I essäsamlingen En man utan land drog författaren Kurt Vonnegut upp sina egna riktlinjer för kreativt skrivande. Han utfärdade bland annat ett förbud mot semikolon. Han dömde ut det som ett poänglöst skiljetecken vars enda funktion var att visa att skribenten pluggat på universitet.
Semikolon är också ett utskällt skiljetecken. För omkring tjugo år sedan jobbade jag på en dagstidning där semikolon var bannlyst i spalterna. Skälet var enligt dom interna skrivreglerna att det nästan aldrig användes korrekt. Och om semikolon mot förmodan användes korrekt skulle det ändå bara uppfattas som snobbigt av läsekretsen. Även när bruket var regelrätt ansågs alltså stilnivån vara fel.
Men semikolon är även ett älskat skiljetecken. När Språktidningen vid olika tillfällen genom åren frågat läsare och följare i sociala medier om deras personliga favorit så har semikolon alltid kramats hela vägen fram till förstaplatsen.
Semikolon är dessutom något av en vattendelare. Novus undersökning – som du kan läsa om här – visar att det är ett skiljetecken som främst uppskattas av personer som har läst på universitet. Att Kurt Vonnegut avfärdade semikolon som meningslöst var förstås en smaksak. Däremot finns det alltså ett samband mellan attityder till semikolon och högre studier.
