idéspån. Alla dessa kan inte finnas i ditt huvud från början.

Verkar det själsdödande att börja ditt bokprojekt med en sådan här plan? Se det istället som att du börjar ge din idé konkret form. För de flesta författare brukar den här delen av processen faktiskt vara väldigt lustfylld. Man anar vilka spår som är värda att följa och vilka karaktärer som växer och vill tränga sig in i allt fler kapitel.

 

Annons

2. FYLL PÅ I TANKEN

Lästips! Alltför många opublicerade romaner har åkt i papperskorgen av samma anledningar. Här är botemedlet mot sju vanliga åkommor.

I arbetet med din plan har du garanterat upptäckt vilka delar av boken som känns lätta och lustfyllda, och vilka som är mer oklara. Du har troligen också märkt vilka ingredienser som finns närmast till hands just för dig. Är människorna tydliga men miljöerna diffusa? Har du en hanterbar handling men brist på fakta och detaljer – eller tvärtom?

Ta dig tid att fylla på med research och inspiration där det behövs. Lyssna, både utåt och inåt. Hur pratar folk på bussen eller stranden? Hur ser de miljöer ut som du vill använda i boken – och hur luktar och låter de? Vilka delar av de där miljöerna brukar passera obemärkta – är det just dessa du ska ta med i din bok? Vilka delar kräver överhuvudtaget konkreta fakta och var hittar du dem? Behöver du intervjua människor med specialkunskaper?

Och på ett inre plan – vilken är den grundläggande drivkraften för ditt bokprojekt? Att berätta en god historia? Att formulera din livssyn för omvärlden? Ära och berömmelse?

Låt dina tankar och din ton krypa närmare.

Se till att du vet mycket mer än det du använder för din boks centrala delar. Miljöerna för din huvudkaraktärs affärsresa till Moskva kan du googla fram om det gäller två sidor, men de miljöer som är viktigast måste du kunna och känna på riktigt.

Fyll på i den master plan som du redan påbörjat.

Bygg också din egen skrivmiljö. Vilka böcker och sajter kommer du att vilja använda ofta, för research eller inspiration? Ha dessa nära till hands och lägg resten en bit bort, mentalt och gärna även fysiskt. Det ger dig ytterligare en välbehövlig avgränsning, du minskar risken att »driva iväg« i din research eller ditt skrivande.

 

3. SÄTT IGÅNG

Jag har nästan aldrig sett en bra bok – eller ens ett reportage – skapas av någon som »bara börjat skriva« utan att tänka igenom vad som ska göras. Men det finns en risk med att dröja för länge också. Så länge allt är planer och research kan du fortfarande skriva litteraturhistoriens bästa bok. (Som Charles Bukowski konstaterade: »Det handlar bara om att trycka ner tangenterna i rätt ordning.«) Många tycker att det där tillståndet är väldigt trevligt att dröja kvar i.

Därför: skriv nu tre kapitel med stöd av din plan!

Innan du sätter igång kan du välja om du vill fördjupa din master plan för de första tre kapitlen, eller arbeta mer intuitivt på den här nivån. Jämför med ett husbygge. Du vill inte starta husbygget utan ritning, inte låta snickaren bygga rum för rum på känn och inspiration. Men om du har ett välbyggt hus med genomtänkt rumsdisponering, finns det inget som hindrar att du prövar olika möbleringar.

Lämna ditt planeringsjag och låt texten flöda. Följ lust och infall, och skriv längre än du tänkt dig om du tycker att det flyter på – rensa gör du senare. Om du saknar en faktauppgift eller hakar upp dig i ett skeende, markera med XXX och gå vidare. På så sätt slipper du ständiga avbrott och kan istället söka upp de X-ade problemen när du skrivit de tre kapitlen.

Lästips! Ge ditt skrivande en nytändning! Prova den här 10-stegsplanen för att hålla glöden vid liv.

Och varför just tre kapitel? Jo, textmängden utgör kanske 15–20 procent av den tänkta boken, vilket är tillräckligt mycket för att se vad som flyger och vad som eventuellt måste tänkas om. Fungerar perspektiv och tempus? Har berättelsen börjat hitta sitt fokus? Har vi blivit intresserade av huvudpersonerna? Släng också ett öga på textlängden. Om tre kapitel enligt din plan är 20 procent av boken och de bara adderas till 10 000 tecken så har du eventuellt en bra text på gång. Men knappast något som kan kallas en roman.

