Tävling / Nyheter

Hon skrev bästa kapitlet!

Som copywriter och aspirerande författare skriver Emilia Millares nära nog all sin vakna tid, om än med olika röster, för olika läsare. Skrivas jury fastnade för hennes subtila detaljer och känsla för mellanrum. Vad tänker hon själv om sitt vinnande första kapitel Mjölk?

 

Läs Emilia Millares vinnarbidrag här.

 

Du har skrivit om en förlust. Har skrivandet varit terapeutiskt, eller har det haft någon annan funktion?

– Jag tänker inte på det som terapeutiskt, snarare nödvändigt. Just nu är det detta som vill komma. Mitt skrivande är väldigt intuitivt och det är befriande att låta texten bli som den blir. När jag skriver i mitt jobb som copywriter är formen och budskapen ofta givna och jag måste hålla mig till dem. När jag skriver med mitt eget språk kan jag bara låta det hända. Då blir det ofta så här, sparsmakat och lite fragmentariskt.

Är din text en del i ett större projekt?

– Jag skriver på en bok sedan några år som väl är klar till två tredjedelar ungefär. När jag var hemma med barn gick jag en kurs i skrivande för föräldralediga, där Nina Wähä var kursledare. Det var då jag började med den.

Har du alltid skrivit?

– Ja, allt ifrån små dikter för byrålådan till längre texter. Just nu läser jag romanskrivarlinjen på halvtid vid sidan av arbetet. Många skrivarkurser har det blivit! När jag var i tjugoårsåldern läste jag litterärt skapande och arbetade faktiskt fram ett färdigt manus som jag skickade till olika förlag och fick refuserat. Men det var väldigt fina refuseringsbrev, även om jag inte såg det då.

Hur hittar du tid till ditt skrivande?

– Ibland smiter jag från morgonsysslorna och sätter mig på ett kafé och skriver ett tag. Annars tar jag mig tid när barnen har gått och lagt sig. Det är svårt att hinna, men för mig är det viktigt att skriva varje dag. Om jag lämnar min text för länge hamnar jag utanför den och måste tränga igenom väggen dit för att hitta tillbaka igen. Om jag bara skulle skriva när jag fick inspiration skulle det inte bli så mycket text. Men jag har en skrivargrupp, vi är ett gäng vänner som peppar varandra. Vi sätter mål och stämmer regelbundet av med varandra, ofta varje dag. Det är viktigt för mig.

När det är tungt att skriva, har du något sätt att ta dig runt det? 

– Ofta kan jag börja med något jag redan skrivit. Kanske en scen jag är nöjd med, men som jag då lägger lite tid på att väva ut. Eller någon scen jag är extra sugen på att börja med, som känns lockande. Jag har också några böcker på mitt skrivbord jag kan bläddra i, böcker som inspirerar mig och ofta får mig att komma igång. Just nu är det Madonna av Sara Villius, En stund är vi vackra på jordenav Ocean Vuong och några till. Jag kan fastna i och bli fascinerad av en formulering, och den kan sedan leda till en formulering som är min egen. Ett avstamp.

 

EMILIA MILLARES

Ålder: 38 år.

Bor: På Kungsholmen i Stockholm.

Familj:Gift med Milo, fyra barn (varav två bonusar)

Gör:Arbetar som copywriter.

Sommarlästips:Deav Helle Helle, De förlorade barnenoch De tyngdlösaav Valeria Luiselli, En stund är vi vackra på jordenav Ocean Vuong.