Blir det inte begränsande att skriva romaner på rim?

– Jo, men jag får också många idéer av den begränsande formen. Det är det som är roligt med bundna former – att formatet styr innehållet. Ibland har jag trott att en scen ska utveckla sig på ett visst sätt, men inte fått ihop det. I processen där jag letat efter orden som ska berätta det jag hade tänkt har jag istället hittat något annat som varit bättre. Men det är ett tidskrävande pusslande – det handlar mycket om att hitta de rätta orden med betoningarna på rätt ställe. Varje liten detalj måste pillas med. Det kan låta jobbigt, men det ger helt enkelt inspiration.

Passar vissa typer av berättelser bättre eller sämre för den här formen?