»Jag har aldrig sett en refuserad bok som bortkastad tid«

För Sara Lövestam var det en brutal refusering som blev utgångspunkten. Den fick henne att hitta sin stil och sitt tema: utanförskap, oväntade möten och människor som kämpar för att våga stå för den man är.

– Jag har Norstedts att tacka för mycket! Det var deras ord som hjälpte mig så jag är djupt tacksam för deras refuseringsbrev, säger Sara Lövestam och berättar om sågningen som hon till en början bara slog ifrån sig.

Hennes väg till författarskapet blev till en resa  på tio år, med fyra refuserade manus, och det var vid det fjärde försöket som hon slutligen fick en förklaring till refuseringen: ”Historien är förutsägbar och karaktärerna är endimensionella”.

– Först blev jag bara arg, sedan insåg jag mer och mer vad de menade. Plötsligt gick det upp för mig att man måste tänka på storyn också när man skriver en roman, säger hon.

 

Det kan tyckas självklart att historien är stommen i en roman. Men Saras ingång till skrivandet hade snarare varit hennes stora intresse för språk. Den bärande, och i romanskrivandet livsavgörande storyn, hade därför fått komma i skymundan bakom snygga formuleringar och en klanderfri grammatik. Just hennes intressanta språk var också något som Norstedts gav henne beröm för, men någon roman värd utgivning tyckte de inte att hon hade, om hon inte kunde fylla det med spännande handling. Ur frustrationen över refuseringen väcktes en revanschlust och hon började skriva på det som kom att bli hennes debutroman, Udda.

– Nu jäklar ska de få se på komplexa karaktärer och en oförutsägbar story, tänkte jag, säger Sara och skrattar.

Annons

Udda handlar om Martin Sander som utåt sett lever ett välordnat liv och arbetar som chef på ett företag. Men han har ett udda begär som han gör allt för att försöka dölja, han attraheras nämligen bara av kvinnor med amputerade kroppsdelar. I historien finns även Martins vän, den lesbiska Lelle, som krossar kvinnohjärtan på löpande band, och som till skillnad från Martin inte på något sätt försöker dölja sin sexuella läggning. Med Udda påbörjade Sara det som kommit att bli ett av hennes signum, att på olika sätt vända och vrida på vad som är normalt och inte.

– Ett annorlundaskap, som jag vill kalla det, har jag alltid känt själv. Jag var ett udda nördbarn, så jag har mycket erfarenhet att hämta därifrån. Och jag vet hur det är att försöka dölja sina hormonella känslor. I alla mina böcker finns det inslag av att hålla något inom sig, och sedan låta det komma ut. Jag var tjugo år när jag kom ut som lesbisk, tretton år senare ger det mig fortfarande lyckorysningar när jag tänker på det, den styrkan i känslan av att acceptera sig själv slutar aldrig att lysa igenom i mina böcker, säger hon.

 

I de första manusen hon skrev, de som blev refuserade, var det extra viktigt för henne att lyfta fram homosexualitet och att våga komma ut. Skrivandet blev en sorts självterapi där hon skrev om en kvinnlig huvudperson som levde tillsammans med sin pojkvän och slutligen kom ut som lesbisk. Sara gjorde sedan precis som huvudpersonen, lämnade sin pojkvän och kom ut ur garderoben.

– När man precis har kommit ut, efter att ha tryckt ner något väldigt länge, är det lätt att man blir ett med sin sexuella läggning. I dag är min läggning inte så mycket mer än att jag bor tillsammans med en flickvän, jag behöver inte göra det större än så. Att vara människa är ganska mycket mer än att vara hetero eller homo, säger Sara.

Även om hon inte strävar efter att stämplas som en politisk författare eller gayförfattare så har QX Gay-galan uppmärksammat henne och nominerade Udda i kategorin Årets bok 2009.  Senast i våras höll hon ett bejublat invigningstal på HBTQ-festivalen Westpride i Göteborg.

 

Tips från Sara Lövestam

  • 1. Ge inte upp. Det kan ta tio år och ett flertal refuserade manus innan debuten kommer.
  • 2. Ta chansen. Anmäl dig till tävlingar, visa att du finns. Ta varje tillfälle som erbjuds, sitt inte och vänta på att något ska hända.
  • 3. Processa kritiken. Kanske finns det en anledning till refuseringen? Tänk konstruktivt och lyssna på de som har bra råd att ge.
  • 4. Hitta betaläsare. Låt några tillförlitliga personer få följa dig under skrivprocessen och ge dig den uppmuntran du behöver för att fortsätta.
  • 5. Tänk långsiktigt. Se ditt skrivande som ett långsiktigt projekt. Varje refuserat manus är vägen till din debut. Du blir bara bättre och bättre ju mer du skriver.

Utanförskap och identitet är centralt även i hennes senaste roman, Hjärta av jazz, som kommer ut i augusti. Där har själva utgångspunkten varit  att inte ha en förutsägbar historia, och den sexuella läggningen hos huvudpersonerna blir en gåta med oväntad vändning. Sara skrattar och ser nöjd ut när jag tar upp den överraskande intrigen. Hon har ännu en gång lyckats att ge Norstedts på nöten, de som anklagade henne för att skriva förutsägbart och endimensionellt. Det är inte bara genom karaktärernas sexualitet som Saras fokus på ”annorlundaskapet” får lysa igenom. I Hjärta av jazz får vi möta två udda karaktärer, vars vänskap till en början verkar smått osannolik, men så småningom framstår som alldeles självklar. 15-åriga Steffi och 90-åriga Alvar låter sitt stora intresse för jazzmusik föra dem samman, och därur växer en förståelse och respekt för olika generationer och dess tidsandor.

