»Redaktörsrollen har i branschen alltmer lagts ut på frilans. Ibland kan det vara bra, inte minst för facklitteratur, eftersom förlagen då kan anlita en redaktör som behärskar ett visst ämne. Men med skönlitteratur, som jag arbetar med, är det generellt en fördel med anställda redaktörer.
Katja Sundén
Bakgrund: Läst kulturvetarlinjen med litteraturvetenskap, praktisk svenska och idéhistoria. Praktik på förlaget Alfabeta. Frilans därefter, som korrläsare och sedan redaktör, för bland annat Studentlitteratur. Redaktör hos Ordfront och sedan 2023 anställd på Polaris.
Gör just nu: Är en bit in i redigeringen av två böcker och gör sin första manusläsning av en kommande debutant. Deltar i de löpande utgivningsmötena och genomgångarna av manusinkorgen.
Jag tar över ett manus när förläggaren och författaren har jobbat ett par varv. Förläggaren ger respons kring de övergripande frågorna om innehåll, struktur och dramaturgi, och så skriver författaren om. Oftast har vi sedan ett överlämningsmöte med förläggare, redaktör och författare. Ibland har även jag större synpunkter, som att det kan behövas ett kapitel till, men framför allt ger jag konkreta ändringsförslag ner på menings- och ordnivå. Det är viktigt att det är just ›förslag‹. De flesta författarna blir glada av att få nya och noggranna ögon på texten, och nästan alltid är vi överens om att något behöver göras – men många gånger kan författaren hitta förslag som är bättre än mina. Och det är författaren som avgör vad hen vill ändra, och hur.
