Anna och jag firade pärlbröllop häromveckan.
Och på måndag skickas nya Skriva till tryck.
Dessa två konstateranden kanske inte verkar ha med varandra att göra. Men då har ni inte varit i mitt huvud.
Såhär: det förstnämnda har gjort att jag funderat lite extra på relationer, och stannat till oftare än vanligt vid jubilarer som intervjuas i tidningarna: 50-åringarna, människorna som gör sin sista arbetsdag efter 37 år på samma arbetsplats …
De här människorna, på den andra halvan av sin livsresa, uttrycker påfallande ofta att de äntligen helt och hållet kan vara sig själva. De gläds åt att de nu kan göra exakt som de vill, utan hänsyn till arbetsgivare, utflugna barn och ibland även utflugen partner.
Jag förstår dem på ett sätt men tänker ändå: Vad tråkigt att vara helt och hållet sig själv! Vem är ens »jag själv«? En av de roligaste och mest spännande sakerna med att ha träffat Anna, och fira pärlbröllop med samma människa, är ju att jag har påverkats och på olika vis gått henne till mötes. Faktiskt blivit en annan.
Fy vad tråkigt att gå opåverkad genom livet!
Men det är ju jag.
Andra tänker annorlunda.
Och det påverkar sannolikt hur och vad vi skriver.
Skriver du för dig själv? Eller skriver du med en tänkt läsare framför ögonen, kanske en specifik person? Eller för att nå ut i allmänhet, beröra så många som möjligt?
Det är ingen tvekan om vad som anses finast. Att skriva för sig själv – att utan sidoblickar nedteckna det som hjärtat är fullt av – har högst status. Det är också därför förläggare och redaktörer historiskt har hållit en låg profil. Orden ska gå ograverade från Författare till Läsare.
Jag har aldrig trott mig om att kunna skriva en skönlitterär roman. Att vandra iväg så långt in i min fantasi, att ha så många egna tankar, att inte kunna gå i dialog – nej, det ligger inte för mig.
Men ett magasin är också ett verk, som man kan hålla i handen och bläddra i, oåterkalleligt när det har gått till tryck.
Och ändå: något helt annat.
Innehållsidéerna kommer från alla håll, från läsare och frilansar, från Johanna och mig, från PR-personer och från redaktionens läsning av böcker och andra tidningar. Ofta kombineras flera idéer till en, och ibland tänker Johanna och jag kommersiellt eller försöker anpassa oss till läsarnas önskemål, och ibland tänker vi inte alls på den saken utan känner bara doften av ett riktigt bra reportage.
Sedan bestämmer vi vilka idéer som ska bli texter, vi är ju ändå chefredaktörer. Men hur texterna blir beror på skribenternas tankar och stil, och på de människor som skribenterna har intervjuat.
Så när exempelvis Tina Frennstedt skickar en guide till det kommande numret, om att »starta spännande« (vilket hon är dokumenterat skicklig på i sina deckare), pratar hon och jag efter min läsning om allting som är bra i guiden, om några saker som kan bli bättre och om en del som kan adderas, och sedan mejlar jag tillbaka textfilen och skriver att jag »förtydligat, flyttat om något och framför allt putsat bort en del småord – vilket ger utrymme för dina fördjupningar«.
Så gör Tina några kloka tillägg och tlll sist har vi en färdig text, som ska dela på det fastställda utrymmet med Emma Hanquists illustrationer och kanske blir det någon strykning i sista stund av den anledningen och … ja, det är ett misch-masch, där en rad människor och kompetenser påverkar varandra och innehållet. Inget blir exakt som någon tänkt, men det allra mesta blir oftast bra och en tidning blir det under alla omständigheter, och eventuellt har alla inblandade blivit, ja, kanske inte en annan.
Men lite klokare längs vägen.
Jag älskar det.
Veckans …
… sommarläsning
101 sakkunniga har för Expressens räkning röstat fram de senaste 25 årens 25 bästa svenska böcker. Ingen lär ha läst alla, så njut av några på semestern.
… tävlingstips
Egentligen hade jag tänkt skriva hela det här fredagsbrevet om kärlek, om bra böcker på temat och om sju sorters blommor. Men texten ville någon annanstans.
Därför bara: du kan ägna en bit av sommaren åt att skriva en novell om kärlek, och skicka in den senast 11 augusti.
Bra inspiration på temat hittar du bland annat i Helena von Zweigbergks guide, och i en intervju med henne.
Du kan också använda Skrivas utmärkta sökfunktion, och knappa in till exempel »relationer«, »kärlek« eller »sexscener«.
… övervägande
Borde jag ha skrivit hur många äktenskapsår ett pärlbröllop innebär? I en roman – knappast. I ett sådant här brev – kanske. Men allt ska ju inte förklaras, lite nyfikenhet är bra. Folk kan väl googla. Dessutom är det en dålig idé att bromsa läsningen med en förklaring i början av en text – det har Tina Frennstedt skrivit i sin guide.
Så där kan man hålla på när man läser igenom sin egen text.
… Spock
Vi har fått många glada reaktioner efter förra numrets reportage om fanfiction, från läsare som vuxit upp i miljön och från läsare som vill testa nu. Den som läst texten vet att denna enorma men hemliga skrivarvärld har Star Trek och i synnerhet Mister Spock att tacka för mycket.
För ett par dagar sedan publicerade Dagens Nyheter en långkrönika om bland annat storsäljande Ali Hazelwood, som började sitt skrivande just med Spock och som sedan skrev en fanfiction i Star Wars-miljö. Berättelsen blev en onlinesuccé, vilket gjorde att den gavs ut traditionellt – som Kärlekshypotesen på svenska – men nu med alla konkreta Star Wars-referenser borttagna. Succé även där och filmrättigheterna är köpta. Vilket borgar för att det kommer att skrivas ännu mer fanfiction, på denna fanfiction.
… hjälp oss!
Snart går vi på semester. Fredagsbrev kommer som vanligt men det känns lite ofärdigt att låsa kontoret med 9 978 följare på Instagram. Finns det 22 vänliga och nyfikna själar där ute som kan hjälpa oss över tröskeln?
