En självkritisk copywriter har tröttnat på att bara vara ett »lovande« författarämne. Emma Zetterholm Kling ska sluta komma med ursäkter, gå i Monika Fagerholms stränga författarskola och ha ett råmanus klart innan sommaren är slut. Här är hennes dagbok.
Jag är tillbaka i Karis och himlen är hög och babyblå och vi sitter i solen och äter folkhögskolelunch. Panerad fisk med rivna morötter och blandsaft. Vi pratar om vad vi skrivit och inte skrivit sedan sist, försöker hålla oss lugna vid tanken på att det bara är tre månader kvar till inlämning av råmanus (och att det däremellan kommer semesterveckor som av någon metafysisk logik eller tidslig obegriplighet går dubbelt så snabbt som andra veckor).
Mannen i min textvärld gräver, och jag i min tur ägnar mig åt min egen sisyfossyssla, skriver och raderar och flyttar runt bland mina textstycken. Men det är snart sommar och det luktar nysopade gator och hägg och koltrasten sjunger som en tok i en tall. Och jag visslar till svar och tänker på Loranga, Masarin och Dartanjang, och på Dartanjangs morfar som är så gammal att han tror att han är en gök. Det kan jag gott tänka mig sen när det är dags, bli en gammal tant i ett träd som väsnas och flyger precis vart jag vill.
- Mer:
- Dagbok
- Resan mot romanen
