Grethe Rottböll: Ljudböcker och agenter gynnar långt ifrån alla

»Ska jag säga någonting om trender vad gäller författarnas inkomster så är det tyvärr: ›Det blir fortsatt värre.‹ Om en midlistförfattares genomsnittliga upplaga förr var 5 000 exemplar är den i dag snarare 2 000 – det  finns inte en chans att livnära sig på den sortens försäljning.

Vi tror att ljudboken spelar en stor roll i detta. Det finns ett fåtal väldigt framgångsrika författarskap när det gäller ljudböcker, men de allra flesta ser sina inkomster sjunka eftersom ljudboken helt enkelt ger lägre betalt. Sveriges Författarförbund är absolut inte emot ljudboken, men modellen för hur författarna får betalt släpar efter. När avtalen utformades var ljudboken ett sekundärformat, och det var okej att royaltyn var sämre, för det handlade om små upplagor. Men nu, med ljudbokens enorma framfart, är det inte rimligt. Dels tror vi – och jag kan bara säga tror – att författarna egentligen skulle kunna få bättre royalty. Dels är ljudboksmodellerna problematiska eftersom ersättningen – utöver att den är låg – oftast är kopplad till lyssningstiden. Det innebär att korta böcker, som exempelvis poesi och barnböcker, ger mycket sämre betalt. Strömningstjänsternas idé är  att kunna erbjuda många titlar till ett lågt pris. Tyvärr blir det ofta författaren som får betala i andra änden.

En annan trend är att det blir allt vanligare att anlita litterära agenter även för den svenska marknaden. Det kan förstås vara bra för den enskilda författaren, men när vi sedan förhandlar ramavtal åt den breda floden av författare är det risk att förlagen har mindre pengar kvar, eftersom de betalat mycket mer för dem som har agenter.

Häromdagen läste jag en intervju med Camilla Läckberg i danska Politiken. Där sa hon att hon inte längre kallar sig för författare, utan ›berättare‹. Det säger någonting om de nya formaten, hur viktiga de är för vissa författarskap. Kanske kommer det att uppstå ett slags delning där vi får två yrkesgrupper: de traditionella författarna, och framtidens ›berättare‹ som skapar ljudböcker, pappersböcker, e-böcker, TV-serier, filmer eller TV-spel – eller allt på en gång.«

Läs de andra delarna i vår artikelserie »Hur mycket tjänar en författare?« här.

Artikeln publicerades i Skriva #4 2021 (23 augusti 2021) och är skriven av , .