Häromdagen berättade min kollega Gustaf att enligt SEO-plattformen Ahrefs är omkring 70 procent av allt nytt innehåll som publiceras online helt eller delvis AI-genererat. I en rapport från Europol spåddes att den andelen skulle vara 90 procent år 2026 – riktigt så ser det inte ut att bli, men klart är att andelen syntetiskt material ökar för varje år.
»Därför blir en allt starkare usp för våra tidningar att texterna är skrivna av människor«, sade Gustaf och menade att detta var någonting vi borde bli bättre på att lyfta fram, eftersom det snart utgör undantag snarare än regel.
Människoskrivna texter på internet, alltså.
Det finns ytterligare en sak jag vill lyfta fram: jag är en människa som fortfarande i stor utsträckning svarar på mejl. Bland annat från er läsare. En av er svarade faktiskt i läsarundersökningen vi gjorde i vintras att det kändes smått otroligt med två chefredaktörer som själva svarar på läsarnas mejl om allt från prenumerationsärenden till vilken text på vår sajt som ger bäst råd om dramaturgi (den här).
En av alla som mejlat oss är Peter Nilsson, som förra året skrev:
»Vilken imponerande samling guider ni har! Ska genast läsa flera av dem. En saknas dock och kommer här som tips: Tidslinje – fiffiga sätt att lösa detta på. Kanske är det bara lappar på en anslagstavla som gäller, men jag föreställer mig att folk har löst detta på olika vis. Vore intressant att få ta del av erfarenheter! Parallella linjer och färger för utvecklingen i samhället och världen och själva handlingen i novellen eller romanen, till exempel.«
Klipp till i dag, när vi publicerar Torbjörn Flygts specialskrivna guide om tidslinjer! Efter att ha läst Peters mejl, och grävt lite i huvudet efter en författare som skulle kunna skriva klokt om ämnet, kontaktade jag Torbjörn Flygt och bad honom skriva något substantiellt om just tidslinjer. Flygt är inte bara människa utan också Augustprisad författare och jag mindes – eftersom jag porträtterade honom för några år sedan – att han efter sina två första romaner, med rätt besvärliga skrivprocesser, hade skapat ett system för att hålla koll på tiden i sina texter. Han visste att han i sin nästa bok, den som skulle bli Underdog, ville skildra en avgörande samhällsförändring genom att gestalta en pojkes uppväxt. Därför behövde han få konkret och tydlig överblick både över romanpersonernas liv, och över det dryga decennium under vilket romanen utspelade sig. Vad hände under de här åren? Vilka enskilda ögonblick var avgörande eller formativa, vilken politik, musik och litteratur skapade och gav färg åt åren då Johan Kraft skulle växa upp? Och vad i Johans och hans familjemedlemmars liv skulle hända när?
Det var med hjälp av just tidslinjerna som Torbjörn Flygt skrev genombrottsromanen Underdog och i den nya guiden förklarar han precis hur han arbetade med dem. Perfekt helgläsning för alla som skriver romaner, eller för den delen mest är nyfikna på hur Underdog och dess uppföljare skapades.
Veckans …
… påpekande
Det är fullt möjligt att några av er tänker så här nu: »Jag mejlade ju Johanna för ett tag sedan men hon har inte svarat.« Till er vill jag säga förlåt. Om det var viktigt – mejla igen. Förklaringen är tyvärr densamma som min tydligen starkaste usp: Jag är människa. Och just i år verkar vabruari vara ett aldrig övergående tillstånd, snarare än en månad, vilket ofrånkomligen gjort att min mejlkorg blivit lidande.
… ord
»Usp« står alltså, om någon fortfarande är lyckligt ovetande om detta, för uniqe selling point. En marknadsföringsterm som betyder, ungefär, ens mest unika och starka egenskap/försäljningsargument. Den här typen av ord är jag numera omgiven av. Det gäller att så långt det går mörka att man glömt vad fan begreppen egentligen betyder när folk pepprar en med ord som churn, prospects, leads, so-me, paid search, organic search och annan likvärdig PR-slang. Häromdagen sa marknads-Malin, när jag hade glömt en odiskad kaffekopp i mötesrummet, att det inte var on-brand för mig. Ni förstår vad jag brottas med.
… resor
Tobias har flugit till Hongkong och skickar bilder på skyskrapor, badstränder och robotar. Jag har distansjobbat från Malmö för att få träffa mitt nya brorsbarn, en liten bebis med tjocka kinder och vaken blick. Praktikant Andreas har hållit ställningarna på kontoret.
… skrivkramp
Emma Zetterholm Kling har drabbats av akuta låsningar och försöker dyrka upp sin kreativa hjärna med manusutskriftskaos, skidåkning, stela fallskärmsleenden och äggklockor. Till slut kapitulerar hon. Kampen mot skrivkrampen skildrar Emma i sin dagbok »Resan mot romanen«.
… avvägning
Vi frågade förläggarna vilka regler de har för sina författare när det handlar om att använda AI i skrivandet. En svår balansgång, förstod vi, inte minst av Kristoffer Lind som krasst utbrast: »Att svara på sådana här frågor är plågsamt«. Vissa av er hörde av er när ni hade läst och tyckte att förlagen hade en väl tam hållning – till exempel läsaren och läraren Freke Räihä: »Spännande att läsa om hur okritiskt (typ) de fyra förläggarna förhåller sig till användandet av AI. Hoppas ni också kommer ha med röster som ger en annan bild av användandet av AI i litteraturen också. Översättarnas och författarnas förening har ju exempelvis en helt annan bild av detta. Och som lärare har vi snabbt tvingats sätta ihop en tvingande policy kring användandet av AI på skrivkurserna.«
Men det är nog inte så lätt att som förlagsanställd gå in i denna nya verklighet med hårda tag och tydliga policys – för vad har man egentligen att sätta emot? Vill man som förläggare, redaktör eller förlagschef (redan rätt stressiga roller) hamna i ett läge där man behöver misstänkliggöra, jaga och konfrontera sina författare? Jag gissar att detta är knepigare än man kan tro.