– Steffi är på många sätt mer lik mig än vad någon av mina tidigare karaktärer har varit, säger Sara, som liksom Steffi en gång i tiden drömde om att bli musiker.

Annons

Att bli kallad nörd i skolan är också något hon haft gemensamt med sin romanperson, liksom sättet att kämpa vidare och allt mer våga stå upp för den man är, oavsett om det handlar om att krampaktigt hålla tag i sitt stora intresse eller att komma ut som homosexuell. Saras tidiga fascination för att skriva gjorde att hon lätt hamnade utanför.

– När jag ser tillbaka kan jag se hur allt annat i mitt liv, den sociala biten till exempel, fick stå tillbaka. Jag skulle först och främst skriva, så var det bara, säger hon.

Och så hade det varit ända sedan hon var riktigt liten, redan som tvååring lärde hon sig att läsa. Exakt hur det gick till minns hon inte, men hon har fått det återberättat, hur hon överraskade personer i mataffären genom att läsa etiketter på förpackningar. De som inte trodde på att en tvååring kunde läsa blev snabbt överbevisade. Hon ljudade sig till en läsning. Och skrivandet kom strax därpå, som treåring.

– Det har från början varit mitt stora intresse. Jag var så förtjust i ord, att sätta ihop ord. Det var väldigt viktigt för mig, säger Sara.

Att använda sig av fantasi och berättande fanns i familjen, särskilt Saras pappa hittade på sagor och sånger. Att barnen skulle göra det själva uppmuntrades av föräldrarna, utan att det fanns något påtvingat över det. Saras intresse för ord utvecklades till en fascination – nästintill besatthet – för grammatik. Och givetvis fick hon bäst resultat på svenskaproven i skolan.

Sara Lövestam

Född: 1980

Bor: Hökarängen, Stockholm

Aktuell: Hjärta av jazz kommer i augusti. Sara hörs även i P1-programmet Lantzkampen, där hon är domare.

Med det målmedvetna språkintresset kom det förstås som en hård smäll varje gång en  refusering ramlade in under hela tio års tid. Att Sara inte gav upp sina författardrömmar berodde på att hon hade hört att genomsnittsåldern för en debuterande författare är 42 år (enligt nya siffror från Bonniers ligger medelåldern på 35 år). När hon som 18-åring på allvar tog tag i sitt romanskrivande hade hon därmed många år på sig att debutera.

– Den tanken har verkligen hjälp mig i min strävan. Det är en bra grundinställning, att det är ett långtidsprojekt. Jag har aldrig sett en refuserad bok som bortkastad tid, det är bara en del av mitt mångåriga projekt, säger Sara.

Nu slapp hon visserligen vänta till 40-årsåldern, hon var endast 28 år då hon debuterade, och hon gjorde det tack vare tävlingen Bok-SM 2009 som arrangerades av Piratförlaget, Aftonbladet och skrivsajten Kapitel 1. Sara är egentligen inte den som kastar sig in i en tävling, snarare är hon skeptisk till den typen av jippon. Men vid det tillfället då tävlingen dök upp hade hon precis varit hos en spåkvinna. Profetian hon fått klingade i öronen och gick inte att släppa.

– Hon hade sagt att jag kommer att lyckas om jag tar alla chanser som finns. Det är ett bra tips till vem som helst och man behöver egentligen inte tro på stjärnor för att förstå det. Men jag hade inte kastat mig in i detta om hon inte hade sagt så.    

Utmärkelser

Udda vann Piratförlagets och Aftonbladets manustävling Bok-SM 2009 med motiveringen: Udda är en öppen, varm och kärleksfull berättelse om människor som inte har det så lätt med just det där öppna, varma och kärleksfulla. Med skickliga perspektivväxlingar, härlig energi och humor sticker historien ut som en relationsroman med udd”. Boken nominerades också till Årets Bok på QX-galan 2009.

Så Sara skickade in manuset till Udda med en ödmjuk inställning att det fick bära eller brista.

– Jag hade inte en tanke på att jag skulle vinna, jag är inte en sån som vinner tävlingar. Mitt mål var att visa Piratförlaget att jag var trevlig, så att de skulle komma ihåg mig i framtiden när jag skickar in nya manus.

Men under finalen stod hon plötsligt där på scenen med kontraktet i handen.

– Det kom som en chock. Inom två månader, från det att jag hade laddat upp mitt manus på tävlingens hemsida, så hade jag plötsligt fått ett kontrakt.

Hon tog det aldrig för givet att Piratförlaget skulle vilja fortsätta ett samarbete efter den första utgivningen som hon ”vann sig till”. Men det ville de. Med fjärde boken på väg, kan hon känna sig någorlunda trygg med samarbetet, men samtidigt vet hon att det inte är någon självklarhet att få ge ut böcker. Man måste förtjäna sina läsare och hela tiden sträva efter att överträffa sig själv.

– Jag har fått min chans, och den tänker jag inte tappa. Det är det som driver mig till att fortsätta skriva även när inspirationen tryter, säger Sara Lövestam.