Skrivaläsaren Jens mejlade i tisdags: »Mitt nyårslöfte var att försöka skriva en roman. Nu har jag skrivit snart 20 000 ord, samtidigt som jag försökt lära mig så mycket jag kan under tiden. Min fråga är: Har ni något paket med samlade råd?«
Den här typen av frågor får vi regelbundet, oftast från män. Kanske är det typiskt manligt att tänka: »Jag ska åka Vasaloppet – ge mig ett träningsprogram!« Eller: »Familjen behöver en friggebod. Vilken Youtube-tutorial är bäst?«
Jens tyckte i alla fall att våra guider och författarintervjuer ibland talade emot varandra. Och ja: vi har ett reportage om fördelarna med att skriva utan synopsis och en guide av förläggaren John Häggblom om vikten av att verkligen planera sin bok. Och ytterligare många texter där den ena författarens råd går på tvärs med den andras. Jag svarade Jens ungefär som jag brukar: »Se Skrivas värld som ett smörgåsbord. Ta för dig av det du blir sugen på och skippa resten. Det finns många sätt att komma i mål med en roman.«
Kanske skulle jag ha utvecklat svaret med att de flesta framgångsrika författare inte bara köttar på. De har en förmåga att betrakta både sin metod och text utifrån. »Vilka delar i mitt arbetssätt och min text är bra? Vad fungerar inte alls – och hur kan jag göra något åt den saken?«
I Per Magnus Johanssons nya bok Om skrivande förklarar Lydia Sandgren i ett brevsvar till författaren hur hon arbetade med sin Augustprisade debut Samlade verk:
»Jag skrev och skrev, läste igenom, fann stora delar undermåliga eller överflödiga, strök ner, grubblade över vad jag ville ha sagt, och upprepade sedan processen tills jag upptäckte att jag satt och nickade åt mitt alster: just så, det var så jag ville ha det. På denna väg lärde jag mig att behärska skrivandets hantverks- och ingenjörsmässiga sidor, sådant man behöver kunna för att hantera romanens tid och rum, perspektivskiften och dialoger – och inte minst dess form, den konkreta manifestationen av dess inre logik och flöde.
Romanskriveri fordrar, tycks det mig, en särskild blandning mellan intuition och distans, omedelbarhet och eftertanke.«
En bra roman innehåller många olika saker – och kräver därför många olika angreppssätt och kompetenser av författaren.
I det kommande numret av Skriva berättar just Lydia Sandgren – och Johan Theorin, Ia Genberg, Flora Wiström och Cecilia Hansson – om när det tar stopp i deras skrivande.
För det är ju så: nästan alla författare har någon gång hamnat på en plats där text eller arbetsmetod sviker dem. (Spoiler från intervjuerna: vissa hamnar där mest hela tiden.)
Och då gäller det att hitta ett sätt att ta sig därifrån.
Några av de här fem författarnas råd för att komma vidare: Hoppa i manus. Hitta din bästa läsare. Använd hotbilder. Skaffa dig en ovana. Bedöm inte ditt manus för tidigt.
Veckans …
… till Jens
Nej, Skriva har alltså inte något »paket med samlade råd« för att skriva en roman. Men vi har verktyget Romanhjälpen och handboken Skriv din bok.
… fråga
Efter att vi publicerade intervjuerna med sju olika personer, och funktioner, på förlaget Polaris har tre läsare frågat hur man blir redaktör (är detta textnära arbete alltså något som lockar fler än det glammigare förläggarjobbet?).
Det tråkiga svaret är att bokförlagens redaktörer kommer lite varstans ifrån. Den intervjuade Katja Sundén på Polaris har läst praktisk svenska och kulturvetarlinjen med litteraturvetenskap. Andra vanliga utbildningsbakgrunder är journalisthögskola och Stockholms universitets förlagskunskapsutbildning.
… överraskade författare
Mikael Yvesand belönades med Sveriges Radios romanpris förra helgen, för Våran pojke. När jag intervjuade honom inför utgivningen trodde han inte direkt att en lyssnarjury skulle utse boken till årets bästa: »När folk har frågat mig längs vägen har jag sagt att om man gillade den första boken så gillar man nog inte Våran pojke, eftersom den är mörkare och konstigare. Och gillade man inte den första boken så gillar man säkert inte den här heller, för språket är inte helt olikt och den nya skildrar också mycket repetitiv vardag.«
Ärligt talat tyckte jag, som älskade hans debut Häng City, inte något vidare om Våran pojke. Men många tycker uppenbarligen annorlunda – boken har också bland annat nominerats till Augustpriset. I TT:s vinnarintervju utlovar Yvesand dock ett nytt försök att alienera läsarna, när hans tredje bok ges ut i höst: »Den vet jag att ingen kommer att gilla. Jag har sagt det förut, men nu vet jag definitivt.«
… gulligaste
I går kväll skickade Johanna bilder på sin dotters egentillverkade fanzine. Urklippta bilder från Skriva, på författare och chefredaktörer, samsas med egenskrivna ord och illustrationer i en frejdig och hemmaklistrad formgivning.
Papperstidningens framtid är ljus!
… hela varvet runt
Smarta författare ser till att ändra sin metod efter hand, och utifrån just det bokprojekt som föreligger. Johanna Mo har berättat i Skriva om hur hon prövade alla möjliga förhållningssätt till just synopsis innan hon hittade rätt.
… på gång hos Skriva
I helgen tittar jag närmare på alla programförslag som kommit in till SkrivaScenen på Bokmässan i Göteborg. Målet är att kurera fram ett riktigt intressant och varierat program för fyra heldagar, 24–27 september.
På tisdag sjösätter vi en skrivtävling som har en ny twist. Vi tror att ni kommer att vilja både delta och läsa slutresultatet.
På onsdag kväll sätter sig Johanna med det tredje, samlade papperskorrekturet på Skriva 3-2026, som ska vara redo för tryckeriet klockan 08 nästa morgon. Om ni undrar vad man gör i ett tredje korrektur, så handlar det framför allt om att kontrollera att ändringarna i det andra korrekturet blivit korrekt införda …
Och så snickrar AD-Gustaf på en hemsida och en chattfunktion för deltagarna på distanskursen »Skriv din roman på ett år« som startar i höst. Det finns platser kvar, men tillvalsalternativet Total börjar bli fulltecknat.
… vårlåt
Tidningsdeadline och andra släpande arbetsuppgifter gör att min långhelg tvärtom blir ganska kort. Men i morgon räknar jag med att sitta vid en södervägg med en kaffetermos och vår nya, sannolikt ganska krävande, bokcirkelbok.
Samt Worth it i en bärbar högtalare. Rayes röst är, förlåt klyschan, livgivande som en porlande vårbäck.
