Få inspiration till ditt skrivande – här är 11 frön till 11 mästerverk

Även de stora klassikerna har börjat som små frön. En idé kan slå ner som en blixt från klar himmel eller behöva gro i många år, men inte sällan har de sprungit ur ganska banala små vardagssituationer. Bär du också på ett frö till en stor roman?

Bilbo

J.R.R. Tolkien satt och rättade examensskrivningar när han i högen av papper stötte på ett tomt pappersark. Utan någon särskild anledning skrev han ner de första slumpmässiga ord som dök upp i hans huvud: ”I en håla under jorden bodde en hobbit.” Vad var en hobbit? Varför bodde den under jorden? Det hade Tolkien ingen aning om, men det var värt att utforska. Så småningom började han skriva berättelsen om Bilbo, mest för skojs skull och för att roa sina barn. En kollega till honom fick nys om berättelsen och tipsade ett bokförlag, och resten är litteraturhistoria.

Skattkammarön

Robert Louis Stevenson tillbringade en regnig och blåsig semester i en stuga på det Skotska höglandet. I stugan fanns en låda med vattenfärger och för att fördriva tiden började han måla en karta över en påhittad romantisk ö någonstans långt borta. När han sedan betraktade sitt verk satte fantasin igång. Ett gäng pirater dök upp – de sprang fram och tillbaka, slogs och jagade skatter på den färgglada kartan framför honom. Genast sträckte han sig efter en penna, dök in i historien och skrev bokens första 15 kapitel på lika många dagar.

Jorden runt på åttio dagar

Lästips! Arundhati Roys språkliga universum är fullt av egna uttryck och detaljer.

Jules Verne satt och bläddrade i en dagstidning på ett café i Paris när hans blick landade på en annons. Det var ett resebolag som erbjöd turister att resa jorden runt på bara tre månader. I dag kan man flyga runt klotet på ett par dagar men detta var på 1800-talet, och att resa så långt och så fort var något helt häpnadsväckande. Verne började genast fantisera kring vilka vetenskapliga utmaningar det kunde innebära och det blev fröet till hans kanske främsta verk, även om det tog många år innan han faktiskt satte sig ner och skrev boken.

Annons

Djurfarmen

George Orwell fick en dag syn på en pojke som styrde en häst med tungt lastad vagn uppför en smal väg. Pojken var kanske tio år och slog hästen med en piska varje gång den försökte svänga, och en märklig tanke slog Orwell: Vad skulle hända om djuren blev medvetna om sin egen styrka? Orwell, som vid det laget var mycket kritisk till Stalin och utvecklingen efter den ryska revolutionen, kunde inte låta bli att jämföra sättet vi utnyttjar djur på med hur rika exploaterar arbetare. Därifrån växte den satiriska historia om djuren som tar över sin bondgård, om hur fel en revolution kan gå och hur makten korrumperar ideologin.

Frankenstein eller den moderne Prometheus

19-åriga Mary Shelley tillbringade en kylig sommarnatt 1816 i en villa i Schweiz tillsammans med fyra vänner. Det var rått och kallt som en svensk midsommar och solen lyste med sin frånvaro. Det enda sällskapet kunde göra var att sitta inne och prata, dricka och läsa spökhistorier för varandra, och av ren tristess kom Shelley på att de skulle skriva varsin egen skräckberättelse och sedan utse en vinnare. Någon natt senare drabbades hon av en morbid dröm – en vetenskapsman med storhetsvansinne som bestämde sig för att skapa liv men blir vettskrämd av resultatet och flyr. Huruvida hon vann tävlingen är oklart, men två år senare kom boken, som av vissa betraktas som världens första science fiction-roman.

Andarnas hus

Isabelle Allende satte sig ner för att skriva ett brev. Det var den 8 januari 1981, själv levde hon i exil i Venezuela efter Pinochets statskupp i Chile, och hon hade just fått veta att hennes 99-årige morfar låg för döden. Skuldkänslor fyllde henne, hon hade lovat honom att finnas vid hans sida under hans sista dagar, och brevet blev ett sätt att på något sätt försöka hålla honom vid liv, om så bara i tanken. Men när hon väl började skriva kunde hon inte sluta. Brevet växte och blev så småningom manuset till **Andarnas hus** som kom ut året därpå och blev ett enormt litterärt genombrott för Allende. Fortfarande betraktar hon den 8 januari som en helig dag för sitt skrivande, och hon har ända sedan debuten påbörjat varje roman just det datumet.

Pippi Långstrump

Astrid Lindgrens 7-åriga dotter Karin var sjuk och uttråkad och tjatade på sin mamma att berätta en historia. Det var krigsvintern 1941, Astrid var trött och frågade vad Karin ville höra, varpå hon utbrast: ”Berätta om Pippi Långstrump!”. Det lustiga namnet piggade upp Astrids fantasi och en ovanlig historia om en ovanlig flicka tog form. Tre år senare stukade Astrid Lindgren foten, hon blev tvungen att hålla sig i stillhet och passade då på att skriva ner berättelserna om Pippi för att ge som 10-årspresent till dottern. Året därpå, 1945, kom Pippi Långstrump ut som bok.

Häxan och lejonet

Annons

En helt vanlig dag grep en besynnerlig dagdröm tag i den 16-årige C.S. Lewis. En konstig varelse, till hälften människa och till hälften get, som skyndar sig genom en snötäckt skog, med ett paraply och en hög postpaket under armen. Lewis hade ingen aning om vart detta sagoväsen var på väg, men bilden fanns fortfarande kvar hos honom när han vid 40 års ålder äntligen satte pennan till pappret för att ta reda på det.

Lästips! En två sidor kort novell av Jamaica Kincaid gav Kristina Sandberg anslaget till hela den prisade romansviten om Maj.

Anna Karenina

Leo Tolstoj träffade dottern till den ryske poeten Alexander Pusjkin på en middag och blev genast betagen av hennes skönhet och intelligens. När han kom hem öppnade han av nyfikenhet en av Pusjkins böcker, lade sig på soffan och läste, men gled strax iväg i en dagdröm om en… armbåge. Givetvis rörde det sig inte om vilken armbåge som helst, utan en utsökt formad, aristokratisk sådan, och i Tolstojs fantasi kompletterades armbågen så småningom med en tillhörande kropp. En melankolisk kvinna i balklänning tog form, och det var fröet till den berömda karaktären Anna Karenina.

Trollkarlen från Oz

L. Frank Baum berättade en saga för sina söner när han plötsligt tystnade. Han hade dragits med till ett land som inte påminde om något hans fantasi tidigare skapat. Baum ursäktade sig för sin unga publik, bad dem lämna rummet, och började sida för sida dokumentera Dorothys resa på den gula tegelvägen mot Smaragdstaden.

Hundra år av ensamhet

Gabriel Garcia Marquéz skulle köra sin familj till Acapulco för en trevlig semester när han plötsligt hittade sin röst. Det stod plötsligt glasklart för honom – han skulle berätta historier på samma sätt som hans mormor brukade berätta sina! En inledning dök upp i huvudet: En far som tar med sin son för att visa honom isen. Marquéz ställde sig på bromsen, gjorde en U-sväng på motorvägen och återvände hem till sitt arbetsrum. Av semestern i Acapulco blev det ingenting av, men arton månader senare hade han färdigställt sitt stora mästerverk.

Rekommenderas för dig