 

4. SKRIV EN BAKSIDESTEXT

Det låter tidigt, och sköts i slutänden av förlaget om du har eller får ett sådant, men uppgiften tvingar dig att formulera dina huvudspår och kontentan av boken. Bokens handling har du redan skissat och tre kapitel är redan skrivna – men vilket är bokens tema? Kanske rymmer boken också ett ärende? När vårt förlag Offside Press gav ut Henrik Ekblom Ysténs och Klas Ingessons Det är bara lite cancer följde självbiografins handling den traditionella linjen från fotbollsspelarens och VM94-hjältens uppväxt till hans alltför tidiga död, men temat och ärendet (och baksidestexten) utgjordes av berättelsen om hur den svenske idrottsman som kanske mer än någon annan personifierade ordet »kämpe« hade formats – och framför allt vad som hände med honom och hans livssyn »när han för första gången mötte en motståndare som inte gick att kämpa ner«.

Genom att formulera baksidestexten (cirka 1 000 tecken, så intresseväckande som möjligt) får du en tydligare bild av vilka händelseförlopp, miljöer och tankar du ska prioritera. Om du sedan halvvägs in i skrivprocessen märker att ditt manus inte längre speglar baksidestexten bör du stanna upp. Har berättelsen kanat iväg åt ett håll som du egentligen inte hade tänkt dig? Eller har du förbättrat idén längs vägen – så att det är baksidestexten som ska ändras? Ta dig tiden att formulera en ny i så fall. Känns den nya mer lockande än den förra?

Ett annat sätt att formulera vilken bok du arbetar med: fantasiförflytta dig till TV4:s morgonsoffa. Intervjun med dig ska fylla de tre minuterna mellan 07.37 och 07.40. Programledaren frågar vad det är för bok du har skrivit. Hur lyder ditt kärnfulla svar?

 

5. MÖT OMVÄRLDEN

Enligt den enkät som Skrivaläsarna kunde besvara den här våren, låter 80 procent av er någon annan läsa manus längs vägen. Nu är ett bra tillfälle. Med din plan och dina tre kapitel står du så pass stadigt att synpunkter utifrån inte välter ditt projekt. Bäst – oavsett om det handlar om en redaktör, en kurskamrat eller en kompis – är att få samlad feedback vid några få tillfällen, snarare än småskvättar av tyckande vid olika tidpunkter.

Ge en eller ett par personer dina tre kapitel, gärna tillsammans med några frågor du vill ha svar på, eller områden som läsaren ska titta extra noga på. Berätta inte för mycket om bokens innehåll och dina tankar innan du lämnar över pappersbunten. Läsaren ska möta texten som en riktig läsare, utan muntliga förklaringar och förbehåll. När du sedan tar emot synpunkterna, se till att inte hamna i försvarsställning. Frigör dig från texten: se den som en bebis som ligger mellan er, och som ni båda önskar det bästa.

Förklara inte heller nu oklarheter muntligt för din läsare, fokusera på hur texten kan göras tydligare och bättre. Kom ihåg att det som känns självklart för dig som författare, i den inre bokvärld som du vistas i flera timmar om dagen, ofta inte är självklart för en läsare.

 

6. PLANEN, IGEN

Lästips! Sommaren innebär för många en efterlängtad paus från vardagen. Men det är också ett lysande tillfälle att komma framåt i sitt skrivande. Så här bör du tänka.

Ändra i de tre kapitlen utifrån den feedback du vill ta till dig (slutputsen kan du vänta med). Fyll på planen med nya tankar som flutit upp i processen. Gör även följdändringar i planen utifrån den färdiga form som de tre första kapitlen nu har fått. Igen: planen finns inte för sin egen skull, utan för att ge ditt arbete en riktning och avlasta din hjärna. Arbetsminnet vill du använda till kreativt skapande.

 

7. FÖRBERED DIG FÖR VARDAGEN

Nu har du genom några veckors intensivt arbete lagt en stabil grund till din bok.

Men en vanlig vecka kanske du bara har möjlighet att sätta undan en kväll mitt i veckan och en halvdag på helgen. Ge dig därför ett rimligt pensum – det är roligare att lyckas vecka efter vecka än att känna att du inte gjort vad du föresatt dig. Fundera också på vad du gör bäst när. Två halvtrötta timmar en vardagskväll kanske lämpar sig bäst för research, kompletteringar och påfyllning av din master plan. Och så förlägger du det nya skrivandet till fyra obrutna timmar varje söndag förmiddag.

Har du siktet inställt på en normallång bok räcker 5 000–6 000 nya tecken i veckan för att du ska kunna skriva dig i mål om ungefär ett år. Har du möjlighet att någonstans längs vägen lägga in några nya heltidsveckor – utmärkt. Och i slutfasen ska du definitivt kratta fram tre–fyra veckor då du kan arbeta koncentrerat med boken. Då ska du marinera dig i det färdiga manusets innehåll och greppa hela boken i ett sammanhang. Komplettera, ändra och putsa.

Men det är en senare fråga. Just nu ska du inte ha en mer ambitiös målsättning än att ta boken från dröm och idé till något som finns på riktigt och är på gång.

Lycka till!