Foto: Everst/Shutterstock

Så säljer du dina resetexter

1975 gav amerikanen Paul Theroux ut resereportageboken Den stora järnvägsbasaren om en resa Asien runt med tåg. Boken sålde i en och en halv miljon exemplar. Men hur mår genren idag? Kan man försörja sig på att skriva resereportage?

Texten

För det första: för att klara sig i den hårda konkurrensen måste du vara en både vass och noggrann skribent. För det andra: alla resetexter måste inte vara reportage, ibland passar en instrumentell guide bättre, exempelvis 12 stränder du inte får missa i Thailand eller Brooklyns 10 bästa barer. För det tredje: välbesökta och ofta skildrade platser kräver specifika vinklar, både geografiskt och ämnesmässigt. Ju smalare vinkel, desto bättre.

Marknaden

Rena resetidningar vimlar det inte av. Förutom Vagabond och Res finns Expressens bilaga Allt om Resor och Aftonbladets Resa. Dessutom ger Dagens Industri då och då ut en resebilaga. Och många vecko- och månadsmagasin har resesidor, medan de flesta morgontidningar publicerar researtiklar på helgerna.

Men tänk bredare. Sveriges Natur vill kanske ha ett reportage om naturturism, en fackförbundstidning en resetext med facklig tvist (hur ser livet ut för charterhotellanställda i Turkiet?) och en kulturtidning en kulturell reseessä. Även kundtidningar som ges ut av olika företag vill ibland ha resereportage.

Börja med att gå till närmaste bibliotek, bläddra, läs och lär känna den rika floran av svenska tidningar.

Arvodena

Arvoden för frilanstexter har knappt höjts på 20 år. Med tanke på inflationen betyder det att de har sjunkit. Anledningen är ökad konkurrens. Små dagstidningar betalar sällan mer än 2 000 kronor för ett resejobb på 4 000–5 000 tecken. Större dagstidningar kanske kan erbjuda det dubbla för en liknande text. Resetidningar som publicerar längre texter betalar runt 10 000 kronor för en text på 10 000 tecken och lika mycket för bildjobbet. Inte så fett alltså. Vill du ha mer står hoppet till företags- och kundtidningar.

För att få frilansresan att gå ihop ekonomiskt krävs att du samtidigt får andra skrivuppdrag som inte nödvändigtvis handlar om resor. Med tre–fyra uppdragsgivare kan du täcka resekostnaderna och få en hygglig lön.

Annons

Bjudresor

I resebranschen är det många företag som vill bjuda resejournalister. Men bjudresor är alltid på givarens villkor. Att ta emot gratisresor är etiskt problematiskt. Även om researrangören inte ställer krav på hur texten ska vara utformad skapar bjudresan en känslomässig bindning som ofta syns i texten. Dessutom blir du en del av en större marknadsföringskampanj och din journalistiska trovärdighet sätts på spel.

Sälja in jobb

De flesta redaktörer vill att du mejlar din idé. Tio rader med en slagkraftig motivering, vad din vinkel är och vad det är som gör dig till rätt skribent för uppdraget. Bläddra i den tidning du ska sälja till innan du kontaktar redaktören. Det ökar din förståelse för vad de vill ha och därmed också din chans att få något sålt.

Att först skriva klart reportaget och sedan sälja in det rekommenderas inte. Om ingen vill ha texten är det ett väldigt slöseri med arbetstid och respengar.

Bilder

Att sälja in en resetext utan bilder kan gå. Det finns ju bildbyråbilder som redaktionen kan använda. Magasinstidningar som Res och Vagabond vill dock helst ha kompletta reportage med både text och bild. Få duktiga skribenter är samtidigt bra fotografer och vice versa. Men fixar du båda bitarna ökar dina chanser att försörja dig som reseskribent med hundra procent. Alternativet är att du reser och jobbar i lag med en duktig fotograf.

Specialisering

Om du specialiserar dig blir du mer attraktiv på frilansmarknaden. Att bara dimpa ner på en ny plats i världen och få till en bra resetext är svårt. Dina chanser att lyckas ökar flerfaldigt om du upprepade gånger reser till samma plats, skaffar dig kontakter och blir ”expert” på en stad, en region, ett land eller en hel världsdel.

Skriva bok

Marknaden för reseböcker på svenska är liten. Natur & Kultur, Ordfront, Alfabeta, Leopard och Atlas är exempel på förlag som ger ut reportageböcker från andra länder, även om böckerna sällan har ett allmänt resetema, snarare en tydlig politisk, kulturell eller social inriktning. Själv gav jag 2006 ut resereportageboken Moderna Indien på Alfabeta, en bok som skildrar landets medelklass.

Men det finns ljus i reselitteraturmörkret. De senaste åren har Historiska Medias förlag Karavan Reseguider spottat ur sig personligt skrivna stadsguideböcker skrivna av frilansande reseskribenter.